porsche. Ett par dagar senare kontaktade säkerhetspolisen i Helsing-
borg PU och uppgav att den iranske medborgaren Josef H försökt
lämna landet via Helsingborg/Helsingör tidigt på morgonen den 4
mars. Eftersom Josef H saknade pass hade han förvägrats utresa. Enligt
säkerhetspolisen i Helsingborg var Josef H medlem i en assyrisk före-
ning och känd för att syssla med vapen- och ammunitionsaffärer samt
med narkotikahandel. Josef H var tidigare dömd för bl.a. misshandel.
Den 6 mars inkom ytterligare ett tips om Josef H från en man som
tidigare bott tillsammans med den kvinna som Josef H nu var till-
sammans med. Mannen uppgav att Josef H hade en revolver hemma
och att han arbetade på irakiska ambassaden. Den 17 mars följdes upp-
gifterna från säkerhetspolisen i Helsingborg upp. Den 21 mars
meddelade Södertäljepolisen i ett brev till PU att man på grund av
misstanke om olaga vapeninnehav samma dag gjort husrannsakan i
Josef H:s bostad, varvid man funnit en ollonpistol av Smith & Wesson-
typ och en stilett. Förhör med Josef H hade också hållits. I en
promemoria, daterad den 23 april 1986, konstaterade säkerhetspolisen
att Josef H inte längre var aktuell i utredningen.
Den 3 mars kom också ett tips om ett eventuellt motiv för mordet.
En kvinna som arbetade vid Swede Health AB – ett företag som
sysslade med export av sjukvårdstjänster – uppgav per telefon att
Karolinska sjukhuset tidigare behandlat iranska patienter. Klinikchefen
hade vänt sig till Olof Palme, eftersom de iranska myndigheterna
försökt utnyttja patienterna som PR för sin sak i det heliga kriget. Upp-
giftslämnaren misstänkte att Olof Palme därigenom hamnat i onåd hos
iranska myndigheter. I en av säkerhetspolisen upprättad promemoria,
daterad ett halvår senare, den 11 september 1986, redogjorde säker-
hetspolisen för ytterligare förhör med uppgiftslämnaren och konstatera-
de att tipset inte lett till någonting.
Den 4 mars inkom ett tips som ledde till en tvångsmedelsåtgärd.
Posten Bandhagen 1 kontaktade denna dag PU och meddelade att en
man, som under förmiddagen kommit in och postat ett brev, överens-
stämde med det utlarmade signalementet på gärningsmannen. Han var
ca 180 cm lång, hade kraftig kroppsbyggnad, bar en halvlång mörkblå
jacka och skinnmössa med öronlappar. Mannen hade skickat ett flyg-
postbrev per express till en adress i Frankrike. Som avsändare angavs
Iranska Nationella Motståndsrörelsen och en adress i Tullinge. Ärendet
föredrogs samma dag för chefsåklagaren K.G. Svensson, som beslöt att
brevet skulle tas i beslag och undersökas. Så skedde, brevet öppnades
och en kopia av det skickades för översättning till svenska. Den 5 mars
hävdes beslaget, brevet förslöts på nytt och återsändes till postanstalten.
I en promemoria daterad den 9 juni 1986 redogör säkerhetspolisen för