wpu.nu

Sida:Pol-1987-06-10 D883-00.pdf/4

Från wpu.nu

Den här sidan har inte korrekturlästs


Tidvis har han också haft polisskydd. Gunnarsson har att sälja sin lägenhet i Stockholm. Han har även tvingats att lämna en anställning som lärare vid ett gymnasium i Sundbyberg och har därefter inte kunnat erhålla någon ny anställning. Han kommer inte att kunna göra detta under överskådlig framtid. Den förlorade arbetsförtjänsten för tiden till och med maj 1987 beräknas till 120 000 kr. Härtill kommer vissa kostnader, beräknade till 10 000 kr, för resor mm som han samkats på grund av att han tvingats omkring. - Efter anmälan av p pressombudsmannen till pressens opinionsnämnd har denna i utslag av den 14 juni 1986 konstaterat att "Arbetet brutit mot god publicistisk sed genom sina publiceringar av den anhällnes namn och bild i samband med uppgifter om misstankar mot honom för delaktighet i mordet på Olof Palme". - Uppgifterna i artikelserien har varit ägnade att utsätta Gunnarsson för andras missaktning. Tidningen Arbetet har inte varit skyldig att uttala sig i saken. Det har inte heller varit försvarligt att lämna uppgift i saken. Uppgifterna har lämnats innan någon domstolsprövning har skett av misstankarna mot Gunnarsson. Med hänsyn till att Gunnarsson systematiskt namngivits och återgivits på bild i sammanhang som, sett ur allmän synpunkt, utomordentligt allvarligt skadar en individs heder har Gunnarsson Lidit mycket allvarlig skada. Vidare har uppgifterna om Gunnarsson inte varit förbehållna en mindre utan tvärtom spritts med en omfattning att hela tidningen Arbetets läsekrets kunnat ta del av dem och vidarebefordra dem utanför läsekretsen. I vart fall kan 300 000 Läsare beräknas ha tagit del av uppgifterna varje dag. Detta bor föranleda att brottet bedöms som grovt.

Gunnarsson har på grund av det anförda yrkat att tingsrätten

1. fäller Näslund till ansvar för grovt förtal enligt 7 kap 4 § 9 p tryckfrihetsförordningen jämförd med 5 kap 2 5 brottsbalken, eller i andra hand, för förtal enligt samma Lagrum i tryckfrihetsförordningen jämfört med 5 kap 1 § brottsbalken,