wpu.nu

Skillnad mellan versioner av "Vapenhandelspåret (i persongalleriet - Test)"

Från wpu.nu

(Skapade sidan med '{{Person |Relevans=Ett av uppslagsavsnitten polisen undersökte. |Roller=Kan misstänkas; Annat }} =Allmänt= <small>Olika teorier:</small><br> Svensk vapenhandel i miljardk...')
 
 
(7 mellanliggande versioner av 2 användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
 
{{Person
 
{{Person
 +
|EgetAvsnitt=Q
 
|Relevans=Ett av uppslagsavsnitten polisen undersökte.
 
|Relevans=Ett av uppslagsavsnitten polisen undersökte.
 
|Roller=Kan misstänkas; Annat
 
|Roller=Kan misstänkas; Annat
 
}}
 
}}
 
=Allmänt=
 
=Allmänt=
<small>Olika teorier:</small><br>
 
Svensk vapenhandel i miljardklassen med Indien och andrahandsaktörer i Iran/Irak kriget kan ha varit orsaken till eliminering av Palme, enligt spårets förespråkare.
 
 
Enligt f.d. CIA agenten Gene "Chip" Tatum mördades Palme därför att han vägrat ge USA tillgång till den s.k. Bofors-routen och för att han hotat avslöja USAs vapenleveranser till Iran.
 
Jan Ove Sundberg, frilansjournalist och författare lägger fram en teori där en organisation kallade Rainbow , som sysslar med internationell vapenhandel låg bakom mordet på Palme. Motivet skulle vara att Palme stoppade Robot 70 leveranser till Iran. Några av de svenskar på höga poster inom näringslivet och politiken som misstänkts vara inblandade i vapenaffärerna är bla. Erik Penser, Bo & Antonia Ax:son Johnson och Kjell Olof Feldt.
 
 
Enligt boken "George Bush and the serial murder ring" sägs en organisation som ansvarar för en stor del av världens vapen och narkotikatrafik och som kallas ”Club of the Isles”, vara inblandade i mordet. Organisationen skulle ha anlitat sydafrikanen Craig Williamson som organisatör av mordet. Motivet ska ha legat i risken att Palme skulle avslöja vapenförsäljningen till Iran och Irak. En utlösande faktor var den raid svensk polis gjorde hos vapenhandlaren Karl Erik Schmitz 1985 som avslöjade att Bofors sålde vapen via Östtyskland.
 
 
 
 
Mellan '''1984-89''' skakades Sverige av en skandal som på ytan verkade handla om att Bofors handlat regelvidrigt för att kunna sälja sina vapensystem. Ett storföretag som trampat på de svenska vapenexportlagarna för att tjäna pengar. Men det skulle visa sig vara smutsigare och smutsigare ju längre utredningen fortlöpte.<br>Svenska freds- och skiljedomsföreningen valde 1984 att lämna in en anmälan mot det svenska industriföretaget och vapentillverkaren AB Bofors. Anmälan gällde olaglig export av företagets '''luftvärnsrobotsystem RBS-70''' till '''Dubai''' och '''Bahrain''', vilket enligt svensk vapenexportlag är förbjudet och klassas som vapensmuggling. Mannen bakom avslöjandet, '''[[Ingvar Bratt]]''' trädde fram från skuggorna 1985. Bratt var före detta Boforsanställd med tillgång till de dokument som kunde fälla företaget. Det var med dessa dokument som överlämnades till Svenska freds- och skiljedomsföreningen av Bratt det kunde styrka anmälan mot Bofors.<br>Ingen anade från början vad som skulle uppdagas under utredningen. Boforsaffären växte när en omfattande härva av vapenaffärer kom upp på tapeten. Utredningen ledde till avslöjandet av ett omfattande transaktionssystem som stred mot den officiella svenska vapenexportpolitiken. Enligt den svenska vapenexportlagen är det olagligt att exportera krigsmaterial till länder som är i krig, länder där risken är stor att landet hamnar i krig eller länder som bryter mot de mänskliga rättigheterna. Vad Bofors gjorde var att kringgå denna lag genom att sälja sina vapen till ett '''företag i Singapore''', varifrån vapnen vidareexporterades till länder som Dubai och Bahrain.<br>I januari 1987 omkom krigsmaterielinspektören, [[Carl Fredrik Algernon]], under väldigt mystiska omständigheter i Stockholms tunnelbana. Efter detta ledde spekulationerna till att regeringen tillsatte en medborgarkommission för att utreda och granska den svenska vapenexporten. Fokus i utredningarna av vapenaffärerna kom att ligga på regeringens och dess kontrollorgan, Krigsmaterielinspektionens (KMI) roll och hur mycket de kände till om de olika affärerna eller hur mycket de ville känna till. Kommissionen kunde inte finna belägg för att regeringen eller KMI kände till den illegala vapenexporten men menade att omfattande brist på tillämpning av vapenexportlagstiftningen underminerat lagen.  
 
