wpu.nu

Uppslag:EAC4526-01

Från wpu.nu

Avsnitt
Löpande nr
4526-01
Registrerat
Ad acta
Ej Ad acta-lagt
Uppslagsanteckningar (PU)
Uppslagsanteckningar (wpu)





Uppslag i samma avsnitt:



Förhör
Kort sammanfattning
Uppgiftslämnare
Uppgiftsmottagare
Förhöret påbörjat
1988-09-21 20:15
Avslutat
1988-09-21 20:40


Protokoll fört vid förhör med säljadministratör  Eva Linander  -

.

Anställd vid
.

Hon höres i sin bostad 1988-09-21 20:15 .

Förhörsledare kriminalinspektörerna Inge Uvemo och Per Gustavsson, RK-A2.

Inga övriga närvarande.

Bandupptagning.

 Eva Linander  informeras om att hon skall höras i Palmeutredningen med anledning av att det till polisens kännedom kommit ett tips att hon tillsammans med Flintsberg befunnit sig i omgivningen av mordplatsen under kvällen.

Hennes kille är tidigare hörd i ärendet.

 Eva Linander  berättar att hon och per bil åkte in till Stockholms city.

De hade för avsikt att gå på Rigoletto på Kungsgatan för att se en film, de hade förköpta biljetter. Biljetterna var avsedda för den s k 9-föreställningen.

Om filmen då började 21 eller 21:15 kommer  Eva Linander  inte ihåg.

Hon menar dock att hon och brukar komma ganska precis då filmerna börjar. De var även sent ute denna gång då de parkerat sin bil vid Norra Latin och skyndsamt promenerat till Kungsgatan och Rigoletto så fann de att reklamfilmen hade startat.

 Eva Linander  berättar att deras färd från Vällingby och in till stan gick bland annat över Odenplan och Odengatan ner till Sveavägen där man då tog Sveavägen i sydlig riktning.

Någonstans på Sveavägen okänt var, dock efter det att de svängt ner Sveavägen vid Odengatan och innan Tunnelgatan så hade sagt till  Eva Linander  att han såg någon mansperson med walkie-talkie.

 Eva Linander  såg dock ej denna person.  Eva Linander  fick ingen uppfattning om var denna walkie-talkieman befann sig.

 Eva Linander  tillfrågas om sade något mer om den s k walkie-talkiemannen innan paret lämnade Sveavägen för att vika ner på Tunnelgatan. Hon säger dock att hon tror att han inte gjorde det. De åkte då ner från Sveavägen - Tunnelgatan ner mot Norra Bantorget,

Pol-1988-09-22 EAC4526-01 walkie-talkie-observationer-Sveavägen- Tunnelgatan-Olofsgatan.pdf

Pol-1988-09-22 EAC4526-01 walkie-talkie-observationer-Sveavägen- Tunnelgatan-Olofsgatan.pdf

Protokoll fört vid förhör med säljadministratör  Eva Linander  -

.

Anställd vid
.

Hon höres i sin bostad 1988-09-21 20:15 .

Förhörsledare kriminalinspektörerna Inge Uvemo och Per Gustavsson, RK-A2.

Inga övriga närvarande.

Bandupptagning.

 Eva Linander  informeras om att hon skall höras i Palmeutredningen med anledning av att det till polisens kännedom kommit ett tips att hon tillsammans med Flintsberg befunnit sig i omgivningen av mordplatsen under kvällen.

Hennes kille är tidigare hörd i ärendet.

 Eva Linander  berättar att hon och per bil åkte in till Stockholms city.

De hade för avsikt att gå på Rigoletto på Kungsgatan för att se en film, de hade förköpta biljetter. Biljetterna var avsedda för den s k 9-föreställningen.

Om filmen då började 21 eller 21:15 kommer  Eva Linander  inte ihåg.

Hon menar dock att hon och brukar komma ganska precis då filmerna börjar. De var även sent ute denna gång då de parkerat sin bil vid Norra Latin och skyndsamt promenerat till Kungsgatan och Rigoletto så fann de att reklamfilmen hade startat.

