Den 5 mars
I polishuset, Bergsgatan på Kungsholmen, berättar jag min historia
88t kriminalinspektör Arne Frisälv på Säkerhetsavdelningen. Han blir...
myoket upprörd och säger att han lovar att han ska ordna så att jag
får tala med någon som lyssnar på mig. Efter en stund kommer en ung
kriminalkonstapel Stefan Karp och tar upp min berättelse. Han blir
också mycket chockerad när han får klart för sig att jag utpekarsom eventuell mördare.
Den 9 mars
Ingenting har hänt sedan jag lämnade min berättelse. Jag ringeroch ber honom kolla. Jo, han får veta
hos polisen att tipset omär bekant för spaningsledningen
men att det inte är högprioriterat.
Den 10 mars
Svenska Dagbladet innehåller en uppgift om att en kriminalinspektör med licens på en magnum-pistol har varit i förhör. Jag ringer
Stefan Karp, som upplyser om att två poliser f n är föremål för utredning. Han låter förstå att den ene äroch att han varit i
förhör.
Dėh 19 mars
Kl 11 telefon till min arbetsplats från en man på Rikskriminalen som
presenterar sig som Jan Sundström och säger att "från och med i går
övertar jag utredningen efter Holmér". Han vill veta om det är jag som
varit i kontakt med Holmér, så att han har kommit till rätt person. När
jag frågar vad han har för titel säger han kriminalinspektör. Han vill
att jag ska komma till polishuset,
Eftersom det verkade egendomligt att läns polischefen skulle ha ersatts
av en kriminalinspektör ringer jag hans kollega Arne Frisälv för att
kolla. Han lovar att undersöka. Efter en stund återkommer han och upplyser om att Sundström har fått uppdraget därför att det rör sig om en