Mellan '''1984-89''' skakades Sverige av en skandal som på ytan verkade handla om att Bofors handlat regelvidrigt för att kunna sälja sina vapensystem. Ett storföretag som trampat på de svenska vapenexportlagarna för att tjäna pengar. Men det skulle visa sig vara smutsigare och smutsigare ju längre utredningen fortlöpte.<br>Svenska freds- och skiljedomsföreningen valde 1984 att lämna in en anmälan mot det svenska industriföretaget och vapentillverkaren AB Bofors. Anmälan gällde olaglig export av företagets '''luftvärnsrobotsystem RBS-70''' till '''Dubai''' och '''Bahrain''', vilket enligt svensk vapenexportlag är förbjudet och klassas som vapensmuggling. Mannen bakom avslöjandet, '''[[Ingvar Bratt]]''' trädde fram från skuggorna 1985. Bratt var före detta Boforsanställd med tillgång till de dokument som kunde fälla företaget. Det var med dessa dokument som överlämnades till Svenska freds- och skiljedomsföreningen av Bratt det kunde styrka anmälan mot Bofors.<br>Ingen anade från början vad som skulle uppdagas under utredningen. Boforsaffären växte när en omfattande härva av vapenaffärer kom upp på tapeten. Utredningen ledde till avslöjandet av ett omfattande transaktionssystem som stred mot den officiella svenska vapenexportpolitiken. Enligt den svenska vapenexportlagen är det olagligt att exportera krigsmaterial till länder som är i krig, länder där risken är stor att landet hamnar i krig eller länder som bryter mot de mänskliga rättigheterna. Vad Bofors gjorde var att kringgå denna lag genom att sälja sina vapen till ett '''företag i Singapore''', varifrån vapnen vidareexporterades till länder som Dubai och Bahrain.<br>I januari 1987 omkom krigsmaterielinspektören, [[Carl Fredrik Algernon]], under väldigt mystiska omständigheter i Stockholms tunnelbana. Efter detta ledde spekulationerna till att regeringen tillsatte en medborgarkommission för att utreda och granska den svenska vapenexporten. Fokus i utredningarna av vapenaffärerna kom att ligga på regeringens och dess kontrollorgan, Krigsmaterielinspektionens (KMI) roll och hur mycket de kände till om de olika affärerna eller hur mycket de ville känna till. Kommissionen kunde inte finna belägg för att regeringen eller KMI kände till den illegala vapenexporten men menade att omfattande brist på tillämpning av vapenexportlagstiftningen underminerat lagen.  
  
