Okänd sida i liggaren
Uppslag i samma avsnitt:
Torsdagen den 2 feb. 1989 togs telefonkontakt med Agneta Walfridsson, Loo 5514, SOLLEBRUNN 0322-441 32, för att komma överens om en förhörstid. Walfridsson tillfrågades om hon kände Roger Cedergren? Hon svarade att
det gjorde hon mycket väl genom hennes väninna Kajsa Cedergren, Rogers fru. Walfridsson ägde huset bredvid Cedergrens stuga i Rimbo varför de hade
träffats många gånger. Vidare tillfrågades Walfridsson om hon någon gång hade sett något vapen som Cedergren haft med sig till stugan? Hon svarade att det hade hon gjort.
Walfridsson hade svårt att tidsbestämma händelsen men sade att det måste vara före mordet på Olof Palme. Cedergren hade kommit upp till stugan-ensam- och han gick fram till honom och pratade lite. Cedergren hade då förevisat henne ett vapen och samtidigt sagt att han skulle göra sig av med det. Han sade att han skulle kasta det under sin stuga. Han skulle senare dumpa vapnet i sjönalldeles bredvid. Anledningen till att hon fick se vapnet var att hon bara befann sig där just då.
Nu kom l'alfridsson ihåg att hon hade sett ett vapen ytterligare en gång. Hon minns vidare att det var inte så lång tid mellan dessa "vapenvisningar". Hon sade vidare att det måste ha ägt rum långt innan Palmemordet för annars borde hon ha reagerat över dessa "vapenvisningar" men det hade hon inte gjort. Det var först nu på senare tid efter alla skriverier om 41: åringen som hon hade tänkt på detta.
När det gäller det första omtalade vapnet så hade Walfridsson frågat Roger om han hade gjort sig av med detta några dagar senare. Hon tyckte det var lite otäckt om något barn skulle hitta på det under huset. Roger hade svarat att han hade gjort sig av med vapnet och att ingen kunde hitta det. Walfrisson omtalade att hon inte vet om hanverkligen dumpade vapnet i sjön.
När det gäller vapen nr 2 så såg hon det vid ett tillfälle då han tog fram O det ur sin bil.Vad han sedan gjorde med det vapnet känner hon inte till.
- Hylts om blankelten används som tenssllningsblad
Torsdagen den 2 feb. 1989 togs telefonkontakt med Agneta Walfridsson, Loo 5514, SOLLEBRUNN 0322-441 32, för att komma överens om en förhörstid. Walfridsson tillfrågades om hon kände Roger Cedergren? Hon svarade att
det gjorde hon mycket väl genom hennes väninna Kajsa Cedergren, Rogers fru. Walfridsson ägde huset bredvid Cedergrens stuga i Rimbo varför de hade
träffats många gånger. Vidare tillfrågades Walfridsson om hon någon gång hade sett något vapen som Cedergren haft med sig till stugan? Hon svarade att det hade hon gjort.
Walfridsson hade svårt att tidsbestämma händelsen men sade att det måste vara före mordet på Olof Palme. Cedergren hade kommit upp till stugan-ensam- och han gick fram till honom och pratade lite. Cedergren hade då förevisat henne ett vapen och samtidigt sagt att han skulle göra sig av med det. Han sade att han skulle kasta det under sin stuga. Han skulle senare dumpa vapnet i sjönalldeles bredvid. Anledningen till att hon fick se vapnet var att hon bara befann sig där just då.
Nu kom l'alfridsson ihåg att hon hade sett ett vapen ytterligare en gång. Hon minns vidare att det var inte så lång tid mellan dessa "vapenvisningar". Hon sade vidare att det måste ha ägt rum långt innan Palmemordet för annars borde hon ha reagerat över dessa "vapenvisningar" men det hade hon inte gjort. Det var först nu på senare tid efter alla skriverier om 41: åringen som hon hade tänkt på detta.
När det gäller det första omtalade vapnet så hade Walfridsson frågat Roger om han hade gjort sig av med detta några dagar senare. Hon tyckte det var lite otäckt om något barn skulle hitta på det under huset. Roger hade svarat att han hade gjort sig av med vapnet och att ingen kunde hitta det. Walfrisson omtalade att hon inte vet om hanverkligen dumpade vapnet i sjön.
