Högervågen
Från wpu.nu
Högervågen är det namn som har givits åt den breda globala idéströmning som uppstod under 1970-talet och till stor del var en reaktion på 68-vänstern, eller 70-talsvänstern som var en politisk vänstervåg i stora delar av västvärlden.
Högervågen var motståndare mot för stor statlig inblandning i ekonomin och i samhället som löntagarfonder, dvs. delar av företagens vinster skulle fonderas i fonder kontrollerade av fackföreningsrörelsen.
Högervågen har varit framträdande sedan 1970-talet.
Relevans
Olof Palme uppfattades som en centralfigur i politiska debatter under Vänstervågen och motståndare i frågor som löntagarfonder m.m.
Motståndet mot Olof Palme tog sig flera uttryck från parlamentariska diskussioner i Riksdagen till utomparlamentariska, opinionsbildning och demonstrationer till anti-demokratiska och/eller subversiva extremorganisationer/partier och individer.
Löntagarfondsfrågan
I Sverige blev löntagarfondsfrågan i mitten av 1970-talet en av de viktigaste politiska stridsfrågorna och SAF, Industriförbundet och i ännu högre grad småföretagarnas organisationer såg fonderna som ett hot mot det privata näringslivets existens. Man kom därför att satsa stora resurser på opinionsbildning.
Ett av uttrycken för detta var näringslivets liberala tankesmedja Timbro som i praktiken grundades 1978, genom att ett inaktivt bokförlag ägt av Näringslivets fond aktiverades i denna roll.
I utredningen förekommer såväl organisationer som privatpersoner som engagerade sig i kampanjer mot den de uppfattade som centralfigur för löntagarfondsfrågan, Olof Palme, bl.a. EAP, Ramada-gruppen H2923 och Alf Enerström.