wpu.nu

Sida:Pol-1996-12-11 OKÄND UPPSLAGSKOD En Revisionell bed mning.pdf/238

Från wpu.nu

Den här sidan har inte korrekturlästs


översiktligt tagit del av de spaningsuppslag som tillkommit efter rättegångarna, - tagit del av och värderat den infallsvinkel som gärningsmannaprofilen (GMP) innebär för prövning av Christer Pettersson som en eventuell gärningsman samt - försökt bilda oss en egen uppfattning om vilka indicier och bevis som förelegat då och tillkommit efter de sett mot vår egen rekonstruktion av händelseförlopp mm.

I vår analys har vi funnit att följande faktorer talar 'för' (respektive 'emot' kursiverat) att Christer Pettersson skulle vara gärningsmannen.

Motivbilden är den sämst utvecklade. Något riktigt starkt motiv, sett med en utanförståendes logik, har vi inte funnit i materialet. Om man däremot godtar de utgångspunkter som ges i GMP (fr bilaga 5) och anser att Christer Pettersson kan hänföras till den typen av gärningsman, behöver inte avsaknaden av ett för en utanförstående starkt motiv innebära något avgörande hinder. Motiv som för Christer Pettersson skulle kunna ha upplevts som relevanta kan ha varit kopplade till antingen hans relation och sympati för den s k bombmannen, Lars Tingström, eller de avslag han fått från regeringen Palme på sina nådeansökningar. Att Christer Pettersson utifrån något allmänpolitiskt motiv skulle upplevt sig ha haft anledning att döda Olof Palme bedömer vi som osannolikt. Likaså kan uteslutas att Christer Pettersson av någon anledning skulle ha känt sig provocerad av Olof Palme under kvällen den 28 februari. Händelseförloppet i sig ger inget utrymme alls för en sådan hypotes. Det ligger annars i linje med hans övriga brottsbeteende. I och för sig kanske inte en missbrukare av Christer Petterssons typ behöver något motiv som överhuvudtaget är rimligt om han varit påtänd' vid mötet.

Christer Pettersson saknar alibi för den aktuella tiden, vilket också är hovrättens bedömning

Christer Pettersson har med stor sannolikhet befunnit sig i närheten av biografen Grand under mordkvällen, vilket också är hovrättens bedömning. Det talar i praktiken både för och emot honom som en gärningsmannen - se nedan.

En rad vittnen har mer eller mindre starkt identifierat Christer Pettersson vid Grand och vid mordplatsen. Speciellt vill vi rikta uppmärksamheten på den fördjupade analys vi gjort av Lisbeth Palmes vittnesmål (bilaga 6). Vidare har vi i bilaga 4 berört övriga vittnesmål främst då Ljubisa Najics (i korvkiosken), Lars-Erik Erikssons (flygledaren) och Leif Ljungqvists (Chevamannen). Sammantaget ger dessa vittnesmål enligt vår bedömning ett starkare stöd för hypotesen att Christer Pettersson är gärningsmannen än vad som framkom under rättegångarna och den bedömning som hovrätten gjorde. Vi konstaterar också att en del rätt viktig information om vad vittnena egentligen sagt och hur de reagerat (t ex Lisbeth Palme och Ljubisa Najic) inte kommit fram tidigare. Det kan ha betydelse för deras vittnesvärde.

Hovrätten fäste stort avseende vid den av försvaret åberopade Devlinrapporten. Den hade publicerats en kort tid innan rättegången mot Christer Petters