wpu.nu

Sida:Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/214

Från wpu.nu

Den här sidan har inte korrekturlästs


porsche. Ett par dagar senare kontaktade säkerhetspolisen i Helsing-

borg PU och uppgav att den iranske medborgaren Josef H försökt

lämna landet via Helsingborg/Helsingör tidigt på morgonen den 4

mars. Eftersom Josef H saknade pass hade han förvägrats utresa. Enligt

säkerhetspolisen i Helsingborg var Josef H medlem i en assyrisk före-

ning och känd för att syssla med vapen- och ammunitionsaffärer samt

med narkotikahandel. Josef H var tidigare dömd för bl.a. misshandel.

Den 6 mars inkom ytterligare ett tips om Josef H från en man som

tidigare bott tillsammans med den kvinna som Josef H nu var till-

sammans med. Mannen uppgav att Josef H hade en revolver hemma

och att han arbetade på irakiska ambassaden. Den 17 mars följdes upp-

gifterna från säkerhetspolisen i Helsingborg upp. Den 21 mars

meddelade Södertäljepolisen i ett brev till PU att man på grund av

misstanke om olaga vapeninnehav samma dag gjort husrannsakan i

Josef H:s bostad, varvid man funnit en ollonpistol av Smith & Wesson-

typ och en stilett. Förhör med Josef H hade också hållits. I en

promemoria, daterad den 23 april 1986, konstaterade säkerhetspolisen

att Josef H inte längre var aktuell i utredningen.

Den 3 mars kom också ett tips om ett eventuellt motiv för mordet.

En kvinna som arbetade vid Swede Health AB – ett företag som

sysslade med export av sjukvårdstjänster – uppgav per telefon att

Karolinska sjukhuset tidigare behandlat iranska patienter. Klinikchefen

hade vänt sig till Olof Palme, eftersom de iranska myndigheterna

försökt utnyttja patienterna som PR för sin sak i det heliga kriget. Upp-

giftslämnaren misstänkte att Olof Palme därigenom hamnat i onåd hos

iranska myndigheter. I en av säkerhetspolisen upprättad promemoria,

daterad ett halvår senare, den 11 september 1986, redogjorde säker-

hetspolisen för ytterligare förhör med uppgiftslämnaren och konstatera-

de att tipset inte lett till någonting.

Den 4 mars inkom ett tips som ledde till en tvångsmedelsåtgärd.

Posten Bandhagen 1 kontaktade denna dag PU och meddelade att en

man, som under förmiddagen kommit in och postat ett brev, överens-

stämde med det utlarmade signalementet på gärningsmannen. Han var

ca 180 cm lång, hade kraftig kroppsbyggnad, bar en halvlång mörkblå

jacka och skinnmössa med öronlappar. Mannen hade skickat ett flyg-

postbrev per express till en adress i Frankrike. Som avsändare angavs

Iranska Nationella Motståndsrörelsen och en adress i Tullinge. Ärendet

föredrogs samma dag för chefsåklagaren K.G. Svensson, som beslöt att

brevet skulle tas i beslag och undersökas. Så skedde, brevet öppnades

och en kopia av det skickades för översättning till svenska. Den 5 mars

hävdes beslaget, brevet förslöts på nytt och återsändes till postanstalten.

I en promemoria daterad den 9 juni 1986 redogör säkerhetspolisen för