wpu.nu

Sida:Pol-1986-03-04 EAE522-00-G 2200-2234 Utskrift av bandförhör Susanne-Törneman.pdf/12

Från wpu.nu

Den här sidan har korrekturlästs


T: kan ha varit knäppt på en knapp.


F: Mitt på ungefär då?

T: Ja, eller också var rocken väldigt stor för den fladdrade omkring honom när han gick. Det var inte en sån här tätt åtsittande rock.


F: Och såg du om han hade nånting på händerna?

T: Nej, jag tittade inte på händerna. Han stoppade händerna i fickorna sen, Men han tryckte armarna väldigt hårt mot kroppen kommer jag ihåg när han gick, det såg konstigt ut. Han liksom-, gick inte så här utan tryckte så här.


F: Du visar att han går framåtböjd och trycker armarna intill kroppen.

T: Ja.


F: Byxorna då?

T: Byxorna är såna här man kallar kavajbyxor, typ-, ja som tillhör kavajer, typ direktörsbyxor, dom var väldigt breda och mörka, men det var inga jeans eller nånting.


F: Men mörka säger du. Vilken färg?

T: Ja, ungefär samma färg som rocken.


F: Dom var mörkblå alltså?

T: Ja, jag tittade inte-, jag såg liksom-, (ohörbart). Jag menar, när man gick ut så tänkte jag på hans ansikte, sen så fortsatte han och sen tänkte jag på nåt annat och så tittade jag igen, då var han längre bort och så försvann runt hörnet.


F: Du nämnde direktörsbyxor, vad menar du med det?

T: Ja, typ direktörer går ju oftast klädda i antingen ljusa-, väldigt ljusa eller väldigt mörka kostymer, och han har då byxor av bomull.


F: Bomull sa du?

T: Ja. (ohörbart).


F: (ohörbart) form av kostymbyxor som du uppfattar det?

T: Ja, jag vet inte hur man skall förklara byxorna, det kan också ha varit omoderna byxor som är mörka, det vet jag inte.


F: Du sa att dom var breda?

T: Ja.


F: Var det såna här utställda byxor nertill?

T: Nej, nej, nej. Raka alltså.