wpu.nu

Sida:Pol-1996-12-19 KK17882-00-B Förhör-advokat-Per-Svensson.pdf/33

Från wpu.nu

Den här sidan har inte korrekturlästs


Och sen här har jag skrivit... Jo, det här är, har och göra med då att han är ju sjuk långt innan man officiellt medger det från anstalten. Jag skriver, Hej jag har sökt dig per telefon i flera omgångar och fått svaret att du inte vill, alternativt ej orkar prata med mig på grund av din sjukdom, skriver jag.

var det

Och sedan sista fullmakten och den sista resningen. Enligt här hans sista chans, har jag skrivit på fullmakten. Och så var det ju, sen avslogs den. Men det är den sista fullmakten. Jag tänker på det här med tystnadsplikten. I och med att samtycke finns så... Alltså efter det här, så har jag ju inga, är jag inte försvarare längre eller, efter det här datumet. Men i och med att det finns samtycke, så anser jag ändå att det inte ska vara tystnadsplikt.

Ja, här pratar jag till justitiedepartementet om skattestriden och prövning i hovrätten, han blev frikänd och att han vill söka försoning. Han känner inget hat längre. Han säger, jo det är nog det här jag vill visa när jag tagit ut det är. Även åklagaren har lidit svårt och där... Jag har frågat honom, menfick ju leva. Hur kommer det sig. Det var jag intresserad av att veta. Ja, säger han, men han har fått sitt straff. Ja, på vilket sätt då? Och då trodde jag han menade på att sprängningen i sig var tillräckligt. Nej, han sa så här. Det är inte bara sprängningen, utan hans dotter blev knarkare. Där hade han fått sitt straff. Han hade bett till Gud, sa han, att åklagaren skulle dö, men nu hade han fått sitt straff ändå, därför att dottern blev knarkare och det var en sån näsa för en åklagare att han hade misslyckats så med sitt liv, att till och med hans dotter blev knarkare, så det räckte.