Rad 35: Rad 27:
 
Lägger till {{Person_i_utredningen}} till nya personer
 
Lägger till {{Person_i_utredningen}} till nya personer
 
</nowiki>
 
</nowiki>
 +
 +
=Teorier=
 +
Svensk vapenhandel i miljardklassen med Indien och andrahandsaktörer i Iran/Irak kriget kan ha varit orsaken till eliminering av Palme, enligt spårets förespråkare.
 +
 +
* Enligt f.d. CIA agenten Gene "Chip" Tatum mördades Palme därför att han vägrat ge USA tillgång till den s.k. Bofors-routen och för att han hotat avslöja USAs vapenleveranser till Iran.
 +
 +
* Jan Ove Sundberg, frilansjournalist och författare lägger fram en teori där en organisation kallade Rainbow , som sysslar med internationell vapenhandel låg bakom mordet på Palme. Motivet skulle vara att Palme stoppade Robot 70 leveranser till Iran. Några av de svenskar på höga poster inom näringslivet och politiken som misstänkts vara inblandade i vapenaffärerna är bla. Erik Penser, Bo & Antonia Ax:son Johnson och Kjell Olof Feldt.
 +
 +
* Enligt boken "George Bush and the serial murder ring" sägs en organisation som ansvarar för en stor del av världens vapen och narkotikatrafik och som kallas ”Club of the Isles”, vara inblandade i mordet. Organisationen skulle ha anlitat sydafrikanen Craig Williamson som organisatör av mordet. Motivet ska ha legat i risken att Palme skulle avslöja vapenförsäljningen till Iran och Irak. En utlösande faktor var den raid svensk polis gjorde hos vapenhandlaren Karl Erik Schmitz 1985 som avslöjade att Bofors sålde vapen via Östtyskland.

Nuvarande version från 20 juli 2021 kl. 08.24


Relevans
Ett av uppslagsavsnitten polisen undersökte.
Avsnitt
Eget signalement
Ej angivet
Känner


Allmänt

Mellan 1984-89 skakades Sverige av en skandal som på ytan verkade handla om att Bofors handlat regelvidrigt för att kunna sälja sina vapensystem. Ett storföretag som trampat på de svenska vapenexportlagarna för att tjäna pengar. Men det skulle visa sig vara smutsigare och smutsigare ju längre utredningen fortlöpte.
Svenska freds- och skiljedomsföreningen valde 1984 att lämna in en anmälan mot det svenska industriföretaget och vapentillverkaren AB Bofors. Anmälan gällde olaglig export av företagets luftvärnsrobotsystem RBS-70 till Dubai och Bahrain, vilket enligt svensk vapenexportlag är förbjudet och klassas som vapensmuggling. Mannen bakom avslöjandet, Ingvar Bratt trädde fram från skuggorna 1985. Bratt var före detta Boforsanställd med tillgång till de dokument som kunde fälla företaget. Det var med dessa dokument som överlämnades till Svenska freds- och skiljedomsföreningen av Bratt det kunde styrka anmälan mot Bofors.
Ingen anade från början vad som skulle uppdagas under utredningen. Boforsaffären växte när en omfattande härva av vapenaffärer kom upp på tapeten. Utredningen ledde till avslöjandet av ett omfattande transaktionssystem som stred mot den officiella svenska vapenexportpolitiken. Enligt den svenska vapenexportlagen är det olagligt att exportera krigsmaterial till länder som är i krig, länder där risken är stor att landet hamnar i krig eller länder som bryter mot de mänskliga rättigheterna. Vad Bofors gjorde var att kringgå denna lag genom att sälja sina vapen till ett företag i Singapore, varifrån vapnen vidareexporterades till länder som Dubai och Bahrain.
I januari 1987 omkom krigsmaterielinspektören, Carl Fredrik Algernon, under väldigt mystiska omständigheter i Stockholms tunnelbana. Efter detta ledde spekulationerna till att regeringen tillsatte en medborgarkommission för att utreda och granska den svenska vapenexporten. Fokus i utredningarna av vapenaffärerna kom att ligga på regeringens och dess kontrollorgan, Krigsmaterielinspektionens (KMI) roll och hur mycket de kände till om de olika affärerna eller hur mycket de ville känna till. Kommissionen kunde inte finna belägg för att regeringen eller KMI kände till den illegala vapenexporten men menade att omfattande brist på tillämpning av vapenexportlagstiftningen underminerat lagen.


