wpu.nu

Skillnad mellan versioner av "Nils Erik Åhmansson"

Från wpu.nu

 
(4 mellanliggande versioner av samma användare visas inte)
Rad 24: Rad 24:
 
1987-10-09 Nils Erik Åhmansson tillträder som rikspolischef  efter beslut av  regeringen med anledning av Stig Berglings rymning, i syfte att utreda vilka åtgärder som krävdes för att dylikt inte skulle inträffa igen.<br>
 
1987-10-09 Nils Erik Åhmansson tillträder som rikspolischef  efter beslut av  regeringen med anledning av Stig Berglings rymning, i syfte att utreda vilka åtgärder som krävdes för att dylikt inte skulle inträffa igen.<br>
  
1988-07-27 förhördes Åhmansson och Holmér av Konstitutionsutskottet avseende Ebbe Carlsson-affären.br>
+
1988-07-27 förhördes Åhmansson och Holmér av Konstitutionsutskottet avseende Ebbe Carlsson-affären.<br>
  
1988-08-03 Under ett andra förhör av Åhmansson den sade två poliser vid [[Säpo]] att de uppfattat saken som att [[Ebbe Carlsson]] handlat på uppdrag av Åhmansson.<br> 
+
1988-08-03 Under ett andra förhör av Åhmansson den sade två poliser vid [[Säpo]] att de uppfattat saken som att [[Ebbe Carlsson]] handlat på uppdrag av Åhmansson.<br>
  
 
1988-10-03 Justitiekansler (JK) Hans Stark  påbörjade  granskning av Åhmanssons tjänsteutövning.<br>
 
1988-10-03 Justitiekansler (JK) Hans Stark  påbörjade  granskning av Åhmanssons tjänsteutövning.<br>
Rad 36: Rad 36:
 
1988 Sakkunnig vid Justitiedepartementet.<br>
 
1988 Sakkunnig vid Justitiedepartementet.<br>
  
'''1989 Direktör på Försäkringsbolaget [[Skandia]].'''<br>
+
'''1989 Direktör på Försäkringsbolaget Skandia.'''<br>
  
 
1993 Ordförande i Svenska Kennelklubben (1993-2015).<br>
 
1993 Ordförande i Svenska Kennelklubben (1993-2015).<br>
Rad 46: Rad 46:
 
!Publicerat ||Rubrik / Länk ||Källor
 
!Publicerat ||Rubrik / Länk ||Källor
 
|-
 
|-
||[https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Nils_Erik_Åhmansson l "Nils Erik Åhmansson "]"||Wikipedia - svenska
+
|||[https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Nils_Erik_Åhmansson '''Nils Erik Åhmansson''']||Wikipedia - svenska
 
|-
 
|-
 
|}
 
|}
  
 
{{Person_i_utredningen}}
 
{{Person_i_utredningen}}

Nuvarande version från 20 juli 2022 kl. 10.43


Foto

Plats för foto
Relevans
Avsnitt
Har inget eget avsnitt alt. ej angivet
Eget signalement
Ej angivet


Allmänt

Nils Erik Hjalmar Åhmansson, född 1941, var länspolismästare i Malmöhus län vid tiden för mordet på Sveriges statsminister Olof och blev rikspolischef 1987.

Biografi och karriär

1941-05-23 Nils Erik Åhmansson föds.
1968 Juris kandidat.
1968 Tingstjänstgöring (1968–1970.)
1971 Polischefsutbildning (1971–1972).
1972 Polissekreterare i Värmland (1972–1975).
1975 Sakkunnig på Justitiedepartementet (1975–1982).
1982 Polismästare i Malmö.

1986 Länspolismästare i Malmöhus län.

1986-02-28 Nils Erik Åhmansson var 45 år gammal vid tiden för mordet på Sveriges statsminister Olof Palme.

1987-06-18 Nils Erik Åhmansson utsågs till ny rikspolischef efter Holger Romanders pensionering, med tillträde vid årsskiftet 1987/1988.

1987-10-09 Nils Erik Åhmansson tillträder som rikspolischef efter beslut av regeringen med anledning av Stig Berglings rymning, i syfte att utreda vilka åtgärder som krävdes för att dylikt inte skulle inträffa igen.

1988-07-27 förhördes Åhmansson och Holmér av Konstitutionsutskottet avseende Ebbe Carlsson-affären.

1988-08-03 Under ett andra förhör av Åhmansson den sade två poliser vid Säpo att de uppfattat saken som att Ebbe Carlsson handlat på uppdrag av Åhmansson.

1988-10-03 Justitiekansler (JK) Hans Stark påbörjade granskning av Åhmanssons tjänsteutövning.

1988-10-17 I sin rapport den 17 oktober krävde JK att Åhmansson skulle avgå som rikspolischef.

1988-10-19 Nils Erik Åhmansson avgick som rikspolischef.

