Uppslag i samma avsnitt:
fortsatt förhör med Hans Holmér den 12 november 1992, kl. 09.30. H: Hans Holmér L:B: Ola Boija
H: En undring man kan ha är ju vad de menar när de talar om åsna och idiot.
Vid flera samtal som PKK:are har fört i början på 1986, så kallar man Palme för åsna. Det är ju ett allmänt skällsord. Det är lite långt, tycker jag då att tro att det just ska vara Palme som menar när han säger så där, utan det kan mycket väl vara det att han menar skytten, men det är naturligtvis väldigt osäkert att dra några slutsatser på det, men sätter man ihop de där uttalandena, de som ligger imun och de som ligger imun, då kan man komma till att det är något fel på själva skjutandet så att säga. Det enda rimlig antagandet är då att man hade tänkt att skjuta Palme på nåt annat ställe.
Iuttalande då som också är från samtalet den 11 september, så drar han ini bilden och säger att "först skulle jag gå och slå och sedan
skulle skjuta". L: Var är vi nu? Är vi i tk:n eller? H: Den 11 september, buggning. H: Det är alltså hos (Det är det samtalet som de för i anslutning
till uppståndelsen i massmedia.
H: I anslutning till det är då så, det är redovisat så här utav tolkarna,
det ska vara som säger det "när jag kom den här dan, står det möjligen, någon säger slå till. Jag blev så förvånad. Först skulle jag gå och slå och sedan skulle skjuta" och sen har tolken skrivit ("berättar för okänd man"). Så fortsätter citatet "jag stod ju fortfarande och pratade här. Vart ska ni gå. Precis när jag kom till hörnan, så här alltså,
min kompis".
Ex 1: Till originalpärm (i nr-fold)
PK
ej om blanketten anvands som fortsattningsblad
fortsatt förhör med Hans Holmér den 12 november 1992, kl. 09.30. H: Hans Holmér L:B: Ola Boija
H: En undring man kan ha är ju vad de menar när de talar om åsna och idiot.
Vid flera samtal som PKK:are har fört i början på 1986, så kallar man Palme för åsna. Det är ju ett allmänt skällsord. Det är lite långt, tycker jag då att tro att det just ska vara Palme som menar när han säger så där, utan det kan mycket väl vara det att han menar skytten, men det är naturligtvis väldigt osäkert att dra några slutsatser på det, men sätter man ihop de där uttalandena, de som ligger imun och de som ligger imun, då kan man komma till att det är något fel på själva skjutandet så att säga. Det enda rimlig antagandet är då att man hade tänkt att skjuta Palme på nåt annat ställe.
Iuttalande då som också är från samtalet den 11 september, så drar han ini bilden och säger att "först skulle jag gå och slå och sedan
skulle skjuta". L: Var är vi nu? Är vi i tk:n eller? H: Den 11 september, buggning. H: Det är alltså hos (Det är det samtalet som de för i anslutning
till uppståndelsen i massmedia.
H: I anslutning till det är då så, det är redovisat så här utav tolkarna,
det ska vara som säger det "när jag kom den här dan, står det möjligen, någon säger slå till. Jag blev så förvånad. Först skulle jag gå och slå och sedan skulle skjuta" och sen har tolken skrivit ("berättar för okänd man"). Så fortsätter citatet "jag stod ju fortfarande och pratade här. Vart ska ni gå. Precis när jag kom till hörnan, så här alltså,
min kompis".
Ex 1: Till originalpärm (i nr-fold)
PK
ej om blanketten anvands som fortsattningsblad
Det där belyser samtidigt lite av det jag sa igår, I|Det var det jag ville säga om
honom. B: Har vi några procedurfrågor innan vi avslutar. L: Ja, det ska väl vara samma bestämmelser som vden 28, igår, 23, 209,
sista stycket, rättegångsbalken, där man förordar att vad som har förekommit...
Förhöret avslutas kl. 11.30.
fylls er om blanketten anvands som fortsattningsblad
Ex 1: Till originalpärm (i nr-fold)
Det där belyser samtidigt lite av det jag sa igår, I|Det var det jag ville säga om
honom. B: Har vi några procedurfrågor innan vi avslutar. L: Ja, det ska väl vara samma bestämmelser som vden 28, igår, 23, 209,
sista stycket, rättegångsbalken, där man förordar att vad som har förekommit...