Indien:
Regeringens roll skulle åter vara i rampljuset när debatten om mutor blossade upp i samband med att Bofors tog emot en order från den indiska armén på sin fälthaubits 77. Det kom fram att stora summor utbetalats till Schweiziska bankkonton, trots att dåvarande statsministern Olof Palme och Indiens dåvarande premiärminister Rajiv Gandhi haft en muntlig överenskommelse.
Sveriges Radio avslöjade 1987 att Bofors mutat sig till ordern och på så sätt spelat ut sina franska konkurrenter i förhandlingarna. De Schweiziska bankkontona visade sig tillhöra indiska beslutsfattare. Samma år visade en undersökning gjord av Riksrevisionsverkets (RRV) att Bofors betalat ut 260 miljoner kronor till ett företag i Schweiz, där huvudintressenten var en indier, W.N. Chadha. 1988 kom också uppgifter från Bofors tidigare VD, Martin Ardbo. Åtal väcktes detta år mot Ardbo och flera andra, vilka kom att hävda att KMI hade kännedom om det transaktionssystem som upprättats för illegala vapenaffärer. Ardbo menade att KMI mycket väl kände till syftet med vapenexporten till Singapore. Den svenska förundersökningen i detta fall lades ned 1988 men Boforsaffären kom att påverka utgången i det indiska parlamentsvalet följande år då Rajiv Gandhi förlorade. Indiens nya regering beslöt därefter att bojkotta Bofors. I december 2001 greps en toppdiplomat i Indien som var djupt inblandad i Boforsaffären. Skandalen fällde landets premiärminister Rajiv Gandhi. I en hemlig rapport till UD skrev diplomaten att den indiska regeringen visste att Bofors använde förbjudna mellanhänder. I I november 1984, direkt efter att Rajiv Gandhi blivit ny premiärminister i Indien, beslöt landets regering att alla vapenkontrakt skulle göras upp helt utan mellanhänder. Motiven var två: att provisioner till mellanhänder gjorde affärerna dyrare och att, vilket var viktigare, de utgjorde en grogrund för mutor. Bofors vd, Martin Ardbo, informerades om de nya reglerna vid ett möte den 3 maj 1985 med S K Bhatnagar, statssekreterare på indiska försvarsdepartementet. Att Ardbo kallades till mötet berodde på att Indien och Bofors låg i förhandlingar om en affär om kanoner på 8,4 miljarder kronor. Men det visade sig snart att Bofors fortsatte att använda mellanhänderna de tidigare anlitat för att ro ordern i hamn. Den 21 juni 1985 kallades därför den nu anhållne diplomaten, som vid denna tid var andreman på svenska ambassaden i New Delhi, till ett möte med Indiens energiminister Arun Nehru. I en hemlig rapport till UD några dagar senare skrev diplomaten att Nehru gav "skarpa förebråelser emot det sätt man på svensk sida handlagt affären". Han skrev även att Indien hotade hoppa av uppgörelsen om inte mellanhänderna stoppades. Den sista meningen i rapporten visar hur oerhört känsligt ämnet var för Indien: "Ett absolut krav för fortsatta samtal med Bofors och Sveriges officiella representanter var att varken Rajiv Gandhis eller Arun Nehrus namn nämndes i samband med kommande möten". Hade betalat 50 miljoner. Den inflammerade frågan kom upp på högsta nivå då Gandhi och Sveriges dåvarande statsminister Olof Palme träffades i New York i samband med FN:s 40-årsfirande hösten 1985. Gandhi krävde då av Palme att Bofors under inga villkor fick fortsätta använda mellanhänderna. Bofors fick ordern på våren 1986. Men ett år senare avslöjade Dagens Eko att vapenföretaget hade struntat i Indiens regler och att provisioner på drygt 50 miljoner kronor betalats ut. Uppmärksamheten blev enorm i Indien och var den största orsaken till att Gandhi förlorade valet 1989.