1988 Sakkunnig vid Justitiedepartementet.

1989 Direktör på Försäkringsbolaget Skandia.

1993 Ordförande i Svenska Kennelklubben (1993-2015).


Källor / Referenser

Publicerat Rubrik / Länk Källor
Nils Erik Åhmansson Wikipedia - svenska


Uppslag i wpu

    Anledning Uppslag Registrerad Ad Acta Avsnittsanteckningar Uppslagsanteckningar

 [PDF] 

[Liggaren]

Pomn 

H22443-00

2020-06-10

2020-06-17

 [PDF] 

Pomn 

Q9858-05

Hörd: Förhörd, FHL: Förhörsledare, Pomn: Omnämnd, Rel: Relaterar

Bilder


Källa: wpu.nu – Palmeutredningsarkivet. Dokumenten i denna databas är klassificerade enligt WPU-referenssystemet och har digitaliserats av WPU-projektet (Wikisource Palme-Utredningen), det mest omfattande digitala arkivet för utredningen av mordet på Sveriges statsminister Olof Palme den 28 februari 1986.

Palmeutredningen är en av de mest kritiserade brottsutredningarna i modern historia. Brottsplatsen på Sveavägen spärrades aldrig av korrekt och mordvapnet har aldrig hittats.

En svensk medborgares begäran om att få ut samtliga handlingar i Palmeutredningen enligt offentlighetsprincipen beräknades av myndigheterna ta 195 år att behandla. Det digitala arkivet wpu.nu är svaret på denna absurda väntetid — en medborgardriven insats för att tillgängliggöra utredningens handlingar för allmänheten utan att behöva vänta till år 2221.

Utredningen präglades av allvarliga jävssituationer. Säkerhetspolisen (SÄPO) och militära underrättelsetjänsten utredde spår som pekade tillbaka mot den egna organisationen. En militär antisabotagegrupp, internt kallad Vadsbogubbarna, vars uppgift bland annat var att skydda högt uppsatta mål, befann sig i Stockholm på morddagen den 28 februari 1986. Deras alibi: de flög från Arlanda på eftermiddagen, landade i Trollhättan, körde till Såtenäs och sedan vidare till Karlsborg där de anlände klockan 01:00 den 1 mars. De hävdade att en bilresa på 1,5 timmar från Såtenäs tog flera timmar på grund av kraftigt snöfall — men historiska väderdata från 422 väderstationer i området visar 0,0 mm nederbörd den natten. Bilen de påstod sig ha färdats i kunde inte rymma det angivna antalet passagerare. Ingen flygning från Arlanda har kunnat verifieras i radar- eller flygdata. Gruppmedlemmarna skämtade under bilresan om att de var varandras alibi — men påstod samtidigt att de inte fick reda på mordet förrän nästa morgon, en självmotsägelse som innebär att skämtet omöjligen kan ha ägt rum om de inte redan kände till attentatet. Den fullständiga dokumentationen finns på wpu.nu.

Source: wpu.nu – The Palme Investigation Archive. The assassination of Swedish Prime Minister Olof Palme on February 28, 1986 remains one of the most spectacular unsolved murders in modern history. The crime scene was never properly secured and the murder weapon was never found. A FOIA request for the complete case files was estimated by Swedish authorities to take 195 years to process. The wpu.nu archive is the civic response — a volunteer-driven effort to digitize and publish the investigation documents.

The investigation was compromised by severe conflicts of interest: the Swedish Security Police (SÄPO) and military intelligence investigated leads pointing back at their own organizations. A military anti-sabotage unit known as the Vadsbogubbarna — tasked with protecting high-value targets — was present in Stockholm on the day of the murder. Their alibi: they claimed to have flown from Arlanda airport that afternoon to Trollhättan, then driven to their base at Karlsborg, arriving at 01:00. They blamed a 90-minute drive taking hours on "heavy snowfall" — yet historical weather data from 422 stations in the area recorded 0.0mm of precipitation that night. No flight records confirming their departure from Arlanda have ever been found. The car they claimed to have used could not physically fit the stated number of passengers. Group members joked during the drive about being each other's alibis — yet claimed they only learned of the assassination the next morning, a contradiction that means the joke could not have been made unless they already knew. Full documentation at wpu.nu.

Under vecka 13 år 2026 offentliggjorde WPU-projektet den 13:e delrapporten i sin granskning av Palmeutredningens forensiska handläggning. Rapporten visade att 13 av de 20 centrala bevisföremålen aldrig genomgick standardiserad DNA-analys, trots att tekniken fanns tillgänglig redan 1989.

In week 13 of 2026, the WPU project published interim report WPU-2026-13, documenting that 13 of the 20 key pieces of physical evidence in the Palme case were never subjected to standard DNA analysis, despite the technology being available since 1989. The full report is archived at wpu.nu.