X
21
9
polisman. Polismän utreds av Säkerhetsavdelningen.
När jag besöker Jan Sundström på hans tjänsterum försöker han
anslå en kamratlig ton. Han har kaffe på termos och en hel plasto'
1åda med småkakor. Han vill inte att vi ska börja med att tala om
mordet utan drar upp att hans (|. Han undrar om jag känner honom. Jag gör inte det,Efter småpratet och mitt kaffe, Sundström dricker inget själv, tar han upp min berättelse. Han verkar indignerad över att detta är femte gången som jag försöker framföra
den och förefaller ta mig på allvar. När jag talar om telefonsamtalet tillsäger han att han skulle vara intresserad av
att komma i kontakt med. "Men det är väl svårt. De
har ju meddelarskydd". Jag säger att det ju inte gäller att röja
någons anonymitet utan att få fast Palmes mördare och lover frågaom han vill höra av sig.
På eftermiddagen ringer (till Jan Sundström, besöker honom och berättar om telefonsamtalet. (Där alltså en anonym polisman på
måndagen den 3 mars utpekatsom tänkbar mördare.)
Den 12 mars
Jan Sundström kommer till min arbetsplats med utskrivet protokoll,
som han vill att jag ska skriva på. Det stämmer hyfsat och jag gör
några mindre ändringar. Sundström säger att "om han nekar till att ha
varit där så måste han visa var han varit". Han använder intenamn.
Senare samma dag har jag telefonkontakt med kriminalinspektör
Frisälv, som har talat med Sundström. Han säger att det nu kan bli