wpu.nu

Sida:Pol-2006-12-11 Ingenjören FUP Hot Skogö och vapeninnehav.pdf/68

Från wpu.nu

Den här sidan har inte korrekturlästs


Det är omoraliskt att salta - Bengt Jonasson

Det är uppenbart för alla att saltet bidrar till kostnader p ga ökad korrosion. Vidare är det klan att vägarna och fordonen blir smutsigare, vilket ökar förbrukningen av tvätt- och lösningsmedel samt spolarvätska Rengöring och reparation av fordon kostar också en massa arbetstid för ägarna. Det är inte bara vanlig rost utan också fel på elsystem, luftkonditioneringssystem och bromsar som utgör negativa konsekvenser. Saliningen innebär dessutom en viss belastning på miljön Här bör framför allt inverkan på grundvattentäkter utredas bättre, menar Claes Pihle på Miljödepartementet. Därutöver lär växter och djur fara illa av saltet. Ökad salthalt i sjön Vättem kan utgöra en vamingssignal.

UTREDNING

Först en liknelse Om man frågar det svenska folket: "Vill du ha välfärd?" svarar de flesta ja. Men om man i stället formulerar frayan. "Vill du ha valfird om det innebär att medborgarna i genomsnitt får det sämre och endast ett fåtal får det lite bättre? Då är det inte lika troligt att man svarar ja. Ingen vill ha vägsalt, menar Jarl Hanımarqvist, miljöexpert på Vägverket, så detta är meningslöst att fråga om. Men om man frågar. Ar du nöjd med halkbekämpningen?" svarar en väsentlig del av de tillfrågade ja Om frågan i stället formuleras "Är du nöjd med halkbekämpningen om konsekvensen är att människor mår väldigt dåligt av salıningen, att några kör ihjäl sig pga salıningen, att saltningen totalt sett innebär en försämring av naturen, såväl den verkliga som den upplevda, att samtliga materiella skador och följdkostnader i samhället som helhet kanske utgör 5.000-10 000 - per registrerad bil och år samt att saltningen är negativ for det svenska folket?" DA kanske man inte är lika positiv till halkbekämpningen Följdfrågan är alltså om det är etiskt riktigt att man på Vagverket bara ser till sin egen budget när man ställer frsgan om trafikantema är nöjda med halkbekämpningen eller om man borde ta andra hänsyn och i vilken grad man har en upplysningsplikt i anslutning till att man frågar.

Motiven för saltning Skälen till att man saltar är för det första att öka framkomligheten, för det andra att minska olyckorna och för det tredje att minimera antalet ofrivilliga men lindriga avkomingar. De senare kan möjligen räknas in under framkomlighet, eftersom man ej kommer fram när man kön av vägen samt att ett hjälpande fordon kan komma att hindra övrig trafik. Att saltning behövs för långtradamas framkomlighet ultrycks mycket klart av Sören Andersson, som är åkare inom Solstad Trafik i Karlstad men framför allt ordförande i Sveriges Akeriförbund inkluderande cirka 9500 medlemsföretag motsvarande 85-90% av branschen. Enligt Andersson går det inte att köra sjuaxlade långtradare med drivning på enbart en axel uppför de brantaste backarna, ej heller att svänga i djup snö. Det är också svårt att kontrollera hastigheten i nedförslut. Jan Ölander, som är expert på vinterväghållning inom Vågverket, bekräftar åkamas problem med långtradarna. Att olyckoma skulle minska som en följd av saltningen finns inga bevis för. På Gotland har man ej saltat under de senaste femton åren och där fungerar det bra utan salt. Dock saltar man precis vid hamnen.

Framkomlighetsproblemet

REFLEXION Är långtradamas oformåga att ta sig upp för backama en POljd av utebliven saltning eller en Nuljd av att långtradama är felkonstruerade eller kanske rent av en följd av att backama år for brant byggda? För den normale trafikanten med rätt utrustat fordon är framkomlighetskravet uppfyllt om vägen är plogad. Med plogad avses här att snötäcket efter plogning är högst några centimeter, clBengt Jonasson. Askfatsvägen 3, 130 54 Haninge, 0706-605447, bjonasson atelia com

Sid 2(9)