Förhöret avslutas kl. 11.30.
fylls er om blanketten anvands som fortsattningsblad
Ex 1: Till originalpärm (i nr-fold)
Sen är det då den 15 februari som vi tittade på i går också och som vi ska återvända till. Från den sidan som börjar mellan (och framåt en fem, sex sidor så finns det olika utvärderingar av det här samtalet som ägde rum då. Det står då bla, tre rader uppifrån, på den där första sidan jag talade om att "här börjar man tala om Palme" och bland de här meningarna som finns angivna då så kan jag peka på några stycken nämligen. Behöver inte läsa igenom allt det där nu, utan det är sånt man måste läsa igenom och grunna på men det (säger är bla följande då att "om poliserna hade varit lite långt ifrån mej, skulle jag ha skjutit honom. Jag såg plötsligt (framför mej. Han pratar om en händelse i Stockholm. Talar om Palme. Fyra skott. Palme fick det första skottet och föll men sen öppnade han eld en gång till" och sen har tolken eller översättaren lagt till "det förefaller som omvarit i Stockholm vid tiden för attentatet och att han senare varit på fel plats". Sen lägger han vidare imun att "om vissa förutsättningar hade varit för handen, då hade jag gripits, precis som han skulle skjuta, kl halv nio, var det mycket folk där" och sen har översättaren lagt till "Ulusoy har lämnat ifrån sig något som han fått innan han kom hem och drog för gardinen och la sig. Palme gick samtidigt" har hon skrivit och "(det verkar som om han väntat på Palme)" och sen har man skrivit "vid den tidpunkten, verkar som man försökt följa efter Palme en vecka. Alla åkte till Malmö".
Vad jag förstår så är det alldeles klart att de pratar om Palme. På den punkten svävar inte tolken på målet och då är naturligtvis de här uppgifterna anmärkningsvärda. Det här med fyra skott är naturligtvis svårförklarat men det står så. Kan vara så att det är fyra knallar, jag vet inte, om det har ekat eller.
Jag tycker man kan dra slutsatsen att han menar att före bion så kunde man inte skjuta eftersom det var för mycket folk. Sen är det ju värt att notera då att man för in den här. Det finns enangiven i papperen någonstans.
Ifylls ej om blanketten anvards som fortsattningsblad
Ex 1: Till originaiparm (i nr-följd)
Sen är det då den 15 februari som vi tittade på i går också och som vi ska återvända till. Från den sidan som börjar mellan (och framåt en fem, sex sidor så finns det olika utvärderingar av det här samtalet som ägde rum då. Det står då bla, tre rader uppifrån, på den där första sidan jag talade om att "här börjar man tala om Palme" och bland de här meningarna som finns angivna då så kan jag peka på några stycken nämligen. Behöver inte läsa igenom allt det där nu, utan det är sånt man måste läsa igenom och grunna på men det (säger är bla följande då att "om poliserna hade varit lite långt ifrån mej, skulle jag ha skjutit honom. Jag såg plötsligt (framför mej. Han pratar om en händelse i Stockholm. Talar om Palme. Fyra skott. Palme fick det första skottet och föll men sen öppnade han eld en gång till" och sen har tolken eller översättaren lagt till "det förefaller som omvarit i Stockholm vid tiden för attentatet och att han senare varit på fel plats". Sen lägger han vidare imun att "om vissa förutsättningar hade varit för handen, då hade jag gripits, precis som han skulle skjuta, kl halv nio, var det mycket folk där" och sen har översättaren lagt till "Ulusoy har lämnat ifrån sig något som han fått innan han kom hem och drog för gardinen och la sig. Palme gick samtidigt" har hon skrivit och "(det verkar som om han väntat på Palme)" och sen har man skrivit "vid den tidpunkten, verkar som man försökt följa efter Palme en vecka. Alla åkte till Malmö".
Vad jag förstår så är det alldeles klart att de pratar om Palme. På den punkten svävar inte tolken på målet och då är naturligtvis de här uppgifterna anmärkningsvärda. Det här med fyra skott är naturligtvis svårförklarat men det står så. Kan vara så att det är fyra knallar, jag vet inte, om det har ekat eller.
Jag tycker man kan dra slutsatsen att han menar att före bion så kunde man inte skjuta eftersom det var för mycket folk. Sen är det ju värt att notera då att man för in den här. Det finns enangiven i papperen någonstans.
Ifylls ej om blanketten anvards som fortsattningsblad
Ex 1: Till originaiparm (i nr-följd)
H: Jag har inte stött på (på mer än två ställen. Det ena
stället är i buggningsavsnittet, några fler ställen ska jag säga, annat än det här som vi har pratat om, men det finns angivet i buggningen hos den 16 november.
