FHL Ola Ericson-Boija: Så det var ...
Sunniva T : Va?
FHL Ola Ericson-Boija: Det var .
Sunniva T : Ja, jag
Krinsp Söderblom: Du hade inte gått och lagt dig, utan du satt alltså,
Sunniva T : Ja, jag hade inte
, slängde mig ner i en fåtölj.
Krinsp Söderblom: Sen , du öppnade också dörren?
Sunniva T : Ja,
Krinsp Söderblom: Varför ?
Sunniva T : Därför att
Krinsp Söderblom: Finns det någonting mera som ...
Sunniva T : Så ville jag se, jag måste sträcka mig ut för att stod så långt in, men jag tror
så här lite grann.
Krinsp Söderblom: Vad var det som gjorde att du upplevde att
Sunniva T : Jag tyckte det
Krinsp Söderblom: Det är ett intryck du har, att ?
Sunniva T : Ja.
Krinsp Söderblom: Du har inte sett
?
Sunniva T : Jag tror inte jag sett någon,
det tror jag inte.
Krinsp Söderblom: Kommer du ihåg om bilen är enfärgad eller tvåfärgad?
Sunniva T : Jag tror det var två, men i huvudsak mörk.
Krinsp Söderblom: Mörk, du säger inte svart, du säger mörk.
Sunniva T : Nej, ja, men då menar jag svart, jag skiljer på mörka och ljusa
Krinsp Söderblom: Brukar du titta ut på gatan ibland?
Sunniva T : Ja, ....
Krinsp Söderblom: Då måste jag fråga dig nästa fråga, brukar du se bevakningsbilar där, det finns ju bevakningsföretag?
Sunniva T : Securitas och sånt, ja det förekommer att de drar förbi där.