wpu.nu

Sida:Pol-1987-08-25 0930 Samtal med Anders-Larsson.pdf/13

Från wpu.nu

Den här sidan har inte korrekturlästs


FHL Kent Rasmusson: Jag har ett kort här, ett gammalt fotografi. Är det här något folk du känner igen?

Anders Larsson: Ja, den lille mannen, det vet jag. Han sprang ofta omkring. Jag tror han jobbade på NK och var mycket stark moderat. Vi stod med plakat också, fram till 1976, med moderatmärken och sådant där. Jag kände igen många som rörde sig på gatorna.


FHL Kent Rasmusson: Kommer du inte ihåg vad han hette?

Anders Larsson: Nej.


FHL Sören Morberg: Du säger att du känner många personer. Känner du många journalister som du har kontakt med?

Anders Larsson: Nej, jag känner inte så många journalister. Jag är ökänd där nu. Jag menar, ni sitter här och är vänliga och sympatiska. Jag vet inte om ni orkar och lyckas övertyga dem. Säg någonting som, jag sitter' i en så väldigt olycklig sits. Förstår ni?


FHL Kent Rasmusson: Ja, det förstår vi.

FHL Sören Morberg: Du måste väl också för din egen skull, jag menar, du är ju inte lastgammal. Du måste också se framåt och inte se det så svart som du gör.

Anders Larsson: Nej, jag är död.


FHL Sören Morberg: Nej, det kan du inte säga.

Anders Larsson: Jo, det är jag. Det är helt realistiskt. Det är ute med mig.


FHL Sören Morberg: Allt som har hänt är historia. Man ser alltid framåt.

FHL Kent Rasmusson: Det gäller att se runt nästa hörn. Du får ha rimliga proportioner på allting.

FHL Sören Morberg: Ja, du får inte förstora dem heller.