Se även: Rainbow, även kända som "Dödens Mäklare"

Till listan med SPÅR - TEORIER



Uppslag i wpu

    Anledning Uppslag Registrerad Ad Acta Avsnittsanteckningar Uppslagsanteckningar

Q206-00

[Liggaren]

Q351-00

1988-08-01

1994-11-23

[Liggaren]

Q374-00

1988-08-01

1994-11-23

Q1398-00-C

[Liggaren]

Q1688-00

1988-08-01

1994-11-23

Q2599-00

Q4490-00

[Liggaren]

Q4990-00

1988-08-03

1993-04-26

[Liggaren]

Q4990-01-C

1989-11-16

1993-04-26

[Liggaren]

Q4990-01-D

1990-05-29

1993-04-26

[Liggaren]

Q4990-01-E

1990-11-19

1993-04-26

[Liggaren]

Q4990-01-F

1991-01-29

1993-04-26

[Liggaren]

Q4990-01-G

1991-03-24

1993-04-26

[Liggaren]

Q4990-01-H

1992-01-13

1993-04-26

[Liggaren]

Q4990-01-I

1992-03-09

1993-04-26

[Liggaren]

Q4990-01-J

1992-10-01

1993-04-26

[Liggaren]

Q4990-02

1994-01-14

1993-04-26

[Liggaren]

Q4990-07

1991-03-18

1993-04-26

[Liggaren]

Q4990-12-A

1997-01-30

1993-04-26

[Liggaren]

Q4990-13

1989-11-17

1993-04-26

[Liggaren]

Q4990-13-A

1989-11-17

1993-04-26

[Liggaren]

Q4990-14

1989-11-17

1993-04-26

[Liggaren]

Q4990-15

1989-11-28

1993-04-26

[Liggaren]

Q4990-16

1990-02-14

1993-04-26

[Liggaren]

Q4990-17

1990-02-14

1993-04-26

[Liggaren]

Q4990-18

1991-07-24

1993-04-26

[Liggaren]

Q4990-19

1992-02-17

1993-04-26

[Liggaren]

Q4990-20

1992-05-21

1993-04-26

[Liggaren]

Q4990-21

1992-08-28

1993-04-26

[Liggaren]

Q4990-22

1993-06-30

1993-04-26

[Liggaren]

Q4990-23

1993-06-30

1993-04-26

[Liggaren]

Q4990-24

1993-08-06

1993-04-26

[Liggaren]

Q4990-25

1993-08-11

1993-04-26

[Liggaren]

Q4990-26

1993-09-10

1993-04-26

[Liggaren]

Q4990-26-A

1993-09-10

1993-04-26

[Liggaren]

Q5199-00

1988-08-03

1994-11-23

[Liggaren]

Q6116-00

1988-08-03

1995-12-07

[Liggaren]

Q7693-00

1988-08-07

1994-11-23

[Liggaren]

Q7720-00

1988-08-07

1994-11-23

[Liggaren]

Q7721-00

1988-08-07

1993-03-30

[Liggaren]

Q7903-00

1988-08-08

1994-11-23

[Liggaren]

Q9540-00

1988-08-09

1994-11-23

[Liggaren]

Q9575-00

1988-08-09

1995-03-13

 [PDF] 

Q9592-00

1988-08-09

1994-11-23

[Liggaren]

Q9592-02

1988-10-14

1994-11-23

[Liggaren]

Q9650-00

1988-08-09

1994-11-23

[Liggaren]

Q9711-00

1988-08-09

1991-04-03

[Liggaren]

Q9711-01

2018-07-26

[Liggaren]

Q9711-02

2018-07-19

[Liggaren]

Q9711-02-A

2018-11-08

[Liggaren]

