Uppslag:A13812-01

Från WPU
Hoppa till navigeringHoppa till sök


SPANINGSUPPSLAG
i grövre brottmål

Avsnitt
Löpande nr
13812-01
Registrerat
1991-05-07
Ad acta
1992-02-04
Avsnittsanteckningar
Uppslagsanteckningar
FD B9916-A-1 LENA ÖSTERMAN SJUKSKÖTERSKA
Till SPC
Åter SPC
SPC Noteringar
PTR
PTR Datum
Ant/enhet
Redov/enhet



Kort sammanfattning
Protokoll fört vid förhör med undersköterska Lena Ö Sabbatsbergs sjukhus (Lisbeth Palme)
Uppgiftslämnare
Uppgiftsmottagare
Förhöret påbörjat
1991-04-19 09:00
Avslutat


Protokoll fört vid förhör med undersköterska Österman Lena f.  adress  tfn Anställning: Karolinska sjukhuset,Lena Österman (arbetar natt). Förhöret hållet i RK-A2:$ lokaler 91-04-19, med början klockan 09.00. Förhörsledare: krinsp Ewa-Marie Aghede samt krinsp Sören Morberg.

Österman informeras om att förhöret gäller hennes arbetsuppgifter och förehavanden under kvällen och natten 86-02-28-03-01.

Österman berättar att hon den aktuella natten, 86-02-28. arbetade som undersköterska på Sabbatsbergs sjukhus kirurgakut. Det var hennes första kirurgnatt. Tillsammans med henne arbetade också en undersköterska vid namn  Sundh. Lena beskriver läget på kirurgakuten den aktuella kvällen såsom stökigt och allmänt rörigt. Den tjänstgörande personalen var också inringd från olika pass.

Någongång strax före klockan tjugotre på kvällen ringde larmtelefonen på kirurgaktutens expedition och via den fick Österman beskedet; "Man skottskadad, fem minuter". Österman kände att hon just då blev lite nervös i anledning av att det var hennes första tjänstgörande natt på akuten. Hon samtalade med en kollega som lugnade henne och menade på att det hela bara kunde vara en enkel skottskada i en arm. Kort senare, Österman säger att det inte ens gick fem minuter, inkom ambulansen och hon mötte den med en så kallad bårvagn. Hon fick ögonkontakt med en av ambulansmännen, vilken hon känner sedan tidigare, och kunde via den tyda sig till att det hela var mycket allvarligt. Hon såg sedan också att mannen som låg på båren, vilken hon just då inte på något sätt kände igen, var mycket blodig.

Pol-1991-04-22-A13812-01 Sköterska på Sabb-Lena Ö.pdf

 förstod genast att läget var mycket allvarligt och det uppkom raskt ett mindre kaos på kirurgmottagningen. Hon hörde sedan någon säga att mannen på båren var Olof Palme och i samband med detta vände hon sig också om och såg då fru Lisbeth Palme stående precis innanför dörrarna på kirurgakuten, lutande sig mot en bårvagn. logs av tanken att det hela kunde ha varit ett attentat, varför hon reagerade med att slita in fru Lisbeth Palme i en "skrubb". förtydligar det hela med att det var ett litet vilrun. Lisbeth Palme sade spontant till i samband med detta; "Bry dig inte om mig, ta hand om Olof". upplyste dock fru Palme om att det var tillräckligt mycket folk som tog hand om Olof Palme och upplyste henne vidare om att hon hade för avsikt att hålla Lisbeth Palme sällskap i rummet. Lisbeth Palme var vid detta tillfälle mycket skärrad och uppfattade henne som chockad men helt redig. Lisbeth Palme svarade klart och redigt på de frågor som ställde till henne vid det aktuella tillfället. I anledning av att

fått klart för sig att mannen på båren var allvarligt skadad, så drog hon också slutsatsen att denne troligtvis skulle avlida. Hon började därför prata med Lisbeth Palme om döden och samtalet rörde bland annat| pappas död och andra allmänna saker runt döden. Under samtalets gång satt

och kramade fru Palme. Plötsligt sa fru Palme; "Det svider på ryggen". tittade då bak på Lisbeth Palmes rygg och såg då två hål i Lisbeth Palmes kappa. Lisbeth Palme tog därefter av sig sina kläder och Österman konstaterade då att Lisbeth Palme hade en särskada på ryggen. Österman beskriver skadans läge som att det låg mellan skulderbladen mitt på ryggen. Det var en skada liknande ett piskrapp eller en brännskada. Det var inte något rinnande blod, vilket det inte heller är från en eventuell brännskada. Vidare beskriver

skadan såsom varande cirka 20 centimeter lång, löpande från vänster sida på ryggen mot höger. Skadan var bredare på ryggens vänstra sida och avsmalnande mot höger. Vidare säger att sårskadan var cirka 3-5 millimeter djup. antar att det fortfarande idag finns en ärrbildning efter den skada som uppkommit på ryggen.

ilyils ej om blanketten används som fortsättningsblad.

