wpu.nu

Sida:Ann-1980-08-01 Leif GW Persson horor hallickar och torskar.pdf/23

Från wpu.nu

Den här sidan har inte korrekturlästs


södra Skåne (Malmö med omkringliggande större städer;.

11.2

Prostitutionspyramiden

Det är förenat med avsevärda svårigheter att ge en övergripande redovisning av prostitutionen som ett socialt fenomen (dess struktur, omfattning och tidsmässiga förändringar). Det är många olika delar som skall belysas, och vissa av dem är långt från enkla att beskriva i kvantitativa (statistiska) termer.

för att underlätta en sådan

Jag har i andra och tidigare sammanhang beskrivning liknat prostitutionen vid en pyramid, prostitutionspyramiden. Prostitutionspyramiden är självfallet grundad på empiriska realiteter. I väsentliga avseenden ser prostitutionen faktiskt ut som en pyramid. Samtidigt har den samma vaghet som alla generella, förenklade, liknelser av den typen; den står och faller med de undantag och reservationer som måste göras. I det här fallet tror jag dock att det är fråga om en motiverad "pedagogik". Undantagen är inte alltför många, de låter sig redovisas, och förståelsen av deras innebörd kan också underlättas om man utgår från prostitutionspyramiden.

När man försöker beskriva hur en befolkning fördelar sig med avseende på social status liknar man ofta den sociala fördelningen vid en pyramid. Enkelt nog av det skälet att i de länder där man gör redovisningar av den typen så brukar statusfördelningen ha detta utseende. Låt vara med en varierande grad av "ungefärlighet". Utgångspunkten för prostitutionspyramiden är densamma, en beskrivning av social status. Den lägsta statusen i botten på pyramiden och högre status mot pyramidens topp, och i det här fallet som ett genomsnitt för de prostituerade, kunder till prostituerade och prostitutions former som återfinns på olika nivåer i pyramiden.

Om man utgår från den strukturering av prostitutionen i Sverige som jag gjort i avsn II.1 ovan, så får prostitutionspyramiden det utseende som framgår av figuren nedan (Fig II.2). Jag vill också understryka att figuren beskriver huvuddragen i prostitutionens faktiska utseende för landet sem helhet och f n. Att den med obetysliga undantag också gäller som en beskrivning av situationen i landets tre större städer Stockholm, Göteborg och Malmö, d vs de områden där vi idag har en prostitutionstruktur av någorlunda omfattning.

28

Fig II.2

Prostitutionspyramiden

call-girlprostitution

hatell- och resItaurangprost.

sexklubbsprost

prostitution på massageinstitut/ poseringsateljéer

gatuprostitution

Vilka olika delar av det sociala fenomenet prostitution kan då beskrivas med utgångspunkt från pyramiden?

För det första den sociala statusen, dvs de prostituerades, kundernas och själva verksamhetens sociala status.

Lägst status har de gatuprostituerade. Det är i den gruppen som vi återfinner majoriteten av de utslagna prostituerade. De som har alkohol- och narkotikaproblem (eller bådadera), eller andra personliga problem som betingas av arbetslösnet, bostadslöshet och avsaknad av normala emotionella och sociala relationer till omvärlden. Det är också i den kategorin som vi så gott som alltid - träffar på de minderåriga prostituerade.

På nästa nivå (massageinstitut/poseringsateljéer) finns ett markant inslag av"egna företagare". Kvinnor som varit prostituerade mycket länge, och som arbetat regelbundet på detta vis. Som dessutom bemödat sig om att hålla en snygg fasad utåt. I bakgrunden finns inte så sällan en tillvaro som - i vart fall vid en ytlig betraktelse och i en yttre bemärkelse- ter sig normal och vardaglig: familj. egen bostad, något borgerligt yrke vid sidan om om skylt. Det synliga inslaget av sociala och andra problem är inte påfallande i denna grupp.

Samma genomsnittliga bild, vad beträffar den sociala bakgrunden och olika sociala problem, 1 ramskymtar för de sexklubbsprostituerade. I regel är de

29