wpu.nu

Sida:Pol-1996-05-15 E9978-01-H Förhör-Jan-Andersson.pdf/7

Från wpu.nu

Den här sidan har inte korrekturlästs


Ja, visst.

F: ...hoppa in i en port och han ger för dig ett något förvirrat intryc
K: Ja, o ja.


F: Vad jag har förstått då, så efter det att du gör att den här observationen av den här händelsen, därefter så gör den här så kallade U-svängen och åker Sveavägen tillbaka och parkerar utanför mordplatsen i stort sett. Är det riktigt. Det är sant, ja. Men vi hinner ju stå ett tag innan det slår om till rött. Vi diskuterar då fram och tillbaks hur vi skall göra, om vi skall-, ja, vad det var som-, var det var för-, över huvudtaget (ohörbart). Just där-, det spontant eftersom dom var mycket med PTK va, heter dom så, uppgörelse..... F: Du menar PT
K: PTK, ja. PKK.


F: Ja. Det var ju mycket såna uppgörelser, just innan så hade det väl hänt en sån där uppgörelse så att just en sån grej satt vi spontant och pratade, om det kunde vara en sån uppgörelse som gjorde att-, för vi såg ju att det låg då folk men man kunde ju inte urskilja på det hållet som vi satt vad det var för något. Men sen så såg vi då att det kom ju fram fol
k, så att det fanns folk redan där. Och jag-, vi satt ju-, jag satt ju och tittade på den här killen i blå täckjackan hela tiden, tänkte om han möjligtvis var inblandat eller något sånt där. Då diskuterade vi om vi över huvudtaget-, om vi skulle fortsätta, vilket håll, var vi skulle åka eller om vi skulle svänga runt, men det var då

började larma första gången så att säga. Sen när vi då började köra runt, det var då han-, han lade på och så började han