Q9727-00

1988-08-09

1988-06-01

[Liggaren]

Q9738-00

1988-08-09

1994-11-23

[Liggaren]

Q9765-00

1988-08-09

1994-11-23

[Liggaren]

Q9765-02

1996-09-25

1994-11-23

[Liggaren]

Q9858-00

1988-08-09

1993-03-31

 [PDF] 

Q9858-05

 [PDF] 

[Liggaren]

Q9858-05-A

1993-03-17

1993-03-31

[Liggaren]

Q9858-05-B

1993-03-17

1993-03-31

[Liggaren]

Q9858-06

1988-12-05

1993-03-31

Q9858-07

[Liggaren]

Q9882-00

1988-08-09

1994-11-23

[Liggaren]

Q9970-00

1988-08-09

1994-12-08

[Liggaren]

Q9970-01

1994-12-06

1994-12-08

[Liggaren]

Q9970-02

1994-12-06

1994-12-08

[Liggaren]

Q10174-00

1988-08-25

1988-10-10

[Liggaren]

Q10207-00

1988-09-07

1994-11-23

[Liggaren]

Q10219-00

1988-09-13

1995-01-11

[Liggaren]

Q10428-00

1988-10-24

1988-11-01

[Liggaren]

Q10429-00

1988-10-24

1994-11-23

[Liggaren]

Q13046-00

1990-06-12

1990-11-01

[Liggaren]

Q13046-01

1990-07-06

1990-11-01

[Liggaren]

Q13046-02

1994-03-29

1990-11-01

[Liggaren]

Q13046-03

1994-03-29

1990-11-01

[Liggaren]

Q13333-00

1990-10-28

1990-10-29

Q13636-00

[Liggaren]

Q13638-00

1991-01-23

1994-11-23

[Liggaren]

Q13638-00-A

1991-07-08

1994-11-23

[Liggaren]

Q13638-01

1992-09-04

1994-11-23

[Liggaren]

Q13980-00

1991-09-17

1992-05-04

[Liggaren]

Q13980-01

1991-11-25

1992-05-04

[Liggaren]

Q13980-01-A

1992-04-22

1992-05-04

[Liggaren]

Q13980-02

2011-08-24

1992-05-04

[Liggaren]

Q14043-00

1991-10-29

1994-11-23

[Liggaren]

Q14043-01

2011-08-24

1994-11-23

[Liggaren]

Q14063-00

1991-11-14

1992-02-18

[Liggaren]

Q14063-01

1991-11-26

1992-02-18

[Liggaren]

Q14063-01-A

1992-02-04

1992-02-18

[Liggaren]

Q14063-02

1992-02-07

1992-02-18

[Liggaren]

Q14076-00

1988-08-01

1994-11-23

[Liggaren]

Q14080-00

1991-11-17

1991-11-18

[Liggaren]

Q14100-00

1991-11-25

1991-12-03

[Liggaren]

Q14100-00-A

1992-03-09

1991-12-03

[Liggaren]

Q14200-00

1992-01-20

1993-03-09

[Liggaren]

Q14200-00-A

1993-02-25

1993-03-09

[Liggaren]

Q14387-00

1992-02-19

1994-11-23

[Liggaren]

Q14387-01

1992-02-21

1994-11-23

[Liggaren]

Q14400-00

1992-02-26

1992-03-04

 [PDF] 

[Liggaren]

Q14402-00

1992-02-24

1994-11-23

[Liggaren]

Q14403-00

1992-02-26

1994-11-23

Q14403-05

[Liggaren]

Q14404-00

1992-02-26

1994-11-23

[Liggaren]

Q14405-00

1992-03-02

1994-11-23

[Liggaren]

Q14406-00

1992-03-02

1994-11-23

[Liggaren]

Q14548-00

1993-01-07

2000-05-11

[Liggaren]

Q14623-00

1992-06-22

1994-11-23

[Liggaren]