Mitt på den sidan så står detkan sedan nämna att de kände|. Där står han angiven med ett konstigt efternamn eller att det är (som har det däsom efternamn och det kommer igen sen. Sex sidor längre fram. Där står det, överst står det "okänd man (, något om Frankrike". Sex rader nedifrån, står det (om det kan vara samma människa, I. Det är densom |nämner, det är naturligtvis en bra fråga, men det är i alla fall det enda stället som jag känner till där man har någon form av identiet
på den här killen. L: Om det är samma? H: Ja. Det är på intet sätt klart, men det är den endaNånting som, när vi pratade generellt om hur svårt det är att tolka materialet, en viktig sak då, förutom tolkarnas syn på språket, på pronomen och sånt så är det också deras syn på hur vanliga vissa namn är. Jag menar, vi vet ju inte, när vi läser det här materialet så vet vi inte om det är Persson och Svensson, det är så vanliga namn, utan man kanske fäster sig för mycket vid namn som är vanligare än man tror. Det kan finnas vissa namn som är väldigt ovanliga, det är möjligt. Den enda jag vet om det där och som jag frågade nån någon gång, tolkarna, fick jag det beskedet att när man, på den tiden man, 1923 eller nånting så förbjöd man kurdiska, som ni vet, de fick inte uppträda som kurder utan kallades för bergsturkar och allt det där. I samband med det så tvingades alla kurder och byta namn, efternamn. Så att de namn de då tog är konstruerade namn. Celepli t.ex betyder att han är från den byn Celepli och det här betyder naturligtvis att fantasin var inte så väldigt lysande så att många har samma namn och efternamn bör rimligen vara mera frekventa än vad våra efternamn är, eftersom man satt så där och byggde upp egna, men
!s ej om blanketten anvands som fortsattningsblad
Ex 1: Till onginalparm (1 nar-fold)
H: Jag har inte stött på (på mer än två ställen. Det ena
stället är i buggningsavsnittet, några fler ställen ska jag säga, annat än det här som vi har pratat om, men det finns angivet i buggningen hos den 16 november.
Mitt på den sidan så står detkan sedan nämna att de kände|. Där står han angiven med ett konstigt efternamn eller att det är (som har det däsom efternamn och det kommer igen sen. Sex sidor längre fram. Där står det, överst står det "okänd man (, något om Frankrike". Sex rader nedifrån, står det (om det kan vara samma människa, I. Det är densom |nämner, det är naturligtvis en bra fråga, men det är i alla fall det enda stället som jag känner till där man har någon form av identiet
på den här killen. L: Om det är samma? H: Ja. Det är på intet sätt klart, men det är den endaNånting som, när vi pratade generellt om hur svårt det är att tolka materialet, en viktig sak då, förutom tolkarnas syn på språket, på pronomen och sånt så är det också deras syn på hur vanliga vissa namn är. Jag menar, vi vet ju inte, när vi läser det här materialet så vet vi inte om det är Persson och Svensson, det är så vanliga namn, utan man kanske fäster sig för mycket vid namn som är vanligare än man tror. Det kan finnas vissa namn som är väldigt ovanliga, det är möjligt. Den enda jag vet om det där och som jag frågade nån någon gång, tolkarna, fick jag det beskedet att när man, på den tiden man, 1923 eller nånting så förbjöd man kurdiska, som ni vet, de fick inte uppträda som kurder utan kallades för bergsturkar och allt det där. I samband med det så tvingades alla kurder och byta namn, efternamn. Så att de namn de då tog är konstruerade namn. Celepli t.ex betyder att han är från den byn Celepli och det här betyder naturligtvis att fantasin var inte så väldigt lysande så att många har samma namn och efternamn bör rimligen vara mera frekventa än vad våra efternamn är, eftersom man satt så där och byggde upp egna, men
!s ej om blanketten anvands som fortsattningsblad
Ex 1: Till onginalparm (1 nar-fold)
det finns säkert mera att säga om det här och det skulle kunna vara en led, möjlighet i vissa sammahang om man fick klart för sig när man pratar om folk här, om det är vanligt namn eller inte. Nån sån lathund finns ju inte.
Medans vi är inne på det så är det en annan sak som jag vet att, var aktuell i början på 1987. Det var att göra en ordentlig genomgång av alla samtal som är uppringda, alltså inte innehållet i samtalet, utan telefonnumren, vart de här olika telefonnumren går, för att det i tkmaterialet så finns inte alltid det angivet, man har inte gått färdigt så att säga, utan det kan vara så att ett telefonnummer, man ringer upp ett telefonnummer, så är det inget svar. Då står bara telefonnumret och det var i alla fall då, i början på 1987, inte klart hur det var med det. Genom att få ett mönster om telefonnummer så skulle man naturligtvis på
vanligt sätt kunna knyta en del människor närmare varandra. L: Tänker du då på telefonkontroll eller vanliga? H: Ja. I buggning förekommer det väl inte så där.. L: Jag vet.. H: Jag tänkte på telefonkontrollen.
