träffande denne. Han upplyste även om att Scientologikyrkan anlitat
privatdetektiven Bo S för att förhöra A. ”Förhöret” hade varat i elva
timmar. A skulle vid detta ”förhör” ha berättat att han den 28 februari
1986 varit på samma biograf som Olof Palme och sedan gått till en
annan biograf men kommit för sent till föreställningen. Enligt Bo S
skulle A mellan biograferna ha följt det som beskrivits som ”flykt-
vägen”. Vidare skulle A av en advokat ha fått rådet att inte lämna några
nya uppgifter till PU.
Till breven bifogade uppgiftslämnaren flera handlingar på engelska
som hade upprättats inom Scientologikyrkan och som han hade fått från
en bekant inom Scientologikyrkan (ca 60 sidor). Vissa av handlingarna
rör Scientologikyrkans strategi för att motarbeta sina motståndare i
Sverige och för att öka Scientologikyrkans anseende i allmänhet
(exempelvis genom att knyta kontakter med fredsrörelser, Amnesty
International m.fl.). I handlingarna understryks vikten av att knyta kon-
takter med personer som har stort inflytande i samhället. Andra
handlingar beskriver i detalj PU:s utredning om A och hur amerikanska
Scientologikyrkan agerade i förhållande till denna utredning. I en
promemoria daterad i november 1986 redogör Mike R och Carl H för
sin vistelse i Sverige. Sammanträffandet med utredningsmannen hos
PU i november 1986 beskrivs tämligen ingående. Enligt dem hade
utredningsmannen lämnat bl.a. följande upplysningar.
He --- said that he had in fact done the investigation into the Church based
on some reports they had gotten from former Church members (he said 5 or
6 naming --- and ---, the two major squirrels in Sweden) and that this had
started in mid April and gone through to the end of June.
He had at that time decided that the Church was definitely not involved and
had dropped the matter. He also said that a witness had said that he had
seen someone run into the adress of the Church shortly after the murder. He
then took the witness to the Church, and when he saw the Church said that
it was not in fact the same place he had thought it was!” (Namnet på de två
avhopparna – ”squirrels” – uteslutna här).
Vidare anges i denna promemoria att utredningsman V senare vid
mötet skulle ha gjort klart att A inte var misstänkt för att ha mördat
Olof Palme men att PU var intresserad av A eftersom denne inte kunde
redogöra för vad han hade gjort den 28 februari 1986. Utredningsman
V hade även sagt att han tyckte att A hade upprätt som ett nervvrak och
inte längre fungerade normalt.
I en åttasidig promemoria har PU i mitten av april 1988 samman-
fattat breven från den danska uppgiftslämnaren. Promemorian avslutas
med bedömningen att de handlingar som hade bifogats breven innehöll
många detaljer som gick att kontrollera och att handlingarna därför