wpu.nu

Sida:Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/61

Från wpu.nu

Den här sidan har inte korrekturlästs


också tillsammans med polisman A i ett tips, se avsnittet om polisman A.

Förutom dessa uppslag, som alltså inte föranlett några vittgående åtgärder, har ingen utredning med sikte på  Stellan Åkebring  förekommit i PU.

Däremot har  Stellan Åkebring  som framgått ovan varit föremål för ingående granskning i Stockholms polisstyrelses rapport om högerextremism.

Han förekommer också i Norrmalmsutredningen, som synes ha lett till att han omplacerades.

Vid Granskningskommissionens arbete har följande framkommit.

Vid förfrågan hos säkerhetspolisen angående  Stellan Åkebring  upplystes att han inte förekommer annat än som säkerhetsgranskad (det gäller för alla polismän).

 Stellan Åkebring  är emellertid som framgått en centralgestalt i det avsnitt som kallas ”Projekt Adolf” i säkerhetspolisens ärende SK 8-82.

Förutom vad som framgår i redogörelsen för ”herrmiddagarna” ovan, finns i en annan del av samma ärende två promemorior intagna under  Stellan Åkebring :s namn.

Den ena är den ovan nämnda promemorian från 1983 där ”herrmiddagarna” omtalas första gången.

Den andra är en promemoria från 1980 där det från ”fullt tillförlitlig källa” uppges att en svensk polisman, identisk med  Stellan Åkebring , deltagit i ett möte med en nazistisk organisation (Sveriges Nationella Förbund), i vilken han uppges ha varit välkänd.

Polisman C

Polisman C anställdes som polis 1979. Han tillhörde kretsen kring

”baseballigan”. Polisman C har också omtalats i samband med att han

hade varit aktiv för att få en person från organisationen Bevara Sverige

Svenskt, BSS, som hade gripits vid ett misshandelsbråk, släppt från

arresten. Det har inkommit flera tips angående polisman C under

utredningen, dock inget som är direkt knutet till mordet. I stället gäller

tipsen vapeninnehav, tvivelaktiga åsikter och uppseendeväckande be-

teende.

Ingångstipset i huvuduppslaget angående polisman C kom i mars

1986. Uppgiftslämnaren pekade ut bl.a. polisman C som högerextre-

mist och uppgav att denne ägde en s.k. magnumrevolver. I C:s krets

hade uppgiftslämnaren iakttagit en man som liknade en av fantom-

bilderna (”skuggan”).

I samband med att tipset lämnades utreddes polisman C:s anställ-

ningsförhållanden och vapeninnehav. Det företogs vidare kontroll vid

säkerhetspolisen (C var ej känd) och av var C befunnit sig vid tiden för

mordet. Det gjordes även en provskjutning av polisman C:s Smith &