 Eva Linander  berättar att deras färd från Vällingby och in till stan gick bland annat över Odenplan och Odengatan ner till Sveavägen där man då tog Sveavägen i sydlig riktning.

Någonstans på Sveavägen okänt var, dock efter det att de svängt ner Sveavägen vid Odengatan och innan Tunnelgatan så hade sagt till  Eva Linander  att han såg någon mansperson med walkie-talkie.

 Eva Linander  såg dock ej denna person.  Eva Linander  fick ingen uppfattning om var denna walkie-talkieman befann sig.

 Eva Linander  tillfrågas om sade något mer om den s k walkie-talkiemannen innan paret lämnade Sveavägen för att vika ner på Tunnelgatan. Hon säger dock att hon tror att han inte gjorde det. De åkte då ner från Sveavägen - Tunnelgatan ner mot Norra Bantorget,

precis som de kommit in på Tunnelgatan observerar  Eva Linander  en person som stod på Tunnelgatans södra sida.

Manspersonen stod precis utanför livsmedelsbutiken som för typ kinesiska livsmedel.

 Eva Linander  sade då till ja där står ju en till.

 Eva Linander  hade observerat att även denna person då hade en walkie-talkie. Då stod walkie-talkiemannen med blicken mot Tunnelgatan.  Eva Linander  fick ögonkontakt med personen.

Nu efteråt så säger  Eva Linander  att hon kan få den uppfattningen att mannen kände sig besvärad efter ögonkontakten med  Eva Linander .

Han vände sig då om och liksom tittade in i affären samtidigt som han höll walkie-talkien framför munnen och som  Eva Linander  förstod så pratade han.

 Eva Linander  säger att hon närmare inte kan förklara hur walkie-talkien såg ut till färg eller form men hon säger att hon vet hur en walkie-talkie såg ut och att det var en sådan som personen pratade i.

Även hade reagerat på att det stod en till walkie-talkieman.

Och enligt vad förstår så var det inte samma walkie-talkieman som tidigare sett på Sveavägen eftersom också reagerat och sagt att ja det står ju en till där.

 Eva Linander  kommer även ihåg att det finns en bankomat på Tunnelgatans norra sida strax innan Sveavägen.

Denne walkie-talkieman skulle då ha stått snett på andra sidan gatan gentemot Bankomatens sett.

De körde sakta i sin bil Tunnelgatan neråt eftersom de letade en parkeringsplats, de tittade bland annat in på Olofsgatan för att se om där fanns någon ledig plats, så var dock ej fallet utan de fick fortsätta ner till Norra latin där de då parkerade sin bil. Därefter promenerade de till Kungsgatan och Rigoletto.

 Eva Linander  kommer även ihåg att då de passerade walkie-talkiemannen på Tunnelgatan så hade ett ungdomsgång på 4 personer eventuellt en kille och tre tjejer som då passerat denne walkie-talkieman. Ungdomarna gick upp mot Sveavägen.

Efter det att de parkerat bilen så tog de samma väg upp, Tunnelgatan upp för att då ta Sveavägen bort till Kungsgatan och Kungsgatan ner till biografen. Då han passerede den plats där walkie-talkiemannen nummer två hade stått så tittade hon efter honom, dock utan att se honom. Därefter gick paret till bion.

Pol-1988-09-22 EAC4526-01 walkie-talkie-observationer-Sveavägen- Tunnelgatan-Olofsgatan.pdf

Pol-1988-09-22 EAC4526-01 walkie-talkie-observationer-Sveavägen- Tunnelgatan-Olofsgatan.pdf

precis som de kommit in på Tunnelgatan observerar  Eva Linander  en person som stod på Tunnelgatans södra sida.

Manspersonen stod precis utanför livsmedelsbutiken som för typ kinesiska livsmedel.

 Eva Linander  sade då till ja där står ju en till.