L: Tänker du då särskilt på de avsnitt så att säga som man har plockat ut
och anfört somdå, du vet de här.. Är det de du.. H: Nej, det var mera generell undring vi hade då att i det här kolossala
materialet så finns, så saknas det egentligen identifiering utav uppringda telefonnummer. Man började på det här men man lyckades inte bli färdig
när jag var kvar. 1: Men man har TK på vissa personer och linjer så att säga, så har man ju
hans telefonnummer. H: Ja, hans ja, men de han ringer upp. L: Men hur ska man kunna kontrollera det i efterhand. B: Du har ju numret. De antecknar numret för det får man fram på en sån här
detektor. L: Så det finns dokumenterat.
Ex 1: Till originalpärm (i nr-följd)
det finns säkert mera att säga om det här och det skulle kunna vara en led, möjlighet i vissa sammahang om man fick klart för sig när man pratar om folk här, om det är vanligt namn eller inte. Nån sån lathund finns ju inte.
Medans vi är inne på det så är det en annan sak som jag vet att, var aktuell i början på 1987. Det var att göra en ordentlig genomgång av alla samtal som är uppringda, alltså inte innehållet i samtalet, utan telefonnumren, vart de här olika telefonnumren går, för att det i tkmaterialet så finns inte alltid det angivet, man har inte gått färdigt så att säga, utan det kan vara så att ett telefonnummer, man ringer upp ett telefonnummer, så är det inget svar. Då står bara telefonnumret och det var i alla fall då, i början på 1987, inte klart hur det var med det. Genom att få ett mönster om telefonnummer så skulle man naturligtvis på
vanligt sätt kunna knyta en del människor närmare varandra. L: Tänker du då på telefonkontroll eller vanliga? H: Ja. I buggning förekommer det väl inte så där.. L: Jag vet.. H: Jag tänkte på telefonkontrollen.
L: Tänker du då särskilt på de avsnitt så att säga som man har plockat ut
och anfört somdå, du vet de här.. Är det de du.. H: Nej, det var mera generell undring vi hade då att i det här kolossala
materialet så finns, så saknas det egentligen identifiering utav uppringda telefonnummer. Man började på det här men man lyckades inte bli färdig
när jag var kvar. 1: Men man har TK på vissa personer och linjer så att säga, så har man ju
hans telefonnummer. H: Ja, hans ja, men de han ringer upp. L: Men hur ska man kunna kontrollera det i efterhand. B: Du har ju numret. De antecknar numret för det får man fram på en sån här
detektor. L: Så det finns dokumenterat.
Ex 1: Till originalpärm (i nr-följd)
H: Numren finns i materialet. Det står t.ex att, utgående samtal till de och
det numret och sen är det då vanligt att ingen som svarar, ej svar. L: Men får alltså telefonnumret? H: Ja, det får man genom den här indikatorn på avlyssningen. L: Så att det är inte bara så att säga det telefonnumret som är föremål för
avlyssning. H: Nej, det får man aldrig. Ja, man vet inte.. L: Jo, man vet ju, men det
H: Men det vet man.
L: Det vet man. Det andra får man alltså fram. H: Det får man alltid fram. Det är därför man alltid vet vart de har ringt,
inte varifrån samtalen kommer.
H: Det här är sånt som man måste sitta och resonera om tycker jag, vända och
vrida på just ſprat den här dagen. Om man till bilden av (då lägger att han är nere i Malmö, har kommun förbud där, men är relativt ofta uppe i Stockholm. Han har ju åkt fast några gånger för att han har brutit mot det här kommunförbudet och här berättar han ju på ett sätt som gör det omöjligt att tro att han inte var i Stockholm vid det här tillfället. Det är intressant också därför att genom också pratar som om han vore i Stockholm, om jag då gillar läget så att säga och tror attbeskriver mordet på Palme och att det inte är Medborgarplatsen, jag tar den hypotesen och lägger den till det här,bild, då får vi två PKK: are från Malmö som är i Stockholm mordnatten åtminstone. Och det kanske är det som föranleder då att säga att han, precis som kamraterna från Malmö, säger han i sitt uttalande, så det är möjligt att han då menar (och någon annan. Men nu har är i alla fall (på plats uppe i Stockholm och eftersom man kan misstänka att tidvis har bott hosJag tänker på den här uppgiften som finns attnämner att han har sett (i, vilket är nåt slags idé om i vart fall att
kan ha bott hosunder nån tid och den uppgiften är från TK och |tror jag det är och det är en uppgift som är i mars månad 1986. Jag har ingen närmare minne av när den är, men den är i mars. Jag tror att den kanske finns i dagboken.
