wpu.nu

Sida:Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/331

Från wpu.nu

Den här sidan har inte korrekturlästs


Första tipset

Redan morgonen efter mordet inkom det första tipset med anknytning

till tysk terrorism. Vakthavande vid UD, Anna B, meddelade då per

telefon att hon kontaktats av Sveriges ambassad i Bonn. En av

ambassadens tjänstemän, förste ambassadsekreteraren Peter T, hade

under natten blivit uppringd av en man som uppgivit att RAF låg bak-

om mordet på statsministern.

Härefter togs omgående kontakt med Peter T, som berättade att han

kl. 02.45 blivit uppringd i sin bostad av en man som på flytande tyska

meddelat ”Här är RAF. Vi har skjutit er statsminister”. Därefter hade

luren lagts på. Peter T berättade vidare att han under natten varit jour-

havande i bostaden. Telefonnumret till bostaden fanns inte antecknat på

några jourlistor och det fanns inte i den allmänna telefonkatalogen.

Mannen måste därför enligt Peter T ha känt till hans befattning och

telefonnummer.

Den 3 mars kontaktade PU televerkets utlandsavdelning, som

uppgav att man bara expedierat ett samtal till Tyskland under natten då

mordet ägt rum. Det kunde konstateras att det inte kunde ha rört sig om

det samtal Peter T mottog.

Den 4 mars inkom en promemoria från UD. I denna redogjorde

ambassaden i Bonn för att Peter T övertagit den tidigare pressattachén

L:s bostad och att det i den allmänna telefonkatalogen inte fanns någon

hänvisning från L till ambassaden. Mannen som ringt samtalet måste

därför ha känt till att L arbetat vid ambassaden eller ha haft tillgång till

en särskild diplomatlista.

Den 6 mars lät ambassaden i Bonn via UD meddela att två brev

undertecknade ”RAF” anlänt till ambassaden. Det första brevet hade av

den tyska polisen bedömts inte utgöra något allvarligt hot. Den andra

försändelsen hade inkommit med expressutdelning och haft ett inner-

kuvert adresserat till ”Botschafter in Dienst Peter T”. I detta brev, som

var undertecknat Harald K, krävdes att tidningarna Aftonbladet och

Expressen inom 24 timmar skulle offentliggöra en dementi med

innebörd att RAF och Action Directe inte haft med mordet att göra. I

annat fall skulle ett kommando skickas till den svenska pressen med en

bomb. Den tyska polisen hade spontant konstaterat att det inte rörde sig

om ett äkta brev. De fel som förekom i brevet ”gör RAF inte”. Enligt

den tyska polisen hade RAF bättre diktion, skrev längre brev och an-

vände sig vanligen av ”termotryckare” och inte av vanliga skriv-

maskiner.

Under hösten 1987 och våren 1988 utredde säkerhetspolisen detta

uppslag på nytt, bl.a. togs flera kontakter med den personal som

tjänstgjorde vid ambassaden vid tiden för mordet. Utredningen ledde