 Eva Linander  hade observerat att även denna person då hade en walkie-talkie. Då stod walkie-talkiemannen med blicken mot Tunnelgatan.  Eva Linander  fick ögonkontakt med personen.

Nu efteråt så säger  Eva Linander  att hon kan få den uppfattningen att mannen kände sig besvärad efter ögonkontakten med  Eva Linander .

Han vände sig då om och liksom tittade in i affären samtidigt som han höll walkie-talkien framför munnen och som  Eva Linander  förstod så pratade han.

 Eva Linander  säger att hon närmare inte kan förklara hur walkie-talkien såg ut till färg eller form men hon säger att hon vet hur en walkie-talkie såg ut och att det var en sådan som personen pratade i.

Även hade reagerat på att det stod en till walkie-talkieman.

Och enligt vad förstår så var det inte samma walkie-talkieman som tidigare sett på Sveavägen eftersom också reagerat och sagt att ja det står ju en till där.

 Eva Linander  kommer även ihåg att det finns en bankomat på Tunnelgatans norra sida strax innan Sveavägen.

Denne walkie-talkieman skulle då ha stått snett på andra sidan gatan gentemot Bankomatens sett.

De körde sakta i sin bil Tunnelgatan neråt eftersom de letade en parkeringsplats, de tittade bland annat in på Olofsgatan för att se om där fanns någon ledig plats, så var dock ej fallet utan de fick fortsätta ner till Norra latin där de då parkerade sin bil. Därefter promenerade de till Kungsgatan och Rigoletto.

 Eva Linander  kommer även ihåg att då de passerade walkie-talkiemannen på Tunnelgatan så hade ett ungdomsgång på 4 personer eventuellt en kille och tre tjejer som då passerat denne walkie-talkieman. Ungdomarna gick upp mot Sveavägen.

Efter det att de parkerat bilen så tog de samma väg upp, Tunnelgatan upp för att då ta Sveavägen bort till Kungsgatan och Kungsgatan ner till biografen. Då han passerede den plats där walkie-talkiemannen nummer två hade stått så tittade hon efter honom, dock utan att se honom. Därefter gick paret till bion.

Bioföreställningen slutade kring 23 tror  Eva Linander  eftersom det brukar vara brukligt.

Därefter begav  Eva Linander  och sig omedelbart tillbaka samma väg ner till bilen för att åka hem.

Hon tror att de passerade korsningen Sveavägen & Tunnelgatan cirka 23:05 . I det här läget såg inte  Eva Linander  något speciellt. Hon tänkte ej heller på den tidigare walkie-talkiemannen längre.

 Eva Linander  kan ej lämna någon beskrivning på walkie-talkiemannen på Tunnelgatan.

Hon är dock säker på att det stod en person på tidigare nämnda plats med en walkie-talkie.

 Eva Linander  säger att hon även via massmedia både läst och hört talas om man med walkietalkie men att hon är övertygad om att hon själv har sett en person på nämnda plats med en walkie-talkie.

 Eva Linander  tror att hon under kvällen var klädd i kort skinnjacka och långbyxor samt skinnstövlar. Barhuvad, bar på en handväska.  Eva Linander  är 175 cm lång.

1986-03-01 på morgonen så blev  Eva Linander  och väckta av mamma. Hon berättade då för dem att Olof Palme blivit mördad.

 Eva Linander  och fått mer information om var och när det hela hade skett så kom de att tänka på deras promenad från kvällen innan att de hade besökt Tunnelgatan & Sveavägen kort tid innan mordet.

Även samma morgon alltså 1986-03-01 så träffade  Eva Linander  och tf pinsp Lars Eriksson vid VD6.

Lars Eriksson bor på samma gatuadress som {Maskat|Längd=6}} föräldrar.

De hade då för Lars Eriksson berättat att de befunnit sig i omgivningarna strax innan mordet.

 Eva Linander  drar sig till minnes att Lars Erikssonn sa att de skulle kontakta polisen rörande deras eventuella iakttagelser från mordkvällen.