Ifyils ej om blanketten anvands som fortsattningsblad
Ex 1: Till originalparm (1 nr-följd)
H: Numren finns i materialet. Det står t.ex att, utgående samtal till de och
det numret och sen är det då vanligt att ingen som svarar, ej svar. L: Men får alltså telefonnumret? H: Ja, det får man genom den här indikatorn på avlyssningen. L: Så att det är inte bara så att säga det telefonnumret som är föremål för
avlyssning. H: Nej, det får man aldrig. Ja, man vet inte.. L: Jo, man vet ju, men det
H: Men det vet man.
L: Det vet man. Det andra får man alltså fram. H: Det får man alltid fram. Det är därför man alltid vet vart de har ringt,
inte varifrån samtalen kommer.
H: Det här är sånt som man måste sitta och resonera om tycker jag, vända och
vrida på just ſprat den här dagen. Om man till bilden av (då lägger att han är nere i Malmö, har kommun förbud där, men är relativt ofta uppe i Stockholm. Han har ju åkt fast några gånger för att han har brutit mot det här kommunförbudet och här berättar han ju på ett sätt som gör det omöjligt att tro att han inte var i Stockholm vid det här tillfället. Det är intressant också därför att genom också pratar som om han vore i Stockholm, om jag då gillar läget så att säga och tror attbeskriver mordet på Palme och att det inte är Medborgarplatsen, jag tar den hypotesen och lägger den till det här,bild, då får vi två PKK: are från Malmö som är i Stockholm mordnatten åtminstone. Och det kanske är det som föranleder då att säga att han, precis som kamraterna från Malmö, säger han i sitt uttalande, så det är möjligt att han då menar (och någon annan. Men nu har är i alla fall (på plats uppe i Stockholm och eftersom man kan misstänka att tidvis har bott hosJag tänker på den här uppgiften som finns attnämner att han har sett (i, vilket är nåt slags idé om i vart fall att
kan ha bott hosunder nån tid och den uppgiften är från TK och |tror jag det är och det är en uppgift som är i mars månad 1986. Jag har ingen närmare minne av när den är, men den är i mars. Jag tror att den kanske finns i dagboken.
Ifyils ej om blanketten anvands som fortsattningsblad
Ex 1: Till originalparm (1 nr-följd)
H: Genom de här vaga antydning så kan man alltså föra ihop |och
vid den här tiden om man har lite vid tolerans till själva tänkandet där så kan man tänka sig så. Då får man också stöd för när säger att han själv skulle slå och sen skullekjuta, så kan det ju betyda attvarit med vid det här tillfället sonbeskriver.
Det är också, tycker jag, alldeles klart att han har beskrivit att man har skuggat Palme under en tid. Naturligtvis är det en öppen fråga om det är, (pratar om (, så kan det vara den här figuren som förekommer på nåt annat sätt som vi tittar på, men jag menar det kan ju också vara ett öknamn eller nånting sånt för något. Kan betyda nåt särskilt som man inte får någon klarthet i, men det är i alla fall alldeles klart atthar nånting medupplevelse att göra. Det kan ju vara rent av en benämning på revolvermannen. Här står det fyra skott, så är det naturligtvis omöjligt att veta varför det står på det sättet. Att vid den här tidpunkten så visste hela Sverige att det var två skott, det måste |också ha vetat så att det kan inte vara det att han går omkring och tror att det var fyra skott som sköts mot Palme, utan han har vid det här tillfället upplevt fyra skott, men om det är skott i bemärkelsen, ja som vi menar när vi säger skott, eller om det är knallar han sagt. För att i och för sig kan det naturligtvis finnas ekoeffekter som gör att han beskriver det så. Om man bortser från, vilket man naturligtvis inte kan göra, men för fullständighetens skull, bortser från att han pratar om Palme och den händelsen, för det är alldeles klart att han gör vid det här tillfället, men om man ändå bortser från det och säger att han pratar om Medborgarhuset istället, så sköts det ju där fyra eller fem skott, men de skotten föll inte direkt på varandra, utan först sköt gärningsmannen två skott mot och sen så sköt han, så föll han och så sköt han när han tog sig fram till fönstret, det var nån som blev skjuten i foten så att, en serie skott, det är inte det (beskriver här av allt att döma, utan det är mera att det faller fyra
skott.
Även om man tar bort hans hänvisningar till Palme så stämmer det inte med..
