wpu.nu

Sida:Pol-1987-09-03 T8518-00-B Förhör-Anne-Marie-Wilson.pdf/5

Från wpu.nu

Den här sidan har inte korrekturlästs


var bara vänliga människor som ringde. Det var en sälig röra utav det hela, och att alltid, det hela gick ut på på något sätt med telefonsamtalen, att försöka få människor att prata med den som kunde hjälpa till. Ena gången handlade det om att man försökte snabbt leta rätt på vilken kommun de bodde i, och vad den dar kommunen kanske hade för telefonnummer genom att be vaxeln slå upp det, så de kunde få kontakt med socialsekreteraren i sin kommun. Likaväl som att det kunde handla om att den där företagsledaren då behövde få kontakt med någon på UDH för att diskutera sina exportproblem. Det rörs ju allt däremellan.

FM:

Kan du erinra dig då, om den här mannen medom han ringde från Stockholmsområdet då, eller om han ringde från någon an del av landet?

Det kan jag inte svara på. Det vet jag inte hur jag ska höra ens en gång.

FM:

Nej, men jag tänkte om, under samtalets gång sa s, om ..?

Jaså, nej, nej

R:

Hur många, förlåt, jag kanske bryter din tråd, men jag tänkte ta tag i det där, hur många sådana här?

Några om dagen.

R:

Hur många? Vad då, sade du?

Ja, några, några om dagen.

R:

Ett par tre stycken om dagen. Var det någon som kom tillbaka eller var det alltid olika människor?

Nej, det var många som kom tillbaka.R:

Ja, har du några fler exempel på de som kom tillbaka?