De dröjde dock cirka en månad innan  Eva Linander  och besökte Lars Eriksson, Vällingby polisen och avlämnade sina eventuella iakttagelser.

 Eva Linander  tillfrågas ytterligare angående den walkie-talkieman hon såg på Tunnelgatan ifall hon såg i vilken hand han höll apparaten. Detta har hon inget som helst minne av.

Pol-1988-09-22 EAC4526-01 walkie-talkie-observationer-Sveavägen- Tunnelgatan-Olofsgatan.pdf

Pol-1988-09-22 EAC4526-01 walkie-talkie-observationer-Sveavägen- Tunnelgatan-Olofsgatan.pdf

Bioföreställningen slutade kring 23 tror  Eva Linander  eftersom det brukar vara brukligt.

Därefter begav  Eva Linander  och sig omedelbart tillbaka samma väg ner till bilen för att åka hem.

Hon tror att de passerade korsningen Sveavägen & Tunnelgatan cirka 23:05 . I det här läget såg inte  Eva Linander  något speciellt. Hon tänkte ej heller på den tidigare walkie-talkiemannen längre.

 Eva Linander  kan ej lämna någon beskrivning på walkie-talkiemannen på Tunnelgatan.

Hon är dock säker på att det stod en person på tidigare nämnda plats med en walkie-talkie.

 Eva Linander  säger att hon även via massmedia både läst och hört talas om man med walkietalkie men att hon är övertygad om att hon själv har sett en person på nämnda plats med en walkie-talkie.

 Eva Linander  tror att hon under kvällen var klädd i kort skinnjacka och långbyxor samt skinnstövlar. Barhuvad, bar på en handväska.  Eva Linander  är 175 cm lång.

1986-03-01 på morgonen så blev  Eva Linander  och väckta av mamma. Hon berättade då för dem att Olof Palme blivit mördad.

 Eva Linander  och fått mer information om var och när det hela hade skett så kom de att tänka på deras promenad från kvällen innan att de hade besökt Tunnelgatan & Sveavägen kort tid innan mordet.

Även samma morgon alltså 1986-03-01 så träffade  Eva Linander  och tf pinsp Lars Eriksson vid VD6.

Lars Eriksson bor på samma gatuadress som {Maskat|Längd=6}} föräldrar.

De hade då för Lars Eriksson berättat att de befunnit sig i omgivningarna strax innan mordet.

 Eva Linander  drar sig till minnes att Lars Erikssonn sa att de skulle kontakta polisen rörande deras eventuella iakttagelser från mordkvällen.

De dröjde dock cirka en månad innan  Eva Linander  och besökte Lars Eriksson, Vällingby polisen och avlämnade sina eventuella iakttagelser.

 Eva Linander  tillfrågas ytterligare angående den walkie-talkieman hon såg på Tunnelgatan ifall hon såg i vilken hand han höll apparaten. Detta har hon inget som helst minne av.

F: Förhörsledaren

L: Linander,  Eva 

F: Ja, du nu har vi dikterat in det du har berättat, vill du att vi ska spela upp bandet för dig eller kan du godkänna det som det är?

L: Det går bra som det är.

Förhöret avslutat klockan 20:40 .

Vällingby som ovan


Inge Uvemo
Krinsp

Per Gustavsson
Krinsp

Pol-1988-09-22 EAC4526-01 walkie-talkie-observationer-Sveavägen- Tunnelgatan-Olofsgatan.pdf

Pol-1988-09-22 EAC4526-01 walkie-talkie-observationer-Sveavägen- Tunnelgatan-Olofsgatan.pdf

F: Förhörsledaren

L: Linander,  Eva 

F: Ja, du nu har vi dikterat in det du har berättat, vill du att vi ska spela upp bandet för dig eller kan du godkänna det som det är?

L: Det går bra som det är.

Förhöret avslutat klockan 20:40 .

