wpu.nu

Sida:Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 3 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/100

Från wpu.nu

Den här sidan har inte korrekturlästs


Lars T och Christer P hade träffats på Kumlafängelset. Christer P hade därvid kommit att fungera som lite av livvakt åt Lars T. Lars T ansåg sig oskyldigt dömd och var hatiskt inställd. Hans hat gällde särskilt den åklagare som drivit målet mot honom. Denne hade enligt Lars T inlett ett förhållande med Lars T:s sambo medan Lars T satt fängslad. Lars T och Christer P ingick "en helig ed” om hämnd. Den bestod av två överenskommelser. För det första skulle man hämnas på den nämnde åklagaren. För det andra skulle kungen och statsministern mördas som hämnd för att Lars T dömts oskyldig. (Ibland framstår det som den andra hämnden skall ha överenskommits senare och ha varit villkorad av att Lars T skulle gripas och dömas för de senare bombdåden.)

Lars T frigavs hösten 1981. Tillsammans med en Hannu H och Harri M (identisk med Harri S, se nedan) planerade han sin första hämnd. Sommaren 1982 sprängdes åklagarens villa; en vän till åklagarens dotter dog. Bomben hade tillverkats av Lars T och ställts ut av Hannu H. 1983 utfördes liknande bombdåd på motsvarande sätt i skattehuset i Stockholm respektive kronofogdemyndigheten i Nacka.

Under den tid dessa dåd begicks satt Christer P fortfarande i fängelse (även om han enligt vad som synes framgå av utredningsmaterialet tycks ha befunnit sig utanför anstalt vid just de tillfällen då bombdåden inträffade). Efter det att även Christer P hade avtjänat sitt straff träffades denne och Lars T igen. Lars T var rädd för Hannu H. Christer P kom därför åter att fungera som livvakt åt Lars T. Därvid hade Christer P skaffat ett vapen från Sigvard C. Lars T hade varit med - väntat i bilen – när Christer P hämtat vapnet, som kallades för ”silverkillern” på grund av sitt blanka utseende. Vapnet skulle användas dels i livvaktssyfte, dels i den planerade hämnden. Det var detta vapen som sedan kom att användas vid mordet, alternativt var det ett vapen av samma typ som detta. Per S visste inte vad det var för ett vapen, det hade aldrig sagts.92 Hannu H sprängdes till döds i sitt hem i december 1983. Lars T misstänktes för att ligga bakom, men åtalades aldrig. Lars T hade dock erkänt för Per S att han var ansvarig för Hannu H:s död. Kort efter den händelsen sökte polisen Lars T i dennes bostad på Ingarö. Christer P fanns då hos Lars T; han hade bott där en tid. I samband med att polisen kom försvann Christer P ut i skogen för att gömma vapnet, alternativt hade han gömt det tidigare.

Under den följande tiden var Lars T frihetsberövad i olika omgångar. Av Per S:s berättelse att döma träffades Lars T och Christer P inte så mycket längre. Däremot hade de en viss korrespondens. De hade kommit överens om vissa kodord. T.ex. skulle brev inledas "vän

32

Enligt resningsansökan skall Per S ha uppgivit att det var en revolver.