Sida:Pol-2019-06-05-08-19-L261-01-D-Robert Gustafsson Grand och WT observationer.pdf/18

Från WPU
Hoppa till navigeringHoppa till sök
Den här sidan har inte korrekturlästs


FLI: Ah.

Mm. Så att när vi går in då är det ju upptänt i salongen och det är, folk går och sätter sig och letar platser och sådär.

FL1: Mm.

1: Då var ju inte de där. Det var ingen som noterade dem där då utan vi sitter ju ner när de kommer petar och säger ”du där är Palme” och vänder sig om. Då håller de på att sätta sig precis.

FL1: Ja okej.

Mm.

FLI: Och då är det mörkt?

Då är det ju mörkt.

FLI: Mm. Då förstår jag.

Eh nej så att jag står ute på trottoaren, jag och och då vet jag att frågar om vi skulle gå vidare någonstans och ta en öl eller något sådant där. Vi avböjer, jag säger att "nej vi ska hem. Det är sent. Vi går hem och lägger oss”. Eh och då när vi ska avsluta det samtalet så att säga. Den konversationen och säger hej då till dem och sådär.

FL1: Nu står ni alltså alla fyra ute på gatan?

Ute på gatan ja.

FLI: Alldeles utanför biografen?

Biografen.

FLI: Mm.

Eh, så noterar jag rakt framför mig typ, ja det är, vad kan det vara, typ den trottoaren är väl i och för sig ganska bred men ja, fem meter framför mig då. Så står det en, en bil parkerad alldeles utanför biografen. Färgen har jag för mig är så här blågrå. Eller, ja, blå eller grå eller blågrå och den har tonade rutor runt hela sidan. Bakruta, sidoruta, sidoruta, passagerarsidan, förarsidan och halva framrutan. Det här med tonade rutor var någonting som var lite, , 80-talet var liksom lite, skulle vara lite häftigt då och men, då fick man lära sig att det fick,