Pol-1991-04-22-A13812-01 Sköterska på Sabb-Lena Ö.pdf

Kappan som Lisbeth Palme hade på sig vid den aktuella tidpunkten togs senare under den aktuella natten omhand av polis på platsen. och Lisbeth Palme satt tillsammans i vilrummet i uppskattningsvis 15-2 timmar. Under denna tidsperiod satt de helt ensamma och stördes enbart av ett polisbefäl, uniformerad, som kom in och tillfrågade Lisbeth Palme om han kunde hålla ett förhör med henne. Hon vägrade detta och det enda de samtalade om var den signalementsbeskrivning som Lisbeth Palme lämnade. Lisbeth Palme beskrev gärningsmannen då såsom varande en medelålders man mörk, iklädd blå jacka. Längden beskrev hon vara ungefär i den närvarande polismannens storlek.

Under den samvaro och Lisbeth Palme hade i rummet, tillfrågade vid ett tillfälle Lisbeth Palme; "Vem kan ha gjort detta". Lisbeth Palme nämnde då spontant namnen Ustaia och PKK. kan inte säga vilket utav namnen Lisbeth Palme nämnde först. På fråga om Lisbeth Palme gick någonting närmare

in på varför just dessa namn, organisationer, skulle vara aktuella, säger att Lisbeth Palme nämnde någonting om eventuella tidigare hotelser

från PKK. kan inte vid förhörstillfället dra sig till minnes exakt hur ordalydelsen föll. vill minnas att Lisbeth Palme nämnde någonting om att dessa ville åt honom, d.v.s Olof Palme.

Under samtalets gång kom de också in på Olof Palmes eventuella bevakning och Lisbeth Palme hade då nämnt att Olof Palme sagt att han inte ville ha några vakter. Denne ville leva som en fri man. Lisbeth hade vidare sagt att Olof. är en sådan människa. säger att Lisbeth Palme vid denna tidpunkt inte pratade om Olof Palme såsom varande hennes make utan mer som en offentlig

person.

Lisbeth Palme berättade också att hon och maken varit på bio och att de prome. nerat, i armkrok, tillsammans och att hon vid något ställe, vill minnas Dekorima men är inte säker på detta, hade pekat in i ett skyltfönster för att visa på Olof Palme någonting i detta. De hade sedan gått vidare och plötsligt hade Lisbeth Palme hört en smäll. Fru Palme hade beskrivit smällen som kommande

Ifylis ej om blanketen används som fortsättningsblad

Pol-1991-04-22-A13812-01 Sköterska på Sabb-Lena Ö.pdf

från en nyårssmällare. Hon hade samband med detta vänt sig om och uppfattade då flera smällar, varefter hon vände sig tillbaka och då såg hon att hennes make föll till marken. Därefter berättade hon att hon såg en man som försvann springande från platsen. hade under samtalets gång frågat Lisbeth Palme om denna inte såg någon

/person/ eller kände igen någon. Da hade Lisbeth Palme berättat, att vi mötte en man ach sedan hörde hon smällarna och sedan såg hon en man springa från platsen. kan dock inte säga om Lisbeth Palme menade att det var samme man som hon mötte och som också sedan sprang från platsen. Vidare har

bildat sig den uppfattningen att Lisbeth Palme inte på något sätt känt sig iakttagen eller obehaglig till mods innan händelsen inträffade.

uppfattning är att Lisbeth och Olof Palme promenerat helt avslappnat från bioföreställningen.

Lisbeth Palme hade vidare berättat att när den första polispatrullen anlände till platsen, hade en av polismännen kommit fram till henne och frågat vem det var som låg på marken. Hon berättade att hon då skrikit till denne; "Ser inte att det är Olof Palme, det är min Olof". När

och Lisbeth Palme suttit tillsammans i cirka en timme kam undersköterska in i rumet. Denne sade ingenting närmare utan gick bara fram och kramade om Lisbeth Palme.

förstod då att Olof Palme var död och är också av den uppfattningen att Lisbeth Palme direkt förstod detta utan att någon närmare sade någonting. En kortare stund därefter kom också behandlande läkare i kirurgjouren doktor

alternativt in i rummet och beklagade sorgen för Lisbeth Palme. Denne stannade inte någon längre stund i rummet.