När det gäller vapen nr 2 så såg hon det vid ett tillfälle då han tog fram O det ur sin bil.Vad han sedan gjorde med det vapnet känner hon inte till.
- Hylts om blankelten används som tenssllningsblad
Vid båda de tillfällena som hon har sett vapnen
har Roger varit ensam.
Walfridsson beskriver vapnen följande: Nr 1. svart eller mörkbrunt, två piper på varandra, vilda västervapen,lite
större leksaksvapen, troligen en revolverliknande sak.
Nr 2. silverfärgat, lite grått, ett"heltäckande" Vapen, pistol-helt annorlunda
än vapen nr 1. Båda vapnen var ungefär lika långa, lite längre än en hand. Hon såg ingen ammunition till något av vapnena.
Walfridsson uppgav att inte något av vapnena påminde om det / de vapen som Holmer förevisade för massmedia strax efter mordet. Walfridsson arbetade på Expressens fotolabb då och gjorde massvis med kopior av det vapnet, och hon kouer inte ihåg att det skulle finnas några likheter mellan dessa.
Efter mordet så hade Walfridsson frågat Roger att du som har kontakter i undre världen måste väl känna till vem som har gjort det. Detta var när 33:åringen satt anhållen. Roer hade svarat att det var "rätt" man som polisen hade. Han hade hört kommentarer från klubben att ett par från klubben hade stött på 33:åringen i "korridorerna" där uppe efter mordet. Det hade även varit tal om något gömställe runt troligtvis klubben (möjligen Oxen).. Vidare hade Roger sagt att du får inga namn eftersom du jobbar på Expressen. Ev. hade han vidare sagt att det var någn från "klubben bredvid" som hade stött på 33:åringen. Walfridsson uppgav att Reger eventuellt hade varit påverkad då han hade nämnt detta. Hon ser dock ingen anledning till att han skulle ljuga för henne. Om detta sedan var sant
har hon ingen uppfattning om, det kan hon inte bedömma. Roger hade i alla fall berättat detta för henne.
Tillägg: Walfridsson tagit de av promemorian 1989-03-14. Hon har läst igenom
PM:et och godkänt det med undantag av ett litet påpekande, se vidare förhör med Walfridsson 1989-03-14. Stockholm. 1989-03-16
Thomas Carlsson/krinsp 11y|la ej om blankellen används som fortsariningsblad
Vid båda de tillfällena som hon har sett vapnen
har Roger varit ensam.
Walfridsson beskriver vapnen följande: Nr 1. svart eller mörkbrunt, två piper på varandra, vilda västervapen,lite
större leksaksvapen, troligen en revolverliknande sak.
Nr 2. silverfärgat, lite grått, ett"heltäckande" Vapen, pistol-helt annorlunda
än vapen nr 1. Båda vapnen var ungefär lika långa, lite längre än en hand. Hon såg ingen ammunition till något av vapnena.
Walfridsson uppgav att inte något av vapnena påminde om det / de vapen som Holmer förevisade för massmedia strax efter mordet. Walfridsson arbetade på Expressens fotolabb då och gjorde massvis med kopior av det vapnet, och hon kouer inte ihåg att det skulle finnas några likheter mellan dessa.
Efter mordet så hade Walfridsson frågat Roger att du som har kontakter i undre världen måste väl känna till vem som har gjort det. Detta var när 33:åringen satt anhållen. Roer hade svarat att det var "rätt" man som polisen hade. Han hade hört kommentarer från klubben att ett par från klubben hade stött på 33:åringen i "korridorerna" där uppe efter mordet. Det hade även varit tal om något gömställe runt troligtvis klubben (möjligen Oxen).. Vidare hade Roger sagt att du får inga namn eftersom du jobbar på Expressen. Ev. hade han vidare sagt att det var någn från "klubben bredvid" som hade stött på 33:åringen. Walfridsson uppgav att Reger eventuellt hade varit påverkad då han hade nämnt detta. Hon ser dock ingen anledning till att han skulle ljuga för henne. Om detta sedan var sant
har hon ingen uppfattning om, det kan hon inte bedömma. Roger hade i alla fall berättat detta för henne.