Ifylls e cm blanketten anvands som fortsattningsblad
Ex 1: Till orginalparm (i nr-fold)
H: Genom de här vaga antydning så kan man alltså föra ihop |och
vid den här tiden om man har lite vid tolerans till själva tänkandet där så kan man tänka sig så. Då får man också stöd för när säger att han själv skulle slå och sen skullekjuta, så kan det ju betyda attvarit med vid det här tillfället sonbeskriver.
Det är också, tycker jag, alldeles klart att han har beskrivit att man har skuggat Palme under en tid. Naturligtvis är det en öppen fråga om det är, (pratar om (, så kan det vara den här figuren som förekommer på nåt annat sätt som vi tittar på, men jag menar det kan ju också vara ett öknamn eller nånting sånt för något. Kan betyda nåt särskilt som man inte får någon klarthet i, men det är i alla fall alldeles klart atthar nånting medupplevelse att göra. Det kan ju vara rent av en benämning på revolvermannen. Här står det fyra skott, så är det naturligtvis omöjligt att veta varför det står på det sättet. Att vid den här tidpunkten så visste hela Sverige att det var två skott, det måste |också ha vetat så att det kan inte vara det att han går omkring och tror att det var fyra skott som sköts mot Palme, utan han har vid det här tillfället upplevt fyra skott, men om det är skott i bemärkelsen, ja som vi menar när vi säger skott, eller om det är knallar han sagt. För att i och för sig kan det naturligtvis finnas ekoeffekter som gör att han beskriver det så. Om man bortser från, vilket man naturligtvis inte kan göra, men för fullständighetens skull, bortser från att han pratar om Palme och den händelsen, för det är alldeles klart att han gör vid det här tillfället, men om man ändå bortser från det och säger att han pratar om Medborgarhuset istället, så sköts det ju där fyra eller fem skott, men de skotten föll inte direkt på varandra, utan först sköt gärningsmannen två skott mot och sen så sköt han, så föll han och så sköt han när han tog sig fram till fönstret, det var nån som blev skjuten i foten så att, en serie skott, det är inte det (beskriver här av allt att döma, utan det är mera att det faller fyra
skott.
Även om man tar bort hans hänvisningar till Palme så stämmer det inte med..
Ifylls e cm blanketten anvands som fortsattningsblad
Ex 1: Till orginalparm (i nr-fold)
Sen gäller det då också innerbilden här när han säger att alla åkte till Malmö. Det tyder på att, det jag sa för, att det verkar ha varit ett gäng uppe ifrån Malmö. Han pratar också nånting om flygbiljetter i det här avsnittet, som det framgår av, den är utskriften, de olika tolkningarna. Sen har han haft med sig nånting som han har lämnat ifrån sig innan han gick hem och lade sig och det som är enklast att tänka på är naturligtvis att han kan ha haft vapnet med sig. Att han har gömt det innan han gick hem och lade sig. (är, när man tittar på hans förflutna i terroristförklaringen, så har han ju angetts som en hårdför person. Något anmärkningsvärt är hans beteende på våren 1987, efter tillslaget uppe i Stockholm den 20 januari och tiden närmast därefter så försöker han ta sig från landet. Jag tror han tar sig till Holland och blir avvisad därifrån. Allt det här sker under stort väsen i massmedia. Han uppgår schweiziskt konsulat. Det här är naturligtvis ett avsnitt som kräver att man mycket noggrant läser och diskuterar det.
Sen är det en uppgift som kommer den 27 januari 1987. Det är alltså det här samtalet som vi tittade på i går redan, som gäller när de har släpps ut från polisstationen. Där står det nederst på sidan attäger att om någon förråder kommer denne att mista livet. är ju (och hon är med, tror jag, enda gången vid det här tillfället när man har den här frigivningsfesten och där, det där yttrandet det rimmer ju fast, så att säga, hennes rädsla för att det ska ha hänt nånting vid det här tillfället och en form av miljöbeskrivning för hur (roll i det hela.är också vid det är tillfället betänksam uppenbarligen, för han säger, på nästa sida, så står det då, mitt för där siffrorna står, "hädanefter ska alla vara tysta om Palme, ingen ska tala så här i fortsättningen". Det är ju då ett kvitto på att det verkligen är något väsentligt de pratar om Palme.
