wpu.nu

Skillnad mellan versioner av "Sida:Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/88"

Från wpu.nu

(Auto Google Cloud Vision OCR (mopocr2.py))
 
Sidans statusSidans status
-
Ej korrekturläst
+
Ej korrekturläst
Sidinnehåll (som ska inkluderas):Sidinnehåll (som ska inkluderas):
Rad 1: Rad 1:
Vad som framgår är att polismannen kontrollerats, att det framkommit
+
Vad som framgår är att polismannen kontrollerats, att det framkommit att han tjänstgjorde då mordet begicks, att han hade licens för vissa jaktvapen samt att säkerhetspolisen tydligen bedömt att han inte haft med gärningen att göra.
  
att han tjänstgjorde då mordet begicks, att han hade licens för vissa
+
Uppgifterna i själva ingångstipset, att polismannen var extremist, har föranlett en fråga till den lokala polismyndigheten, men det framgår inte om den besvarats.
  
jaktvapen samt att säkerhetspolisen tydligen bedömt att han inte haft
+
En möjlighet är att svaret förmedlats muntligt men att det inte – av hänsyn till polismannen och kanske till att utredningsåtgärden som sådan bedömts som tvivelaktig – dokumenterats.
 
 
med gärningen att göra. Uppgifterna i själva ingångstipset, att polis-
 
 
 
mannen var extremist, har föranlett en fråga till den lokala polismyn-
 
 
 
digheten, men det framgår inte om den besvarats. En möjlighet är att
 
 
 
svaret förmedlats muntligt men att det inte – av hänsyn till polismannen
 
 
 
och kanske till att utredningsåtgärden som sådan bedömts som tvivel-
 
 
 
aktig – dokumenterats.
 
  
 
Ärende 2
 
Ärende 2
  
Det finns polisärenden som är mycket grundligt utredda utan att det av
+
Det finns polisärenden som är mycket grundligt utredda utan att det av uppgifterna i uppslaget framgår varför.
 
 
uppgifterna i uppslaget framgår varför.
 
 
 
Ett sådant exempel utgick från uppgifter från en tulltjänsteman i
 
 
 
norra Sverige. Han anmälde den 11 mars 1986 till säkerhetspolisen, att
 
 
 
en namngiven polisman den 2 mars 1986 anlänt till sitt hem ”i en liten
 
 
 
blå bil, troligen Passat eller Taunus”. Polismannen hade uppträtt
 
 
 
konstigt och företedde likheter med fantombilden. Polismannen arbeta-
 
 
 
de vid tillfället i Stockholm.
 
 
 
Företagen utredning visade att polismannen inte var lik
 
 
 
fantombilden och – som det får förstås – att den bil han hade färdats i
 
 
 
inte kunde vara den i utredningen vid det tillfället aktuella ”blå
 
 
 
Passaten”. Per-Göran Näss lade ärendet ad acta enligt ett beslut i april
 
 
 
1986, med motiveringen: ”Då (polismannen) vare sig har ett fordon av
 
 
 
aktuellt märke och nummerkombination och det ej heller i övrigt finnes
 
 
 
skäl att fortsätta utredningen avskrives ärendet då misstanke om brott ej
 
 
 
föreligger.”
 
 
 
I oktober 1986 togs ärendet upp igen. Det gjordes en slagning på
 
  
polismannen och tjänstgöringslistor infordrades.
+
Ett sådant exempel utgick från uppgifter från en tulltjänsteman i norra Sverige.
  
Två och ett halvt år efter det att tipset lämnats, i oktober 1988,
+
Han anmälde den 11 mars 1986 till säkerhetspolisen, att en namngiven polisman den 2 mars 1986 anlänt till sitt hem ”i en liten blå bil, troligen Passat eller Taunus”.
  
hördes polismannen ingående av personal från PU på sin vistelseadress
+
Polismannen hade uppträtt konstigt och företedde likheter med fantombilden. Polismannen arbetade vid tillfället i Stockholm.
  
i en norrländsk stad. Han arbetade då som garagebiträde hos polisen i
+
Företagen utredning visade att polismannen inte var lik fantombilden och – som det får förstås – att den bil han hade färdats i inte kunde vara den i utredningen vid det tillfället aktuella ”blå Passaten”.  
  
staden. Han tillfrågades om sina tjänstgöringsförhållanden på mord-
+
Per-Göran Näss lade ärendet ad acta enligt ett beslut i april 1986, med motiveringen:
  
dagen (han slutade arbetet ca kl 17, for hem och var hemma under
+
”Då (polismannen) vare sig har ett fordon av aktuellt märke och nummerkombination och det ej heller i övrigt finnes skäl att fortsätta utredningen avskrives ärendet då misstanke om brott ej föreligger.”
  