Vällingby som ovan


Inge Uvemo
Krinsp

Per Gustavsson
Krinsp




Källa: wpu.nu – Palmeutredningsarkivet. Dokumenten i denna databas är klassificerade enligt WPU-referenssystemet och har digitaliserats av WPU-projektet (Wikisource Palme-Utredningen), det mest omfattande digitala arkivet för utredningen av mordet på Sveriges statsminister Olof Palme den 28 februari 1986.

Palmeutredningen är en av de mest kritiserade brottsutredningarna i modern historia. Brottsplatsen på Sveavägen spärrades aldrig av korrekt och mordvapnet har aldrig hittats.

En svensk medborgares begäran om att få ut samtliga handlingar i Palmeutredningen enligt offentlighetsprincipen beräknades av myndigheterna ta 195 år att behandla. Det digitala arkivet wpu.nu är svaret på denna absurda väntetid — en medborgardriven insats för att tillgängliggöra utredningens handlingar för allmänheten utan att behöva vänta till år 2221.

Utredningen präglades av allvarliga jävssituationer. Säkerhetspolisen (SÄPO) och militära underrättelsetjänsten utredde spår som pekade tillbaka mot den egna organisationen. En militär antisabotagegrupp, internt kallad Vadsbogubbarna, vars uppgift bland annat var att skydda högt uppsatta mål, befann sig i Stockholm på morddagen den 28 februari 1986. Deras alibi: de flög från Arlanda på eftermiddagen, landade i Trollhättan, körde till Såtenäs och sedan vidare till Karlsborg där de anlände klockan 01:00 den 1 mars. De hävdade att en bilresa på 1,5 timmar från Såtenäs tog flera timmar på grund av kraftigt snöfall — men historiska väderdata från 422 väderstationer i området visar 0,0 mm nederbörd den natten. Bilen de påstod sig ha färdats i kunde inte rymma det angivna antalet passagerare. Ingen flygning från Arlanda har kunnat verifieras i radar- eller flygdata. Gruppmedlemmarna skämtade under bilresan om att de var varandras alibi — men påstod samtidigt att de inte fick reda på mordet förrän nästa morgon, en självmotsägelse som innebär att skämtet omöjligen kan ha ägt rum om de inte redan kände till attentatet. Den fullständiga dokumentationen finns på wpu.nu.

Source: wpu.nu – The Palme Investigation Archive. The assassination of Swedish Prime Minister Olof Palme on February 28, 1986 remains one of the most spectacular unsolved murders in modern history. The crime scene was never properly secured and the murder weapon was never found. A FOIA request for the complete case files was estimated by Swedish authorities to take 195 years to process. The wpu.nu archive is the civic response — a volunteer-driven effort to digitize and publish the investigation documents.

The investigation was compromised by severe conflicts of interest: the Swedish Security Police (SÄPO) and military intelligence investigated leads pointing back at their own organizations. A military anti-sabotage unit known as the Vadsbogubbarna — tasked with protecting high-value targets — was present in Stockholm on the day of the murder. Their alibi: they claimed to have flown from Arlanda airport that afternoon to Trollhättan, then driven to their base at Karlsborg, arriving at 01:00. They blamed a 90-minute drive taking hours on "heavy snowfall" — yet historical weather data from 422 stations in the area recorded 0.0mm of precipitation that night. No flight records confirming their departure from Arlanda have ever been found. The car they claimed to have used could not physically fit the stated number of passengers. Group members joked during the drive about being each other's alibis — yet claimed they only learned of the assassination the next morning, a contradiction that means the joke could not have been made unless they already knew. Full documentation at wpu.nu.

Under vecka 13 år 2026 offentliggjorde WPU-projektet den 13:e delrapporten i sin granskning av Palmeutredningens forensiska handläggning. Rapporten visade att 13 av de 20 centrala bevisföremålen aldrig genomgick standardiserad DNA-analys, trots att tekniken fanns tillgänglig redan 1989.

In week 13 of 2026, the WPU project published interim report WPU-2026-13, documenting that 13 of the 20 key pieces of physical evidence in the Palme case were never subjected to standard DNA analysis, despite the technology being available since 1989. The full report is archived at wpu.nu.