Efter dödsbudet ville Lisbeth Palme ringa till sina barn. De bytte därför helt kort rum, till ett rum där det fanns en telefon, och ringde upp Joakim Palme. När hon fått kontakt med denne gav hon luren till Lisbeth Palme och denna sade då direkt; "Det vi alla har fruktat det har hänt". Hon berättade sedan helt kort för sonen vad som inträffat. Därefter kontaktades också Mårten Palme och

!yis ej om blanketton används som fortsättningsblad.

Pol-1991-04-22-A13812-01 Sköterska på Sabb-Lena Ö.pdf

med

försök gjordes att få kontakt med yngste sonen, denne befann sig dock vid den aktuella tidpunkten i Frankrike. Lisbeth Palme ville då att kontakt skulle tas Sveriges ambassadör i Frankrike, för att denne sedan skulle kunna få kontakt med den yngste sonen. I samband med att barnen kontaktades ville också fru Palme ha hjälp med att kontakta nuvarande statsministern Ingvar Karlsson samt Olof Palmes pressekreterare tillfrågas om namnet möjligtvis kan ha varit och hon säger då att detta är helt möjligt. I samband med telefonsamtalen kom en civilklädd polisman,

vill minnas att denne presenterade sig som att han kom från Säpo, och ville hålla ett förhör med Lisbeth Palme. Lisbeth Palme reagerade med att säga; "Nej, nu vill jag inte prata med någon om något innan jag får stöd" fick då den uppfattningen att Lisbeth Palme inte ville ha någon som helst kontakt med polisen ensam. och Lisbeth Palme tillbringade sedan ytterligare en halvtimme till en timme tillsammans i den tidigare nämnda vilrummet. Därefter kom de anhöriga till platsen och också regeringsmedlemmar. gjorde då det möjligt för familjen Palme att disponera kirurgakutens personalrun och i samband med detta så satt

/länare inte

hela tiden tillsamans med Lisbeth Palme. ansåg att hon lämnat över ansvaret för Lisbeth Palme till de anhöriga. hävdar med bestämdhet att hon tillbringat tiden i vilrummet tillsammans med Lisbeth Palme helt ensam bortsett från det tillfälle när undersköterskan, der behandlande läkaren och tidigare nämnd uniformerad polisman var in i rummet. Ingen av dessa eller någon annan person har sett det sår som Lisbeth Palme hade på ryggen.

reserverar sig från de tillfällen när hon själv inte var tillsammans med Lisbeth Palme. Det är då möjligt för någon annan att ha sett såret. Såret har han dock beskrivit för kirurgläkaren Seller Denne tittade dock inte på såret utan uppmanade bara att lägga ett torrt förband över detta. Vidare säger| att hon samtalade med någon utav Palmes anhöriga på platsen om såret och denne, vilken fick intrycket av att vara läkare, sa att denne skulle se till såret och Hylls om blanketten används som fortsättningsblad.

Ex 2: Till spaningschefens pärm (i or-följd inom avsnitt)

Pol-1991-04-22-A13812-01 Sköterska på Sabb-Lena Ö.pdf

skickade också med kompresser och tejp för behandlingen. nämner också att uppskattningsvis ett år efter mordet kontaktades hon av en abducent på Statens Rättsmedicinska Anstalt i Solna. kan inte dra sig till minnes namnet på denne. Obducenten, rättsläkaren, frågade om Lisbeth Palmes skada på ryggen. lämnade vid detta tillfälle en beskrive ning på skadan och är av den uppfattningen att hon hade skadans utseende i helt färskt minne vid detta tillfälle. Vidare kan nämnas att rättsläkaren var tämligen upprörd över att ingen undersökning och ordentlig dokumentation hade gjorts av den sårskada som fanns på Lisbeth Palmes rygg. berättar vidare att någongång vid tretiden på natten mellan den 28

februari och 1 mars, i samband med att de anhörige kommit till platsen, vill hon minnas att en civilklädd polisman höll ett förhör med Lisbeth Palme. uppfattning är att det var en polisman från Säpo och hon håller det också för troligt att Lisbeth Palme ach polismannen var ensamma vid förhöret.

