samt kollegan Dick Lönnblad. De underligheter som nämnts är det att
förhör bl a inte stämde med verkligheten. Det hela slutade med att
polisintendenten Severin den 23 maj 1986 meddelade beslut att allt
kring Gunnarsson skulle läggas åt sidan. Detta beslut ändrades dock
cirka en vecka efteråt på grund av att nya omständigheter kom fram
som föranledde att utredningen kring Gunnarsson skulle fortsätta.
I detta skede utökades också spaningsgruppen med tolv spanare som
således underställdes SL Pettersson. Det som framför allt hände var
att kontakter med bulgarer knöts ihop med Gunnarsson, Orsaken till
detta var att Gunnarsson i samband med förhör tillfrågades om sina
bästa vänner och han uppgav då två stycken personer, varav den ena
Janew och den andra Mikael. Vid kontroll på dessa personer framkom
att de var bulgarer. Detta var också, som nämnts, den direkta orsaken till varför spaningsgruppen utökades med tolv personer. Det sk
bulgarspåret drogs då igång i juni/juli månad 1986 och kontakter
togs med säkerhetsavdelningen med anledning av detta.
Kontakter med säkerhetsavdelningen gav till en början ingenting av
det skälet att den person som kontaktades, Göran Arnfors, visade
attityden att han ville ha all information--men inte gav=ragons Fng
tillbaka. Detta gjorde att SL Pettersson tog direktkontakt med dåvarande byråchefen PG Näss, varvid denne beslutade om att gruppen
skulle tillföras två kontaktmän från säkerhetsavdelningen. Dessa
blev inledningsvis en kollega som heter Bengt Löv och vidare Hans
Forsman. Dessa gick emellan SÂK och spaningsgruppen under den period
de fungerade såsom sambandsmän. Norlin fick även ett rum på SÄK som
han kunde disponera vid samarbetet.
Så långt fungerade allting per