kvällen samt for morgonen på en planerad semester till hemmet i
+
I oktober 1986 togs ärendet upp igen. Det gjordes en slagning polismannen och tjänstgöringslistor infordrades.
  
norra Sverige). Han fick redogöra för resan hem, var han gjort pauser
+
Två och ett halvt år efter det att tipset lämnats, i oktober 1988, hördes polismannen ingående av personal från PU på sin vistelseadress i en norrländsk stad.  
  
etc. Dagen därefter hördes han ånyo ingående och kompletteringsvis.
+
Han arbetade då som garagebiträde hos polisen i staden.
  
Han hade bl.a. uppgivit att han vid tiotiden läst på en kvällstid-
+
Han tillfrågades om sina tjänstgöringsförhållanden på morddagen (han slutade arbetet cirka klockan 17, for hem och var hemma under kvällen samt for på morgonen på en planerad semester till hemmet i norra Sverige).
  
ningslöpsedel i Uppsalatrakten att Olof Palme mördats. Han konfronte-
+
Han fick redogöra för resan hem, var han gjort pauser etc.
  
rades nu med upplysningen att kvällstidningarna inte utkommit förrän
+
Dagen därefter hördes han ånyo ingående och kompletteringsvis.
  
vid 11-tiden och att han således inte kunde ha sett någon löpsedel vid
+
Han hade bl.a. uppgivit att han vid tiotiden läst på en kvällstidningslöpsedel i Uppsalatrakten att [[Olof Palme]] mördats. Han konfronterades nu med upplysningen att kvällstidningarna inte utkommit förrän vid 11-tiden och att han således inte kunde ha sett någon löpsedel vid

Versionen från 14 februari 2022 kl. 12.44

Den här sidan har inte korrekturlästs


Vad som framgår är att polismannen kontrollerats, att det framkommit att han tjänstgjorde då mordet begicks, att han hade licens för vissa jaktvapen samt att säkerhetspolisen tydligen bedömt att han inte haft med gärningen att göra.

Uppgifterna i själva ingångstipset, att polismannen var extremist, har föranlett en fråga till den lokala polismyndigheten, men det framgår inte om den besvarats.

En möjlighet är att svaret förmedlats muntligt men att det inte – av hänsyn till polismannen och kanske till att utredningsåtgärden som sådan bedömts som tvivelaktig – dokumenterats.

Ärende 2

Det finns polisärenden som är mycket grundligt utredda utan att det av uppgifterna i uppslaget framgår varför.

Ett sådant exempel utgick från uppgifter från en tulltjänsteman i norra Sverige.

Han anmälde den 11 mars 1986 till säkerhetspolisen, att en namngiven polisman den 2 mars 1986 anlänt till sitt hem ”i en liten blå bil, troligen Passat eller Taunus”.

Polismannen hade uppträtt konstigt och företedde likheter med fantombilden. Polismannen arbetade vid tillfället i Stockholm.

Företagen utredning visade att polismannen inte var lik fantombilden och – som det får förstås – att den bil han hade färdats i inte kunde vara den i utredningen vid det tillfället aktuella ”blå Passaten”.

Per-Göran Näss lade ärendet ad acta enligt ett beslut i april 1986, med motiveringen:

”Då (polismannen) vare sig har ett fordon av aktuellt märke och nummerkombination och det ej heller i övrigt finnes skäl att fortsätta utredningen avskrives ärendet då misstanke om brott ej föreligger.”

I oktober 1986 togs ärendet upp igen. Det gjordes en slagning på polismannen och tjänstgöringslistor infordrades.

Två och ett halvt år efter det att tipset lämnats, i oktober 1988, hördes polismannen ingående av personal från PU på sin vistelseadress i en norrländsk stad.

Han arbetade då som garagebiträde hos polisen i staden.

Han tillfrågades om sina tjänstgöringsförhållanden på morddagen (han slutade arbetet cirka klockan 17, for hem och var hemma under kvällen samt for på morgonen på en planerad semester till hemmet i norra Sverige).

Han fick redogöra för resan hem, var han gjort pauser etc.

Dagen därefter hördes han ånyo ingående och kompletteringsvis.

Han hade bl.a. uppgivit att han vid tiotiden läst på en kvällstidningslöpsedel i Uppsalatrakten att Olof Palme mördats. Han konfronterades nu med upplysningen att kvällstidningarna inte utkommit förrän vid 11-tiden och att han således inte kunde ha sett någon löpsedel vid