wpu.nu

Sida:Pol-1986-05-27 EAE340-00-K Buss 43.pdf/21

Från wpu.nu

Den här sidan har inte korrekturlästs


i bussen efteråt för att tala med andra om fenomenet. Men de andra

passagerarna hade ingenting märkt. För |är minnesbilden den att han såg denna profil, en man som stod ooh såg framåt, ned i golvet. Jag hade också lagt märke till att han inte seg på (eller på någon annan i bussen. Han verkade oerhört koncentrerad.

Det var adrenalinet, säger• Näsvingarna gick på honom, och

möjligen dolde han en andfåddhet. Den ljuse däremot var klart and

fådd och hade blossande kinder. Trots kylan var öronen dook vita,

varförgissade att han haft mössa på sig. (lade inte märke till några glasögon på I. Däremot verkade det som om

håret vid sidorna var tillplattat, vilket möjligen hade skett med

glasögonbyglarna. "Kraniet var tillplattat", sade (Mannen

yttrade inte ett ord. Peter kunde inte bäga hur länge han stått

på fotsteget. Han märkte inte heller att han klev av. Han hade

1

inte visat något färdbevis. När det var "klart att köra" stängdedörrarna och körde iväg.måste ha missat att han hopm

pade av, säger han.

Den andre mannen åkte med bussen till Surbrunnsgatan. NärÅkte sin sista tur tillbaka in mot staden, som utgick från

Roslagstull kl 23.35 stod mannen vid hållplatsen Surbrunnsgatan

och väntade. Han åkte med inåt centrum, men var inte med i Gamla

Stan.uppgav att han trodde att anledningen till att den mörke

tvekade att åka med bussen var att han kände igennhonom och var rädd

för att |skulle se honom. Tio dagar senare kom (nämligen på att mannen hade gått på bussen mot centrum tidigare på

kvällen, antingen 21.40 eller 22.39 vid Eriksbergsplan. "Det var då

Palme satt på bio. Då hade den mörke ingen utstrålning. Han kom