wpu.nu

Sida:Ann-1989-01-01-SOU-1989-1 Rapport Hotbild-Skydd OP.pdf/24

Från wpu.nu

Den här sidan har inte korrekturlästs


samtal från februari 1986, i vilket det sades att utvecklingen i Sverige är positiv och att det kommer att hända saker snart. Samtalet fördes på både turkiska och kurdiska. Det översattes i sammanfattning i de turkiska delarna den 4 november 1986. De kurdiska delarna var inte heller översatta vid tiden för mordet på Olof Palme.

2.4

Säkerhetsskyddet

I sina överväganden att vid ett hot vidta någon form av åtgärd måste polisen naturligtvis beakta det skydd som Olof Palme redan åtnjöt.

Genom mina samtal med olika personer har jag kommit fram till följande. När Olof Palme hösten 1982 tillträdde som statsminister var SÄK:s bedömning av den allmänna hotbilden sådan att man ansåg att han borde ha ett ständigt livvaktsskydd. Olof Palme var dock, enligt SÄK, negativt inställd därtill. Först i slutet av 1982 träffades mellan SÄK och Olof Palme en överenskommelse av innebörd att han skulle ha livvaktsskydd i samband med offentliga framträdanden. Sedan några livvakter vid flera tillfällen framfört synpunkter på det - enligt deras uppfattning - dåliga skydd som Olof Palme åtnjöt, träffades en ny överenskommelse. Denna innebar att Olof Palme skulle ha

ständigt livvaktsskydd utom beträffande området bostaden - or riksdagen -regeringskansliet, dvs. den s.k. gyllene triangeln

och på Fårö. Undantaget för triangeln ansågs av SÄK som oacceptabelt. Trots att man från polisens sida vid flera tillfällen framförde detta var Olof Palme i sin inställning till undantaget obeveklig. Han ville ha en privat sfär. Ett ytterligare motiv för SÄK att hävda att Olof Palme borde ha ett ständigt livvaktsskydd var enligt SÄK att polisen med en sådan ordning inte skulle vara tvingad att vid varje enskilt tillfälle göra en särskild bedömning av om framkomna omständigheter motiverade en insats av livvakter. Enligt gifter från flera av de personer som jag talat med gick Olof Palme ganska