L: På samma sida, just den här maksinskrivna texten, så den första
kommentaren som görs på den sidan, det är ju "jag gick fram och
Ifylls e, om blanketten används som fortsattningsblad
Ex 1: Till originalpärm (I nr-följd)
Sen gäller det då också innerbilden här när han säger att alla åkte till Malmö. Det tyder på att, det jag sa för, att det verkar ha varit ett gäng uppe ifrån Malmö. Han pratar också nånting om flygbiljetter i det här avsnittet, som det framgår av, den är utskriften, de olika tolkningarna. Sen har han haft med sig nånting som han har lämnat ifrån sig innan han gick hem och lade sig och det som är enklast att tänka på är naturligtvis att han kan ha haft vapnet med sig. Att han har gömt det innan han gick hem och lade sig. (är, när man tittar på hans förflutna i terroristförklaringen, så har han ju angetts som en hårdför person. Något anmärkningsvärt är hans beteende på våren 1987, efter tillslaget uppe i Stockholm den 20 januari och tiden närmast därefter så försöker han ta sig från landet. Jag tror han tar sig till Holland och blir avvisad därifrån. Allt det här sker under stort väsen i massmedia. Han uppgår schweiziskt konsulat. Det här är naturligtvis ett avsnitt som kräver att man mycket noggrant läser och diskuterar det.
Sen är det en uppgift som kommer den 27 januari 1987. Det är alltså det här samtalet som vi tittade på i går redan, som gäller när de har släpps ut från polisstationen. Där står det nederst på sidan attäger att om någon förråder kommer denne att mista livet. är ju (och hon är med, tror jag, enda gången vid det här tillfället när man har den här frigivningsfesten och där, det där yttrandet det rimmer ju fast, så att säga, hennes rädsla för att det ska ha hänt nånting vid det här tillfället och en form av miljöbeskrivning för hur (roll i det hela.är också vid det är tillfället betänksam uppenbarligen, för han säger, på nästa sida, så står det då, mitt för där siffrorna står, "hädanefter ska alla vara tysta om Palme, ingen ska tala så här i fortsättningen". Det är ju då ett kvitto på att det verkligen är något väsentligt de pratar om Palme.
L: På samma sida, just den här maksinskrivna texten, så den första
kommentaren som görs på den sidan, det är ju "jag gick fram och
Ifylls e, om blanketten används som fortsattningsblad
Ex 1: Till originalpärm (I nr-följd)
tittade på.... det var Olof Palme. Jag tog bilen och körde dit".
Har du med det också, så att säga, i den här biten. H: Ja, det är ju sånt som är omlyssnat här och enligt det så skulle det
stå "uttrycker att jag gick fram och tittade och fick se att det var
Olof Palme, sen ordnades bilen fram" står det där. L: Det är två olika tolkningar. H: Så vi vet inte vilket som är rätt, utan man måste, naturligtvis när
man försöker komma vidare med de här kritiska avsnitten i buggningen, så måste man läsa allting kors och tvärs och fram och tillbaka, men framför allt som jag har pratat om, få tolkarnas uppfattning i den mån det finns nån sån. Det är enda möjligheten att komma vidare i det är.L:H: Visst, det är det ju, men jag menar... L: Du menar att det är det enda sättet om man nu ska göra... H: Nåt annat sätt finns det inte att komma vidare på. Att komma så långt
så att man kan med någon uttrycklig framgång höra nån av de här inblandade personeran, det är ju den första ribban och det är frågan, hur lång, hur mycket måste man ha och hur mycket kan man få maximalt. (L: Om man nu då skulle få bekräftelse på riktigheten av det här, typ den
här tolkningen då, hur menar du då att man fortsättningsvis skulle..
Har du haft några funderingar på det, hur man då skulle gå tillväga. H: Jag har ju frågat mig hur mycket man skulle behöva för att ta in..
Bandbyte.
Ifyils ej om blanketlen anvands som fortsattningsblad.
Ex 1: Till originalpärm (i nr-följd)
tittade på.... det var Olof Palme. Jag tog bilen och körde dit".
Har du med det också, så att säga, i den här biten. H: Ja, det är ju sånt som är omlyssnat här och enligt det så skulle det
stå "uttrycker att jag gick fram och tittade och fick se att det var
Olof Palme, sen ordnades bilen fram" står det där. L: Det är två olika tolkningar. H: Så vi vet inte vilket som är rätt, utan man måste, naturligtvis när
man försöker komma vidare med de här kritiska avsnitten i buggningen, så måste man läsa allting kors och tvärs och fram och tillbaka, men framför allt som jag har pratat om, få tolkarnas uppfattning i den mån det finns nån sån. Det är enda möjligheten att komma vidare i det är.L:H: Visst, det är det ju, men jag menar... L: Du menar att det är det enda sättet om man nu ska göra... H: Nåt annat sätt finns det inte att komma vidare på. Att komma så långt
så att man kan med någon uttrycklig framgång höra nån av de här inblandade personeran, det är ju den första ribban och det är frågan, hur lång, hur mycket måste man ha och hur mycket kan man få maximalt. (L: Om man nu då skulle få bekräftelse på riktigheten av det här, typ den
här tolkningen då, hur menar du då att man fortsättningsvis skulle..
