wpu.nu

Sida:Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 3 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/123

Från wpu.nu

Den här sidan har inte korrekturlästs


Allmänt sett gäller att Eva F:s berättelse måste ifrågasättas på den grunden att den avgivits först efter mer än tio år. Hennes förklaring till att hon inte lämnat uppgifter tidigare äger i och för sig viss rimlighet. Flera personer i hennes närhet var inblandade i utredningen. Hon torde själv ha tillhört de kretsar där det inte alltid är naturligt att samarbeta med polisen och rättsväsendet i övrigt. Till skillnad från andra uppgiftslämnare i detta avsnitt kan hon inte heller sägas ha suttit inne med så avgörande uppgifter, att det behöver framstå som så konstigt att hon inte meddelade sig med polisen.

Det finns inte mycket i hennes berättelse som går att kontrollera, annat än att hon bodde hemma vid tidpunkten och att hennes far verkar minnas att hon var hemma morgonen efter mordet. Man skulle kunna tänka sig att de narkotikaspanare, som hade uppsikt över Sigvard C:s lägenhet hade sett händelsen och noterat den. Huruvida detta är kontrollerat framgår inte av materialet, men det torde inte ha skett.

Pierre B:s berättelse om iakttagelsen av Christer P på pizzerian Venezia på Sveavägen har sakligt sett begränsat utredningsvärde i rådande utredningsläge. Att Christer P inte lämnat sanningsenliga uppgifter om vad han gjorde på mordkvällen är klarlagt och konstaterat av Svea hovrätt. Christer P har själv medgett att han befann sig i de aktuella kvarteren. Därvid tillför inte Pierre B:s uppgifter särskilt mycket. Från utredningssynpunkt skulle de däremot kunna vara en hjälp vid försöken att fastställa hur Christer P rört sig den aktuella kvällen. Uppgifterna får dock anses osäkra, bl.a. med tanke på att Pierre B:s uppgifter om Christer P inte till någon del vunnit stöd hos andra hörda personer, som också befann sig på restaurangen den aktuella kvällen, och på att han väntat så länge med att gå till polisen.

Vissa övriga uppgifter om iakttagelser av Christer P på mordkvällen kommer från personer som haft tillfälle att vid konfrontationer peka ut Christer P innan denne blivit allmänt känd som misstänkt för statsministermordet. Det gäller bl.a. för Leif L.

De nya uppgifterna från Leif L bedömdes inte av majoriteten i HD. Den skiljaktige ledamoten bedömde Leif L:s uppgifter på följande sätt:

Leif L:s identifiering får visst stöd av vad dennes hustru berättat om makens reaktioner efteråt men motsägs av uppgifter som Jan A lämnat och som avser Leif L:s möjlighet att iaktta gärningsmannen. (---) Leif L:S uppgivna motiv till att han dröjt med att lämna de nu åberopade uppgifterna är av samma slag som Christer K:s och Bertil B:s och framstår inte som mer övertygande än deras förklaringar. Hans nya berättelse saknar därför tillräckligt bevisvärde för att det skall anses sannolikt att utgången skulle ha blivit en annan i hovrätten, om han avgett samma berättelse där.