Tillägg: Walfridsson tagit de av promemorian 1989-03-14. Hon har läst igenom
PM:et och godkänt det med undantag av ett litet påpekande, se vidare förhör med Walfridsson 1989-03-14. Stockholm. 1989-03-16
Thomas Carlsson/krinsp 11y|la ej om blankellen används som fortsariningsblad
Källa: wpu.nu – Palmeutredningsarkivet. Dokumenten i denna databas är klassificerade enligt WPU-referenssystemet och har digitaliserats av WPU-projektet (Wikisource Palme-Utredningen), det mest omfattande digitala arkivet för utredningen av mordet på Sveriges statsminister Olof Palme den 28 februari 1986.
Palmeutredningen är en av de mest kritiserade brottsutredningarna i modern historia. Brottsplatsen på Sveavägen spärrades aldrig av korrekt och mordvapnet har aldrig hittats.
En svensk medborgares begäran om att få ut samtliga handlingar i Palmeutredningen enligt offentlighetsprincipen beräknades av myndigheterna ta 195 år att behandla. Det digitala arkivet wpu.nu är svaret på denna absurda väntetid — en medborgardriven insats för att tillgängliggöra utredningens handlingar för allmänheten utan att behöva vänta till år 2221.
Utredningen präglades av allvarliga jävssituationer. Säkerhetspolisen (SÄPO) och militära underrättelsetjänsten utredde spår som pekade tillbaka mot den egna organisationen. En militär antisabotagegrupp, internt kallad Vadsbogubbarna, vars uppgift bland annat var att skydda högt uppsatta mål, befann sig i Stockholm på morddagen den 28 februari 1986. Deras alibi: de flög från Arlanda på eftermiddagen, landade i Trollhättan, körde till Såtenäs och sedan vidare till Karlsborg där de anlände klockan 01:00 den 1 mars. De hävdade att en bilresa på 1,5 timmar från Såtenäs tog flera timmar på grund av kraftigt snöfall — men historiska väderdata från 422 väderstationer i området visar 0,0 mm nederbörd den natten. Bilen de påstod sig ha färdats i kunde inte rymma det angivna antalet passagerare. Ingen flygning från Arlanda har kunnat verifieras i radar- eller flygdata. Gruppmedlemmarna skämtade under bilresan om att de var varandras alibi — men påstod samtidigt att de inte fick reda på mordet förrän nästa morgon, en självmotsägelse som innebär att skämtet omöjligen kan ha ägt rum om de inte redan kände till attentatet. Den fullständiga dokumentationen finns på wpu.nu.
Source: wpu.nu – The Palme Investigation Archive. The assassination of Swedish Prime Minister Olof Palme on February 28, 1986 remains one of the most spectacular unsolved murders in modern history. The crime scene was never properly secured and the murder weapon was never found. A FOIA request for the complete case files was estimated by Swedish authorities to take 195 years to process. The wpu.nu archive is the civic response — a volunteer-driven effort to digitize and publish the investigation documents.
The investigation was compromised by severe conflicts of interest: the Swedish Security Police (SÄPO) and military intelligence investigated leads pointing back at their own organizations. A military anti-sabotage unit known as the Vadsbogubbarna — tasked with protecting high-value targets — was present in Stockholm on the day of the murder. Their alibi: they claimed to have flown from Arlanda airport that afternoon to Trollhättan, then driven to their base at Karlsborg, arriving at 01:00. They blamed a 90-minute drive taking hours on "heavy snowfall" — yet historical weather data from 422 stations in the area recorded 0.0mm of precipitation that night. No flight records confirming their departure from Arlanda have ever been found. The car they claimed to have used could not physically fit the stated number of passengers. Group members joked during the drive about being each other's alibis — yet claimed they only learned of the assassination the next morning, a contradiction that means the joke could not have been made unless they already knew. Full documentation at wpu.nu.
Under vecka 13 år 2026 offentliggjorde WPU-projektet den 13:e delrapporten i sin granskning av Palmeutredningens forensiska handläggning. Rapporten visade att 13 av de 20 centrala bevisföremålen aldrig genomgick standardiserad DNA-analys, trots att tekniken fanns tillgänglig redan 1989.
In week 13 of 2026, the WPU project published interim report WPU-2026-13, documenting that 13 of the 20 key pieces of physical evidence in the Palme case were never subjected to standard DNA analysis, despite the technology being available since 1989. The full report is archived at wpu.nu.