wpu.nu

Sida:Nyh-2019-kringlefjords-nytt.SEs Idre semester.pdf/10

Från wpu.nu

Den här sidan har inte korrekturlästs


När vi jobbade sent kunde vi ibland se vår granne smyga iväg med sin "läkarväska”, troligen för att göra "hembesök”.

Det var så Tjyven fick sitt namn av oss. Vi skojade om det på jobbet och menade att han kanske hade jobb som nattvakt.


En dag så ringde Tjyven på oss och ville prata med mig.
- Jag vill bara säga att ni skall veta att ni kan känna er trygga här för inbrott då jag känner de flesta "vanliga tjyvar" i trakten och jag har av naturliga skäl min business på annan ort.

Det vi skojade om var faktiskt sant, han var en klassisk inbrottstjuv av den gamla "hederliga" stammen.

har detta med att göra?

Det var Tyven som Christer Pettersson hälsade på. Christer hade berättat för Tjyven att jag stått och tittat undrande när han försvann in i porten

Jag träffade Tjyven någon dag senare. Han ville byta några ord

- Jag hörde att du stått och tittat konstigt på Christer Pettersson när han åkte upp till mig. Jag kan berätta att jag känt Christer i många år och kan garantera dig att han inte har endaste dugg med Palmemordet att göra!


Hur var det med koppling till Palmeutredningen och Kringelfjorden.

Det gick ett eller två år. Då började den s.k. privatspanaren höra av sig och efter att terroriserat mig ett antal gånger så hotade jag med att polisanmäla honom. Då blev det åter lugnt.

Vad ville ville privatspanaren mig undrar ni naturligtvis? Nej det var inte Christer Pettersson han ville förhöra sig om, utan var den s.k. kallade"Skandiamannen", Stig Engström.

Stig var vid denna tid vad jag minns inte direkt misstänkt för mordet utan bara ett vittne.


Varför ringer privatspanaren mig om Stig Engström?

Jo, det var så att Stig jobbade på reklamavdelningen på Skandia och han lade ut en del arbete på min reklambyrå. Det var jag som skötte kontakterna med Stig. Hämtade och lämnade uppdragen.

Stig och jag träffades aldrig privat mer än att han bjöd mig på lunch några gånger i tjänstemännens matsal högst upp i Skandiahuset.


Skidåkning var ett av Stigs stora intressen.

Vid något tillfälle berättade Stig att han brukade åka skidor och då företrädesvis utför. Han berättade att han brukade hyra stuga i Storlien om jag inte minns fel.

Jag berättade då för Stig att jag hade en stuga i Kringelfjorden med utförsåkning i på både Idre Fjäll och Fjätervålen under en halvtimmes biltransfer från stugan.

Stig tyckte att det lät intressant och frågade då om han kunde få hyra min stuga i Kringelfjorden en vecka och vad det i så fall skulle kosta.

Jag berättade som det var att vi aldrig hyrde ut vår stuga utan bara lånat ut den till nära vänner mot ersättning för elen.

Jag kände då att här måste jag nog göra ett undantag. Jag sa att han nog kunde få låna stugan mot ersättning för el och värme och löfte om att inte röka inne.

Stig tackade så mycket och bad att få återkomma och det gjorde han rätt omgående.

Han ville hyra veckan efter sportlovet och vi kom överens om att vi skulle göra ett stugbyte på lördagen i slutet på vecka nio.

D.v.s. min familj åker från Kingelfjorden på lördag morgon samtidigt som Stig och hans fru åker upp från Stockholm. Vi kom överens om att betalningen för stugan skulle vara 200 kr, även om Stig protesterade och ville betala mer.

Dagen efter mordet på Olof Palme ringer Stig upp mej i Kringelfjorden.


På lördag morgon ringer Stig och säger att han kommer att bli en dag försenad då han blivit mer eller mindre vittne till Palmemordet och skall höras av polis.

Vi var naturligtvis upprörda över mordet på Palme och vi blev tidigt väckta av en helikopter som flög lågt över älven den morgonen på sin väg upp till Idre Fjäll, den skulle hämta Sten Andersson som då var utrikesminister och mycket nära vän till Palme.

Vi åker hem på lördagen som tänkt och vad jag minns så pratade jag och Stig Engström inte särskilt mycket om mordet.

Jag fick ju veta det mesta om vad han hade sett och gjort den kvällen via radio och teve. Tyckte väl att det var lite olustigt att ta upp ämnet med honom, och efter en tid så blev jobben färre och färre från Skandia.

Kanske kom man på att vi även gjorde jobb åt andra försäkringsbolag som Jordbrukets Försäkringsbolag, JBF (nuvarande Agria) och Salus (nuvarande Salus Ansvar) och man från Skandia inte tyckte det var bra.

Nu i våras hörde privatspanaren plötsligt av sig igen!

Åren gick, Stig gick i pension och försvann ur mitt medvetande.

Inget hördes förän i våras då s.k. privatspanaren ringer mig igen. Han presenterade sig och bad om ursäkt och att han kommer ihåg att jag hotade honom med polis och slängt på luren i örat på honom den där gången för över trettio år sedan.

Privatspanaren ber att få ställa några frågor om Stig Engström.

Jag besvarade hans frågor och han avslutade med att jag nog snart skulle höra av polisen.