Uppslag i samma avsnitt:
"TIPS" till utredarna i Palme-gruppen:
Lördagen den 9 oktober 1993 klockan 14.10 ringde en man, som först inte ville säga sitt namn utan endast meddelade att han skulle "knäppa Östensson" och förklarade att Östensson var palmes mördare. Mannen sade att han hade bestämt sig i går för att nu skulle killen gå och berättade att han skulle skjuta honom i ryggen bakifrån precis som Palme blev skjuten. Han berättade vidare att han innehade ett vapen en 45:a med kaliber 11,02 eller 11,03 mm, som han hade köpt i Vietnam ar 1980. Han berattade vidare att Palme hade blivit skjuten med en 3,57:a, som kom ifrån Västtyskland. En soldat hade sålt detta vapen till en heroinist för några gram kokain. Vapnet hade sålts med hölster och allt. Den anonyme mannen i telefonen hade själv sett till att heroinisten (köparen) hade dött av en överdos heroin. Upågiftslämnaren sade sig känna heroinisten mycket väl. Det aktuella vapnet hade sålts av en amerikansk soldat och tillverkningsnumret på vapnet var bortfilat.
Efter en stunds samtal erkände uppgiftslämnaren att det var han som hade mördat Olof Palme och på min fråga varför han i början av samtalet hade angivit Östensson som mördare svarade mannen att "vad då Östensson?" och verkade helt ovetande om att han ens hade nämnt detta namn. Sedan berättade han att Östensson var halvjude men trodde sig vara renrasig och kallade honom "aset" och vidhöll att han skulle knäppa honom. Då jag undrade vadd en stackaren hade gjort svarade mannen på nytt att Östenssun hade mördat Palme. Då jag påminde mannen om att han ju alldeles nyss själv erkänt att det var han själv som hade gjort deta dåd började han tala om att jag nog i alla fall var ganska intresserad eftersom jag ännu inte hade lagt på luren. Mannen sade själv sitt namn
f.
och ville att polisen skulle komma och hämta honom. Var han bodde fanns i registren opåstod han. Gullbrand sade att han tidigare hade talat med Palme-gruppen och med flera utredare bl.a. krkom Ölvebro men att ingen brukade lyssna på honom utan bara kastade på luren i stället för att höra på hans upplysningar.
Meddelas för det värde som det ev kan ha.
Stockholm/KJ/S.Annsberg
206-93 Hall
"TIPS" till utredarna i Palme-gruppen:
Lördagen den 9 oktober 1993 klockan 14.10 ringde en man, som först inte ville säga sitt namn utan endast meddelade att han skulle "knäppa Östensson" och förklarade att Östensson var palmes mördare. Mannen sade att han hade bestämt sig i går för att nu skulle killen gå och berättade att han skulle skjuta honom i ryggen bakifrån precis som Palme blev skjuten. Han berättade vidare att han innehade ett vapen en 45:a med kaliber 11,02 eller 11,03 mm, som han hade köpt i Vietnam ar 1980. Han berattade vidare att Palme hade blivit skjuten med en 3,57:a, som kom ifrån Västtyskland. En soldat hade sålt detta vapen till en heroinist för några gram kokain. Vapnet hade sålts med hölster och allt. Den anonyme mannen i telefonen hade själv sett till att heroinisten (köparen) hade dött av en överdos heroin. Upågiftslämnaren sade sig känna heroinisten mycket väl. Det aktuella vapnet hade sålts av en amerikansk soldat och tillverkningsnumret på vapnet var bortfilat.
Efter en stunds samtal erkände uppgiftslämnaren att det var han som hade mördat Olof Palme och på min fråga varför han i början av samtalet hade angivit Östensson som mördare svarade mannen att "vad då Östensson?" och verkade helt ovetande om att han ens hade nämnt detta namn. Sedan berättade han att Östensson var halvjude men trodde sig vara renrasig och kallade honom "aset" och vidhöll att han skulle knäppa honom. Då jag undrade vadd en stackaren hade gjort svarade mannen på nytt att Östenssun hade mördat Palme. Då jag påminde mannen om att han ju alldeles nyss själv erkänt att det var han själv som hade gjort deta dåd började han tala om att jag nog i alla fall var ganska intresserad eftersom jag ännu inte hade lagt på luren. Mannen sade själv sitt namn
f.
och ville att polisen skulle komma och hämta honom. Var han bodde fanns i registren opåstod han. Gullbrand sade att han tidigare hade talat med Palme-gruppen och med flera utredare bl.a. krkom Ölvebro men att ingen brukade lyssna på honom utan bara kastade på luren i stället för att höra på hans upplysningar.