För att återkomma tillbisbeth Palmes skade kan också nämnas att ingen som helst dokumentation rörande denna finns från sjukhusets sida. tillfrågas om det hon berättat i förhöret är helt självupplevt eller om det är möjligt att hon blandat ihop det hon berättat med vad hon läst och hört i tidningar och TV. säger att hon anser sig vara helt säker på att det hon berättat i förhöret är självupplevt. På fråga om hon följde rättegången runt Christer Pettersson någonting, säger hon att hon följde den lite

men att hon aldrig vid något tillfälle hörde Lisbeth Palmes vittnesmål. Det har reflekterat över är skillnaden mellan den signalementsbeskrivning

som återgivits i tidningar och TV och den signalementsbeskrivning med hänvisning till polismannens längd som Lisbeth Palme gjorde på sjukhuset. uppfattade polismannens längd, storlek, såsom helt enorm. Slutligen kan nämnas att i ungefär ett års tid efter mordet hade en mycket klar minnesbild av vad hon sett och hört på sjukhuset. Den grumlades något efter hennes samtal med Robert Aschberg. Hon kände då att hon blev lite osäker på sina uppgifter.


Ex 2: Till spaningschefens pām (i nr-följd inom avsnitt)

Pol-1991-04-22-A13812-01 Sköterska på Sabb-Lena Ö.pdf

 Till protokollet kan nämnas att

kontakt med Aschberg gällde en artikel i tidningen Expressen ett år efter mordet.

F

Förhörsledare =  F. Du har hört vad jag har läst in på bandet. Har jag förstått dej rätt och

har jag relaterat dej riktigt? 0. Ja, det tycker jag. F. Då avslutar vi förhöret klockan 10.55.  Wa-Marie Aghede Krinsp.

Tillägg: Den hördas namn, som i texten angivits vara

skall vara

  • !fylls ej om blanketten anands som fortsättningsblad.

Pol-1991-04-22-A13812-01 Sköterska på Sabb-Lena Ö.pdf

Protokoll fört vid förhör med

sjuksköterskan   Tfn trn Förhöret hållet i 910603 med början kl 12.00, Förhörsledare: Krinsp E-M Aghede Förhörsvittne: Krinsp Per Hejdebeck informeras om att förhöret gäller hennes arbetsuppgifter och förehavanden under kvällen och natten 860228-0301. berättar att hon vid den aktuella tidpunkten arbetade som sjuksköterska

vid kirurgakuten på Sabbatsbergs sjukhus. Han arbetade vid det aktuella tillfället tillsammans med  berättar att hon befann sig hos en patient när hon hörde larmet, som senare

visade sig gälla Olof Palme, ljuda. Hon gick via kirurgakutens expedition och blev då informerad om att en skottskadad man var på väg in till sjukhuset. Hon blev också informerad om att transporten skulle koma inom en kort tidsrymd. gick därefter vidare till akutrumet och började iordningsställa detta.

Vid denna tidpunkt hade hon ingen som helst aning om att mannen det rörde sig om var den förre statsministern Olof Palme.

När transporten sedan kom in och hon såg den man som låg på båren, säger hon att hon inte kände igen vem detta var. Hon fick dock genom en av ambulansförarna veta att det var Olof Palme, Trots denna upplysning kände hon inte igen mannen såsom varande Olof Palme.

blev också informerad om att Lisbeth Palme medföljt transporten till sjukhuset och hon frågade därför om någon tagit hand om henne.

Hylis ej om blanketten används som fortsättningsolad.

Pol-1991-04-22-A13812-01 Sköterska på Sabb-Lena Ö.pdf

 blev upplyst om att tagit hand om Lisbeth Palme och att de befann sig i ett intilliggande vilrum. gick in i vilrummet och tillfrågade fru Lisbeth Palme hur det stod till. Lisbeth Palme, som uppfattade vara klar och redig, men mycket ledsen, svarade på de frågor ställde till henne J säger också, på fråga, att Lisbeth Palme spontant yttrade "hur kunde det hända, det var ju ingen som visste att vi skulle gå på bio". säger att Lisbeth Palme visade en ganska stor förvåning i samband med att hon yttrade detta. Vidare säger Sundh att Lisbeth Palme grämde sig över det vägval hon och Olof Palme gjort, efter bions slut. Hon nämnde också att det var Olof Palme som varit den som ville att de skulle gå förbi Dekorima.

tillfrågas om Lisbeth Palme vid den aktuella tidpunkten verkade chockad och Sundh säger att hon inte fått den uppfattningen. tillfrågas också om hur lång tid som förlöpt från ankomsten till sjukhuset till det att hon samtalade med Lisbeth Palme. säger att hon inte exakt kan ange detta men anser det vara inom en timme efter sjuktransportens ankomst.

