wpu.nu

Sida:Pol-1995-11-07 D17242-16 Rune-hela-uppslaget-del3.pdf/5

Från wpu.nu

Den här sidan har inte korrekturlästs


och då började han igen spekulera i vad det är för nån, att han boroch har fienden.. (ohörbart)Ja, inte fienden... Ja, vi har ett (ohörbart) och så frågar vi om Palme, ja, då säger han, han var sosse själv, men man började ge upp sosseköret påOch så pratade han om anarki, att det var bråk pås. Och så säger han att han är lite gåpåare och får dras, därför får folk på sig. Ja, men det här är väl en allvarlig sak? Ja, jag garvar bara, säger han. Har du haft något vapen? Nej, inga vapen, han är inte intresserad av vapen. Senare återkommer han till att han har haft en, salongsgevär, gammalt och trasigt och det enda han har skjutit skarpt med är nån k-pist. Ja, men varför kommer nån och påstår sånt här då. Ja, han har haft mer pengar än annan, bara jobbar svart, han är en glassputte säger han och därför är jag avundsjuk det är det enda han kan tänka sig. Så snackar vi mer om klädsel och så säger jag nånting om att, den där kvällen, du kan väl komma ihåg vad du gjorde. Ja, han för möjligen någon dagbok. Han skulle kunna titta i den säger han. Pratade med en annan som han kallade för som jobbade försom också skulle känna.. Dom var ett stort gäng som träffades på Colibri. Pratade om någon kvinna som kallades försom varit arg på honom för att han har skällt ut henne. Han har stor bekantskapskrets. Och då frågade vi mer om Palme. Ja, men alla har väl varit arga på honom nån gång. Annars är man ju konstig, klart man blir förbannad på den personen. Och så pratade vi lite mer omoch då är det nån göteborgare som varit förtroendevald då som möjligen kunna vara en som tjallat på honom. Han lekte kommunist. Han säger vad han tycker, därför drar han folk på sig. Ja, men det är ju allvarligt. Nej, jag blir full i skratt. Du är inte inblandad? Nej. Blir du förbannad då? Nja, säger han. Du har inget alibi heller? Nja, kan väl fråga nån polare då, säger han. Ja, så säger han, gör han den reflektionen att han kommer att gå och

tänka på det här länge och så. F: Nämner han nånting om hur han fick reda på mordet? S: Ja, hans mamma ringde på morgonen. Och det sa ju hon till oss

också. Vi var upp till henne först. Och då sa vi att vi hade hört att