wpu.nu

Sida:Pol-1998-02-28 grk-Dnr-173-98-Ulf-Lingärdes-brev-till-Inga-Britt-Ahlenius.pdf/7

Från wpu.nu

Den här sidan har inte korrekturlästs


Men han var också något av en gladlynt äventyrare, med diverse affärer och påhitt, inte bara med fruntimmer. Hans bekantskap med det ovannämnda hemliga och extremistiska sällskapet är väl belagt, men han lämnade aldrig ut några detaljer, annat än att "de hade kUL".

Erikson hade också vid sidan om en liten privat firma för bland annat säkerhetsuppdrag. Vid tiden för mordet hade han faktiskt ett speciellt sådant uppdrag i sin lilla firma. Chefen för en utländsk företagskoncern skulle besöka Växjö och tillsätta en dotterbolagschef. Erikson fick uppdraget att vara livvakt och alltiallo under besöket. Bland annat skulle han vara behjälplig vid överlämnandet av en personakt rörande den tilltänkte lokale direktören.

Nu gör jag en utvikning för att fortsättningen ska bli förståelig. Det finns sedan 1960-talet en svart sektor inom RPS/SÄK som gör sig betydande svarta pengar på framför allt två saker. Personkontroll och telekontroll. I det första fallet görs en sedvanlig Pk III (särskilt grundlig kontroll) på önskat objekt. Akten överlämnas sedan för 150.000 kr i svarta pengar. Detta är nu välkänt bland alla viktigare headhunters, som givetvis ser detta som en kvalitetssäkring av sin verksamhet. Verksamheten är också riskfri, eftersom dessa "screanings" inte loggas och är synnerligen svåra att belägga i efterhand. Åtminstone ett statligt verk använder sig också av denna möjlighet att "screana" folk inför viktigare utnämningar, trots att ingen som helst skyddsklassning föreligger.

Telekontrollen går till på så sätt att prenumeration på önskad AXE-linje erbjuds månadsvis enligt prislista. Fältarbetet sköts av ”en liten hemlig grupp glada poliser och militärer" vid namn AGAG, Aktionsgruppen Arla Gryning. De åtar sig också så kallade våta jobb.

Vad Erikson hörde eller såg för olämpligt vid detta besök vet vi inte. Men vi vet vad han gjorde. Han ringde upp en journalist på Dagens Nyheter och sade att han hade en hel del att berätta om en kriminell hemlig sammansvärjning. Han var mycket påträngande. Man överenskom att en reporter skulle åka ner redan nästa dag.

För Erikson blev det ingen nästa dag.

Den kriminaltekniska utredningen konstaterade bland annat följande. Offret hade skjutits i ryggen. Några kulor eller tomhylsor påträffades aldrig. Vidare hade offret flyttats. Blodspåren i kläderna saknade motsvarande kontaktstänk i marken som borde ha funnits. Några andra tekniska fynd av betydelse gjordes inte. Mordplatsen kunde aldrig lokaliseras.

Rättsläkaren noterade att offret träffats av fem kulor i ryggen, samtliga genomskott. Döden hade varit ögonblicklig. Muntligt tillade han att träffbilden var osedvanligt tät, trots att avståndet varit kanske 10-15 meter eller mer.