wpu.nu

Sida:Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 3 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/277

Från wpu.nu

Den här sidan har inte korrekturlästs


skada förtroendet för mordutredningen. Förloppet kan inte ses isolerat från Palmegruppens arbetssituation. Vi anser alltså att utvecklingen som följde styrker vår uppfattning, att en nyordning borde ha införts 1990.

(Om PU:s organisation efter Högsta domstolens avslag på Riksåklagarens resningsansökan och framöver, se sist i detta kapitel.)

PU:s bearbetning – ”processande” – av utredningsmaterialet Att materialet ordnats förtjänstfullt hindrar inte att det sätt på vilket det från utredningssynpunkt bearbetats kan göras till föremål för diskussion. Det ”processande” av utredningsmaterial som i hög grad sysselsatt 1988 års organisation, när den inte upptagits av huvudspåret eller inkommande tips, var till en början nödvändigt och en förutsättning för att kunna få mordutredningen på rät köl. Det synes emellertid med tiden ha kommit att bli något av ett självändamål. Frågan är om inte behovet av ordning här har överordnats utredningsändamålet och om inte uppslagen i någon mån borde sorteras utifrån det intresse de har för utredningen.

PU har inriktat sig på att allt skall ”processas” och att hela materialet skall ordnas på visst sätt. När vi undrat över om utredningsresurserna därmed prioriterats riktigt, har svaret blivit att lösningen ”måste finnas någonstans i materialet” och att man följaktligen genom att gå igenom och ordna detta så noga som möjligt ökar möjligheten att hitta den. Denna föreställning synes i viss mån vara ifrågasatt inom förundersökningsledningen, där uttrycket ”lösningen finns i materialet” beskrivits som något av ett mantra för utredarna.

Vi är inte heller övertygade om att lösningen – det som fattas för att brottet skall kunna klaras upp – finns i materialet; efter så här lång tid och så mycket arbete ter sig sannolikheten för att de avgörande pusselbitarna tvärtom måste tillföras utifrån som väl så stor. Vi är för vår del inte heller helt säkra på att PU:s sätt att bearbeta och strukturera utredningsmaterialet är optimalt. Metoden innebär att utredningen hela tiden tillförs nya uppgifter, samtidigt som materialet som helhet inte alls är ordnat efter utredningsvärde. Det finns med andra ord ingen prioriteringsordning eller ”klassning” utifrån hur intressant ett uppslag är från utredningens synpunkt.' Materialet är från den synpunkten

1

Från de första utredningsåren finns som framgått i vår redovisning exempel på att spaningsuppslag förses med en informell prioriteringsbeteckning (se t.ex. kapitel 6 om den tidiga utredningen angående Christer P). Detta sker dock i samband med bedömningar av ingångstips. Det görs heller inte regelmässigt –