wpu.nu

Sida:Pol-1989-07-03 SE-vittnesföröh-i-Stockholms-tingsrätt.pdf/6

Från wpu.nu

Den här sidan har inte korrekturlästs


B 847/88

s. 5

E:

Ja det var mycket mörkt.

Adv l: Mycket mörkt?

E: Ja.:na

(attTE (avningen där

borta den var i... den var så hög så man var tvatt ta bort

belysningen på själva Tunnelgatan,

Adv L: Ja just det. Din egen klädsel vid det här tillfället

kan du beskriva den?

E: Ja. Jag var klädd i en mörk rock som gick ner till knäna. Jag

hade en keps, jag hade den här.C, och de här tunna

7

glasögonen.

ADV L: Kepsen vad var det för färg på den?

E: Den var svart- och gråspräcklig, ganska mörk.

Adv L: Rocken var mörk? Svart eller?

E: SVart ja.

Adv L: Ja du var kvar på platsen ett tag?

E: Ja.

ADV L: Återvände du sedan till Skandia-huset?

E: Ja, Men innan dess så hinner ju den första polisbilen

komma och strax efter så kommer en polispiké med ett antal

poliser. Och jag är vänd med ryggen åt deraxs håll och

hör klappretzfrån... mellan fötter och trottoar och då hör

jag hur någon ropar: "At vilket håll?" Och då reser jag

mig upp och så sträcker jag ut hela handen för att det skulle synas tydligt och så ropar jag: "Åt det hållet," och pekar mot

tunneln. Och när konstaplarna då springer iväg åt det hållet

och har i princip hunnit fram till Luntmakaregatan, det

är väl ungefär en 50 meter, så blir jag förtretat på mig själv at

jag inte hade nämnt mörkblå täckjacka och springer ifatt dem och

springer ganska fort efter omständigheterna, det var ju lite is>

bark och så på trottoaren, för att berätta för dem det jag hade