wpu.nu

Sida:Pol-1993-09-03 YD15242-00 Rapport-PKK-spåret kammaråklagare Per-Erik Larsson.pdf/6

Från wpu.nu

Den här sidan har inte korrekturlästs


knyter till varandra, sammanförs eller sammankopplas åtminstone med en hänvisning. Misstankar mot en viss person samlas och signaleras i registret. Syftet är att skapa en så fullständig bild som möjligt av iakttagelser och händelser på en viss plats eller i en viss situation och att sammanställa en misstänkts signalement, förehavanden etc. Registrering av uppslagen sker härför i obruten nummerföljd med fördelning på vissa avsnitt, varefter uppslagen insorteras i olika pärmar och bearbetas. Namn och sakuppgifter med hänvisning till respektive uppslag inlägges i det ADB-baserade FU-registret.

Mordet på Olof Palme

Vad ovan sagts är det normala förfaringssättet vid utredning av s k spaningsmord, ett ofta beprövat förfaringssätt vid våldsroteln i Stockholms polisdistrikt och Rikskriminalens våldsrotel, vilka haft att handlägga ett stort antal utredningar av beskriven typ.

Utredningen av mordet på Olof Palme den 28 februari 1986 kom på många sätt att förändra den bilden. Utredningen antog redan från början sådana proportioner, vad avser mängden av inkommande tips, utredningshandlingar etc, att det gängse förfaringssättet till vissa delar måste överges. Från första stund ingick i princip alla avdelningar inom Stockholms polisdistrikt, Rikskriminalen och Säkerhetspolisen i spaningsorganisationen. Ett särskilt ledningsorgan upprättades under länspolismästare Hans Holmérs ledning, som kom att fungera som spaningsledning.

Registrering av inkommande tips, uppslag etc blev från början en övermäktig uppgift för registerenheten vid Stockholmspolisens våldsrotel, varför den till vissa delar även kom att utföras vid Rikskriminalen. Vad detta fick för konsekvenser har bl a utförligt beskrivits i Juristkommissionens rapport över utredningen av mordet.