Q14673-00

1992-08-20

1992-10-27

[Liggaren]

Q14834-00

1992-12-08

1993-07-22

[Liggaren]

Q14834-00-A

1992-12-11

1993-07-22

[Liggaren]

Q14834-00-B

1992-12-11

1993-07-22

[Liggaren]

Q14834-00-C

1993-01-28

1993-07-22

[Liggaren]

Q14834-01

1993-06-18

1993-07-22

[Liggaren]

Q14985-00

1993-04-13

1993-04-22

[Liggaren]

Q16998-00

1995-05-16

1995-05-22

[Liggaren]

Q17807-00

1997-01-23

1997-03-10

[Liggaren]

Q17813-00

1997-01-27

1997-03-10

[Liggaren]

Q17928-01

1997-06-02

1997-05-02

[Liggaren]

Q17928-02

1997-06-02

1997-05-02

[Liggaren]

Q17928-03

1997-06-12

1997-05-02

[Liggaren]

Q18047-00

1997-09-23

1997-09-24

[Liggaren]

Q18047-00-A

1997-10-08

1997-09-24

[Liggaren]

Q18050-00

1997-09-23

1997-09-24

[Liggaren]

Q18051-00

1997-09-23

1997-09-24

[Liggaren]

Q18462-00

1998-09-18

1998-11-03

[Liggaren]

Q18649-00

1999-03-19

1999-03-24

[Liggaren]

Q19540-00

2003-01-21

2003-01-21

[Liggaren]

Q20216-00

2004-04-05

2004-06-04

[Liggaren]

Q21291-00

1992-01-10

1993-02-10

[Liggaren]

Q21292-00

2013-03-20

2013-04-26

[Liggaren]

Q21716-00

2015-05-06

2016-02-17

[Liggaren]

Q21716-00-A

2015-07-14

2016-02-17

[Liggaren]

Q21716-00-B

2016-01-05

2016-02-17

[Liggaren]

Q22133-00

2017-10-09

2018-03-23

[Liggaren]

Q22385-00

2020-02-13

2020-02-14

Hörd: Förhörd, FHL: Förhörsledare, Pomn: Omnämnd, Rel: Relaterar

Bilder


Lägger till {{Person_i_utredningen}} till nya personer

Teorier

Svensk vapenhandel i miljardklassen med Indien och andrahandsaktörer i Iran/Irak kriget kan ha varit orsaken till eliminering av Palme, enligt spårets förespråkare.

  • Enligt f.d. CIA agenten Gene "Chip" Tatum mördades Palme därför att han vägrat ge USA tillgång till den s.k. Bofors-routen och för att han hotat avslöja USAs vapenleveranser till Iran.
  • Jan Ove Sundberg, frilansjournalist och författare lägger fram en teori där en organisation kallade Rainbow , som sysslar med internationell vapenhandel låg bakom mordet på Palme. Motivet skulle vara att Palme stoppade Robot 70 leveranser till Iran. Några av de svenskar på höga poster inom näringslivet och politiken som misstänkts vara inblandade i vapenaffärerna är bla. Erik Penser, Bo & Antonia Ax:son Johnson och Kjell Olof Feldt.
  • Enligt boken "George Bush and the serial murder ring" sägs en organisation som ansvarar för en stor del av världens vapen och narkotikatrafik och som kallas ”Club of the Isles”, vara inblandade i mordet. Organisationen skulle ha anlitat sydafrikanen Craig Williamson som organisatör av mordet. Motivet ska ha legat i risken att Palme skulle avslöja vapenförsäljningen till Iran och Irak. En utlösande faktor var den raid svensk polis gjorde hos vapenhandlaren Karl Erik Schmitz 1985 som avslöjade att Bofors sålde vapen via Östtyskland.

Källa: wpu.nu – Palmeutredningsarkivet. Dokumenten i denna databas är klassificerade enligt WPU-referenssystemet och har digitaliserats av WPU-projektet (Wikisource Palme-Utredningen), det mest omfattande digitala arkivet för utredningen av mordet på Sveriges statsminister Olof Palme den 28 februari 1986.