På fråga om samtalade något ytterligare med Lisbeth Palme on själva händelsen säger att hon inte gjorde detta, Hon säger att de egentligen inte samtalade alls om själva händelsen. På fråga om vilka som var närvarande i rummet i samband med de yttranden som Sunch redovisat att Lisbeth Palme fällt, säger hon att det enbart var hon själv, samt Lisbeth Palme.

På direkt fråga om det var

som meddelade dödsbudet till Lisbeth Palme,

säger hon att hon inte kan dra sig till minnes att det var hon som gjorde detta. Hon har heller inget minne av att hon vid något tillfälle gick in och kramade om Lisbeth Palme när denna befann sig i vilrummet. Däremot säger att Lisbeth Palme tog tag i när denna kom in i vilrummet för att höra hur det stod till med fru Palme,

2

I samband med detta möte frågade också om Lisbeth Palme själv var skadad på något sätt. Lisbeth Palme sa då att hon känt alternativt kände att det brände till på ryggen.

Pol-1991-04-22-A13812-01 Sköterska på Sabb-Lena Ö.pdf

Så här långt efter händelsen kan inte dra sig till minnes om Lisbeth Palme talade om att hon kände en brännande smärta i samband med själva skjutningen eller om det var när hon befann sig på sjukhuset. reserverar sig också för att yttrandet om att "det brände till på ryggen", eventuellt är ord. och kontrollerade dock Lisbeth Palmes rygg och när de tog av henne, hennes kläder observerade en sårskada, belägen någonstans mellan skulderbladen, som var relativt lång, hon kan dock inte exakt ange hur lång skadan var. Hon uppfattade skadan såsom uppkommen efter ett piskrapp eller något liknande. Hon kan inte beskriva skadan ytterligare. På fråga om skadan var blödande, säger hon att den inte var detta. På fråga om vilka åtgärder som vidtogs ang skadan säger hon att skadan isig inte krävde någon omläggning eller liknande.

informerade Lisbeth Palme hur skadan såg ut och såvitt| kan minnas komenterade inte Lisbeth Palme detta något närmare. På fråga om dokumenterade skadan efter det att hon sett den säger hon att hon inte gjorde detta, Det är inte brukligt att sjuksköterskorna för journal på detta sätt. Dessutom säger sig vara av den uppfattningen att narkosläkaren senare skulle titta på skadan. tillfrågas om hon själv informerade narkosläkaren om skana skadan,

och fron säger ca att hon inte kan dra sig till minnes dette idag. tillfrågas om hur lång tid hon befann sig i vilrummet tillsammans med Lisbeth Palme och och ( uppskattar då tiden till ca 15 minuter. Efter sammanträffande med Lisbeth Palme į vilrummet återgick hon till sin normala sysselsättning i akutrummet och arbetet runt Olof Palme. Hon träffade sedan inte Lisbeth Palme förrän senare under natten när denna skulle bege sig hem från sjukhuset. Anledningen till att hon sammanträffade med Lisbeth Palme vid detta tillfälle var att hon fått till uppgift att erbjuda fru Palme något att sova på. vill också minnas att Lisbeth Palme tackade ja till detta erbjudande. De talade inte heller vid detta tillfälle någontingsomhelst om den händelse som Lisbeth och Olof Palme varit utsatt för tidigare under kvällen. På fråga om hur| uppfattade Lisbeth Palme vid detta tillfälle säger Sundh att hon uppfattade henne såsom lugn och samlad.

"Ifylls ej om blankatten används 30n fortsättningsblad.

Pol-1991-04-22-A13812-01 Sköterska på Sabb-Lena Ö.pdf

Detta möte dom emellan varade

en mycket kort stund.

tillfrågas slutligen om vilka läkare hon känner till hade kontakt med Lisbeth Palme under kvällen/natten. säger då att hon är av den uppfattningen att doktor var den som hade mest kontakt med Lisbeth Palme. Den som också möjligtvis hade kontakt med henne var kirurgjouren

På fråga säger att hon inte har någon som helst uppfattning om vilka Lisbeth samtalade med under kvällen och nattens lopp när denna vistades i sjukhuslokalerna,

Förhöret avslutas klockan 12.30.   1713 2-1 nigriçue

Anm: Det namn som i texten har angivits vara skall vara

Förhöret genomläst, 91-06-19, godkänt.

  • ifylls ej om blanketten används som fortsättningsbiad.

Pol-1991-04-22-A13812-01 Sköterska på Sabb-Lena Ö.pdf