wpu.nu

Sida:Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/93

Från wpu.nu

Den här sidan har inte korrekturlästs


4.3.3 Uppslag som berör polisen i allmänhet

Fördröjning i sambandscentralen m.m.

Allmänt

En misstanke som framförts i olika sammanhang är att polisens

handläggning av larmet om mordet medvetet fördröjdes, med följd att

polisen kom sent till brottsplatsen och att gärningsmannen därmed fick

ett försprång. Till den diskussionen hör även misstankar om att en

polisbil – den s.k. kommissariebilen – dök upp i mordplatsens närhet

för tidigt för att den skulle ha kunnat kallats dit genom larmet.

Dessa misstankar har det gemensamt att de riktas mot flera

tjänstgörande polismän samtidigt, polismän som i en större eller mindre

grupp skulle ha agerat gemensamt och i samråd. Något utpekande av en

eller flera av dessa polismän som direkt inblandade i själva gärningen

synes det däremot inte vara fråga om. Polisernas roll skall i stället ha

bestått i att försvåra möjligheten att upptäcka och gripa gärnings-

mannen eller att på annat sätt skyla över brottet. I den meningen gäller

misstankarna mot polisen alltså snarare bristande vilja att utföra tjänste-

åligganden än delaktighet i mordet. I vart fall synes de för brottsutred-

ningen ansvariga ha uppfattat saken så, eftersom det inte inom mordut-

redningen vidtagits några utredningsåtgärder med direkt sikte på de

framförda misstankarna.

Det finns ingen utredning av huruvida det skett en fördröjning i

sambandscentralen etc. Den polisman som tog emot larmet är t.ex. inte

hörd i mordutredningen. I andra delar finns relevant information

inhämtad, men då i annat syfte och registrerad i allmänna avsnitt. Utan

att föregripa senare bedömningar kan det därmed konstateras att man i

brottsutredningen varit obenägen – eller inte ansett sig ha haft skäl – att

befatta sig med denna del av polisspåret.

Det finns således inga till de framförda misstankarna avgränsade

utredningsuppslag att redovisa i dessa delar, samtidigt som det aktuella

händelseförloppet på sina ställen belyses i utredningsmaterialet. Exem-

pelvis kan diskussionen kring den nyss nämnda kommissariebilen i viss

mån utredas med hjälp av vad kommissarien i allmänt utredningssyfte

tillfrågats om. Det är vidare så, att en del utredningsåtgärder, vilka

rubricerats som allmänna åtgärder, i praktiken föranletts av de uppgifter

kring polisspåret som förekommit i massmedia under årens lopp. I den

meningen har det gjorts vissa utredningsansatser. Dessutom innehåller

Juristkommissionens efterlämnade arbetsmaterial ett stort antal mycket

grundliga förhör angående bl.a. polisens agerande kring och efter

mordet. Juristkommissionen har t.ex. haft ett samtal med den operatör

som tog emot larmet, ett samtal som finns dokumenterat. Slutligen har