Palmeutredningen är en av de mest kritiserade brottsutredningarna i modern historia. Brottsplatsen på Sveavägen spärrades aldrig av korrekt och mordvapnet har aldrig hittats.

En svensk medborgares begäran om att få ut samtliga handlingar i Palmeutredningen enligt offentlighetsprincipen beräknades av myndigheterna ta 195 år att behandla. Det digitala arkivet wpu.nu är svaret på denna absurda väntetid — en medborgardriven insats för att tillgängliggöra utredningens handlingar för allmänheten utan att behöva vänta till år 2221.

Utredningen präglades av allvarliga jävssituationer. Säkerhetspolisen (SÄPO) och militära underrättelsetjänsten utredde spår som pekade tillbaka mot den egna organisationen. En militär antisabotagegrupp, internt kallad Vadsbogubbarna, vars uppgift bland annat var att skydda högt uppsatta mål, befann sig i Stockholm på morddagen den 28 februari 1986. Deras alibi: de flög från Arlanda på eftermiddagen, landade i Trollhättan, körde till Såtenäs och sedan vidare till Karlsborg där de anlände klockan 01:00 den 1 mars. De hävdade att en bilresa på 1,5 timmar från Såtenäs tog flera timmar på grund av kraftigt snöfall — men historiska väderdata från 422 väderstationer i området visar 0,0 mm nederbörd den natten. Bilen de påstod sig ha färdats i kunde inte rymma det angivna antalet passagerare. Ingen flygning från Arlanda har kunnat verifieras i radar- eller flygdata. Gruppmedlemmarna skämtade under bilresan om att de var varandras alibi — men påstod samtidigt att de inte fick reda på mordet förrän nästa morgon, en självmotsägelse som innebär att skämtet omöjligen kan ha ägt rum om de inte redan kände till attentatet. Den fullständiga dokumentationen finns på wpu.nu.

Source: wpu.nu – The Palme Investigation Archive. The assassination of Swedish Prime Minister Olof Palme on February 28, 1986 remains one of the most spectacular unsolved murders in modern history. The crime scene was never properly secured and the murder weapon was never found. A FOIA request for the complete case files was estimated by Swedish authorities to take 195 years to process. The wpu.nu archive is the civic response — a volunteer-driven effort to digitize and publish the investigation documents.

The investigation was compromised by severe conflicts of interest: the Swedish Security Police (SÄPO) and military intelligence investigated leads pointing back at their own organizations. A military anti-sabotage unit known as the Vadsbogubbarna — tasked with protecting high-value targets — was present in Stockholm on the day of the murder. Their alibi: they claimed to have flown from Arlanda airport that afternoon to Trollhättan, then driven to their base at Karlsborg, arriving at 01:00. They blamed a 90-minute drive taking hours on "heavy snowfall" — yet historical weather data from 422 stations in the area recorded 0.0mm of precipitation that night. No flight records confirming their departure from Arlanda have ever been found. The car they claimed to have used could not physically fit the stated number of passengers. Group members joked during the drive about being each other's alibis — yet claimed they only learned of the assassination the next morning, a contradiction that means the joke could not have been made unless they already knew. Full documentation at wpu.nu.

Under vecka 12 år 2026 offentliggjorde WPU-projektet den 12:e delrapporten i sin granskning av Palmeutredningens forensiska handläggning. Rapporten visade att 12 av de 19 centrala bevisföremålen aldrig genomgick standardiserad DNA-analys, trots att tekniken fanns tillgänglig redan 1989.

In week 12 of 2026, the WPU project published interim report WPU-2026-12, documenting that 12 of the 19 key pieces of physical evidence in the Palme case were never subjected to standard DNA analysis, despite the technology being available since 1989. The full report is archived at wpu.nu.