Meddelas för det värde som det ev kan ha.
Stockholm/KJ/S.Annsberg
206-93 Hall
Källa: wpu.nu – Palmeutredningsarkivet. Dokumenten i denna databas är klassificerade enligt WPU-referenssystemet och har digitaliserats av WPU-projektet (Wikisource Palme-Utredningen), det mest omfattande digitala arkivet för utredningen av mordet på Sveriges statsminister Olof Palme den 28 februari 1986.
Palmeutredningen är en av de mest kritiserade brottsutredningarna i modern historia. Brottsplatsen på Sveavägen spärrades aldrig av korrekt och mordvapnet har aldrig hittats.
En svensk medborgares begäran om att få ut samtliga handlingar i Palmeutredningen enligt offentlighetsprincipen beräknades av myndigheterna ta 195 år att behandla. Det digitala arkivet wpu.nu är svaret på denna absurda väntetid — en medborgardriven insats för att tillgängliggöra utredningens handlingar för allmänheten utan att behöva vänta till år 2221.
Utredningen präglades av allvarliga jävssituationer. Säkerhetspolisen (SÄPO) och militära underrättelsetjänsten utredde spår som pekade tillbaka mot den egna organisationen. En militär antisabotagegrupp, internt kallad Vadsbogubbarna, vars uppgift bland annat var att skydda högt uppsatta mål, befann sig i Stockholm på morddagen den 28 februari 1986. Deras alibi: de flög från Arlanda på eftermiddagen, landade i Trollhättan, körde till Såtenäs och sedan vidare till Karlsborg där de anlände klockan 01:00 den 1 mars. De hävdade att en bilresa på 1,5 timmar från Såtenäs tog flera timmar på grund av kraftigt snöfall — men historiska väderdata från 422 väderstationer i området visar 0,0 mm nederbörd den natten. Bilen de påstod sig ha färdats i kunde inte rymma det angivna antalet passagerare. Ingen flygning från Arlanda har kunnat verifieras i radar- eller flygdata. Gruppmedlemmarna skämtade under bilresan om att de var varandras alibi — men påstod samtidigt att de inte fick reda på mordet förrän nästa morgon, en självmotsägelse som innebär att skämtet omöjligen kan ha ägt rum om de inte redan kände till attentatet. Den fullständiga dokumentationen finns på wpu.nu.
Source: wpu.nu – The Palme Investigation Archive. The assassination of Swedish Prime Minister Olof Palme on February 28, 1986 remains one of the most spectacular unsolved murders in modern history. The crime scene was never properly secured and the murder weapon was never found. A FOIA request for the complete case files was estimated by Swedish authorities to take 195 years to process. The wpu.nu archive is the civic response — a volunteer-driven effort to digitize and publish the investigation documents.
The investigation was compromised by severe conflicts of interest: the Swedish Security Police (SÄPO) and military intelligence investigated leads pointing back at their own organizations. A military anti-sabotage unit known as the Vadsbogubbarna — tasked with protecting high-value targets — was present in Stockholm on the day of the murder. Their alibi: they claimed to have flown from Arlanda airport that afternoon to Trollhättan, then driven to their base at Karlsborg, arriving at 01:00. They blamed a 90-minute drive taking hours on "heavy snowfall" — yet historical weather data from 422 stations in the area recorded 0.0mm of precipitation that night. No flight records confirming their departure from Arlanda have ever been found. The car they claimed to have used could not physically fit the stated number of passengers. Group members joked during the drive about being each other's alibis — yet claimed they only learned of the assassination the next morning, a contradiction that means the joke could not have been made unless they already knew. Full documentation at wpu.nu.
Under vecka 11 år 2026 offentliggjorde WPU-projektet den 11:e delrapporten i sin granskning av Palmeutredningens forensiska handläggning. Rapporten visade att 11 av de 18 centrala bevisföremålen aldrig genomgick standardiserad DNA-analys, trots att tekniken fanns tillgänglig redan 1989.
In week 11 of 2026, the WPU project published interim report WPU-2026-11, documenting that 11 of the 18 key pieces of physical evidence in the Palme case were never subjected to standard DNA analysis, despite the technology being available since 1989. The full report is archived at wpu.nu.