wpu.nu

Sida:Pol-1990-12-10 EAE340-00-O Buss 43.pdf/5

Från wpu.nu

Den här sidan har inte korrekturlästs


som var

som går ut på att vi inte träffats mordkvällen och att det därför inte kan styrkas att jag åkt med bussen. Sundström säger till mig att han nu ska lägga ned utredningen mot

och att jag riskerar åtal för förtal om jag sätter honom i samband med mordet.får besked att de två män han iakttagit inte haft med mordet att göra. "Det har rört sig om ett lägenhetsinbrott ed." 05-02

och undertecknad sammanträffar på stan och konstaterar båda att Sundströms grupp lurat oss, att vi visst var på samma buss, där han iakttog två män. Han får av mig

och beger sig dit, där han fattar posto tills

kommer hem. Han ser nu också att det var på bussen och förstår att han blivit grundlurad av P G Näss säkerhetspoliser. Han tror att han kan ha sett mördaren och han är angelägen om att få den utlysta belöningen, som är på en halv. miljon kronor. För att få tipset framfört till Hans. Holmér uppsöker han Rosenbad, där han frågar efter utrikesminister Sten. Andersson. Han får tala med honom i telefon och Andersson lovar att han ska få träffa honom. Han skjutsas med en bil från utrikesdepartementet till Muskö i Stockholms skärgård. Bilen eskorteras av en bil med två civilklädda säkerhetsvakter till en brygga; och dit har man fört utrikesministern med helikopter från annan plats, möjligen hans sommarställe. I en timmes tid samtalar Sten Andersson med

som upplyser om att de två männen på bussen sannolikt var

Den senare har han själv identifierat vid hans bostad. 03-24. Hans Holmér går ut med bilden på "Skuggan" som han säger inte : är mördaren. Bilden är påfallande lik 04-04 Det framkommer uppgifter om att advokaten Bengt Söderberg informerats om att

nämnts i palmerummet. 05-04 Utrikesminister Sten Andersson får av chefredaktör Sven 0 Andersson veta att jag gjort iakttagelser på bussen. Han bekräftar att han tagit emot bussföraren

på Muskö och hört dennes berättelse. Han reagerar på att samma tips också kommer från mig.

I Hans Holmérs bok Olof Paline är skjuten! (sid 179) har Hans Holmér antecknat att Sten Andersson ringt upp honom och förklarat att

"inte berättat något av värde för utredningen".