Har du haft några funderingar på det, hur man då skulle gå tillväga. H: Jag har ju frågat mig hur mycket man skulle behöva för att ta in..
Bandbyte.
Ifyils ej om blanketlen anvands som fortsattningsblad.
Ex 1: Till originalpärm (i nr-följd)
H: Jag tycker då att vad man säger omär intressant. Han är intressant
som person och där för tycker jag att man ska titta på ett par ställen. Det enda är då det här som gäller denDet som jag tycker är värt att titta på, det är en, fem sidor längre fram, det är en sida som börjar högst upp med "andra delen.berättar om vad som har publicerats i Palmefrågan". Så börjar den sidan.
L: Är du på den 19 september. H: Ja. Där står det, "andra delen,berättar om vad som har publicerats
i Palme frågan", s å börjar sidan. Där står det, mitt på, så står det, "se, vi måste vara mycket försiktiga med klädseln, det är vad som mest uppmärksammas. T-centralen, men går ut där på övergångsstället, här är McDonalds, |"det finns en turkisk tidningskiosk där och under där finns ett café, sedan gick vi upp ovanför bron där vi skakade hand". Sen har tolken skrivit "
är bekant med Stockholms city", står det Monte Carlocaféet. Han förkarar hur (:ka gå till caféet där bakom Konserthuset, där finns ett café, en basar och därefter mot T-centralen finns McDonalds. Det är anmärkningsvärt att kan så mycket om Stockholm, så att han kan mer än uppenbarligen, verkar det framgå av det här samtalet. har ju tillbringat mycket tid på Stockholms gator och man noterar alltså
är hemtam i city. Det är en del av en bild man får och passar in i att han, det är inte första gången som han är i Stockholm. Det finns då, om man byter till den 2 december, bandi det avsnittet, så kommer en kommentar. Det är en kommentar som är gjord av översättaren. Det framgår att okänd man, 1, Iär en person med hög position, dessutom kan tilläggas att han varit i Sverige förut. Han är en propagandist med våldsbenägen betoning. Detta understryks under hela samtalet. Han förordar attentat, på steck, och utser många personer till fiender och förrädare i Sverige. (attIfylls ej om blanketten anvands som fortsaltningsblad.
Ex 1 Tuil originalpärm (1 nr-följd)
H: Jag tycker då att vad man säger omär intressant. Han är intressant
som person och där för tycker jag att man ska titta på ett par ställen. Det enda är då det här som gäller denDet som jag tycker är värt att titta på, det är en, fem sidor längre fram, det är en sida som börjar högst upp med "andra delen.berättar om vad som har publicerats i Palmefrågan". Så börjar den sidan.
L: Är du på den 19 september. H: Ja. Där står det, "andra delen,berättar om vad som har publicerats
i Palme frågan", s å börjar sidan. Där står det, mitt på, så står det, "se, vi måste vara mycket försiktiga med klädseln, det är vad som mest uppmärksammas. T-centralen, men går ut där på övergångsstället, här är McDonalds, |"det finns en turkisk tidningskiosk där och under där finns ett café, sedan gick vi upp ovanför bron där vi skakade hand". Sen har tolken skrivit "
är bekant med Stockholms city", står det Monte Carlocaféet. Han förkarar hur (:ka gå till caféet där bakom Konserthuset, där finns ett café, en basar och därefter mot T-centralen finns McDonalds. Det är anmärkningsvärt att kan så mycket om Stockholm, så att han kan mer än uppenbarligen, verkar det framgå av det här samtalet. har ju tillbringat mycket tid på Stockholms gator och man noterar alltså
är hemtam i city. Det är en del av en bild man får och passar in i att han, det är inte första gången som han är i Stockholm. Det finns då, om man byter till den 2 december, bandi det avsnittet, så kommer en kommentar. Det är en kommentar som är gjord av översättaren. Det framgår att okänd man, 1, Iär en person med hög position, dessutom kan tilläggas att han varit i Sverige förut. Han är en propagandist med våldsbenägen betoning. Detta understryks under hela samtalet. Han förordar attentat, på steck, och utser många personer till fiender och förrädare i Sverige. (attIfylls ej om blanketten anvands som fortsaltningsblad.
Ex 1 Tuil originalpärm (1 nr-följd)
