wpu.nu

Sida:Pol-1996-12-11 OKÄND UPPSLAGSKOD En Revisionell bed mning.pdf/130

Från wpu.nu

Den här sidan har inte korrekturlästs


Slutavvägning

12.1

Inledning

I princip finns det två ansatser som kan tillämpas för att fullgöra ett sådant här uppdrag. Den ena är att analytiskt försöka resonera sig fram till vem som kan vara gärningsmannen. Den andra är att söka eliminera de personer som utifrån något eller några indicier skulle kunna tänkas vara gärningsmannen. Den första torde vara den ur spaningsteknisk synvinkel naturligaste. Den andra metoden, jämför kommissionens direktiv "att undersöka om det finns delar av utredningsmaterialet som inte är tillräckligt bearbetat”, har den nackdelen att man måste gå igenom hela materialet för att kunna uttala sig om detta. Så fort det mest sannolika alternativet undersökts och kunnat avfärdas så ersätts det med det näst mest sannolika och så vidare. Det riskerar att aldrig ta slut.

Vi har valt den första metoden av flera skäl. Ett av dem är att tidigare PKPM ger intrycket av att ha valt den andra metoden. Vårt uppdrag är avsett som ett komplement till det tidigare arbetet inom Palmekommissionen. För att kunna bedöma Palmeutredningen torde det vidare vara oundgängligt att försöka bilda sig en uppfattning om huruvida den faktiskt har funnit gärningsmannen, men inte fått fram tillräcklig bevisning, eller ej.

Den första metoden kan också överensstämma med Palmeutredningens huvudspår. Utredningen har dock även lagt ned stora resurser på uppslag hänförbara till den andra metoden.

I detta avslutande avsnitt skall vi försöka väga ihop de tidigare avsnitten och deras resultat för att se om det kan ge någon vägledning om vad som är mest sannolika kvadrant, huvudspår och gärningsman. Det är en svår, och kanske till och med ur teoretisk synvinkel omöjlig uppgift att på så sätt väga "päron och äpplen" mot varandra i olika indicie- och beviskedjor. I praktiken är det ändå det Palmeutredningen gör, och måste göra, även om man inte satt det på pränt. En fördel med en sådan ansats torde vara att man tvingas tydliggöra hur man värderar nyckelfaktorerna i dessa indicie- och beviskedjor. Man kan också använda något eller några alternativ som referensalternativ och successivt föra in nya alternativ för prövning mot detta/dessa.

För att få så stort utbyte som möjligt av denna metod har vi i vissa lägen även valt att slå bryggor mellan olika indicier med mer spekulativa överväganden. Vid denna avvägning fokuserar vi på de strategiska delarna i mordet på Olof Palme och den idag tillgängliga kunskapen om dessa, dvs den information som vi redovisat i tidigare avsnitt och i bilagorna.