wpu.nu

Sida:Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/170

Från wpu.nu

Den här sidan har inte korrekturlästs


skickat ett telegram om att det svenska trädet kommer att fällas och om Licio G elli  förhörts beträffande uppgifterna om telegrammet.

I mars inkom svar från kontaktpersonen.

Denne uppgav att man inte lyckats identifiera ”agent Zero” alias Hinraim R, men att amerikanska myndigheter trodde att denne var vapenhandlare.

Beträffande Licio G elli  uppgavs att denne inte förhörts av italienska rättsinstanser, men att utredningen om P 2-logen fortsatte.

Under hösten 1991 återkom FBI till PU i flera omgångar.

Uppgifterna om George C kunde inte bekräftas eftersom information om denne liksom om Ibrahim Razin och Mr Rosine saknades.

Däremot hade FBI lyckats få fram relativt utförlig information om Oswald W.

Denne hade 1953 arresterats för att falskeligen ha utgett sig för att vara officer.

1971 hade en informatör uppgett att Oswald W försörjde sig på att förse kriminella personer med falska id-handlingar m.m.

Under brottsutredningen hade en person med nära kännedom om honom beskrivit honom som ”a selfadmitted compulsive liar”.

Samma år, dvs. 1971, hade han arresterats av Scotland Yard för utpressning.

1984 hade han varit misstänkt för narkotikabrott.

Vid ett tillfälle hade han utgett sig för att vara ”Special Deputy Sheriff”.

1985 hade han dömts för narkotikabrott till sex års fängelse.

Beträffande Paul V uppgav FBI att denne suttit fängslad från den 1 januari 1985 och fram till efter mordet på Olof Palme.

En lista över de fängelser PaUL V suttit på under denna period, liksom över de officiella besök han haft, skickades över till PU.

I april 1992, slutligen, ingav förundersökningsledningen en framställan om internationell rättshjälp i brottmål till Stockholms tingsrätt.

I denna hemställdes att tingsrätten genom UD skulle uppdra åt vederbörande judiciella myndighet i Tyskland att identifiera två personer och hålla förhör med dem.

Personerna det gällde var George C, chefredaktör för tidsskriften SEMIT, och Christina W i Dreieich.

Som anledning till begäran angavs att PU erhållit uppgift om att en telefonintervju med Ibrahim Razin, troligen identisk med George C, hållits på visst telefonnummer som Christina W i Dreieich skulle inneha.

Stockholms tingsrätt beviljade framställningen. I slutet av november 1992 inkom två promemorior via Sveriges ambassad i Bonn.

De hade upprättats av tyska polismyndigheter. Av den ena promemorian framgår att polisen hade lyckats identifiera Christina W som österrikiska medborgaren Christa W.

Hon sades ha bott i Frankfurt-am-Main fram till månadsskiftet maj-juni 1992, då hon återvänt till Österrike, där hon skulle bo under en viss angiven adress.

Polisen hade också varit i kontakt med en Christian H i Dreieich som nu innehade det aktuella telefonnumret.

Enligt Christian H hade Christa W varit den enda innehavaren av telefonnumret under de sex sista månaderna 1991.

I promemorian angavs slutligen att man inte hade anträffat någon person