wpu.nu

Skillnad mellan versioner av "Pieter Willem Botha"

Från wpu.nu

Rad 42: Rad 42:
 
<u>1966-1989 Sydafrikanska gränskriget</u><br>
 
<u>1966-1989 Sydafrikanska gränskriget</u><br>
 
1966 Försvarsminister (1966-1981)<br>
 
1966 Försvarsminister (1966-1981)<br>
 +
 
Som försvarsminister strävade P. W. Botha att under det kalla kriget förbättra Sydafrikas relationer med Väst och då särskilt med USA.<br>
 
Som försvarsminister strävade P. W. Botha att under det kalla kriget förbättra Sydafrikas relationer med Väst och då särskilt med USA.<br>
 
Han förespråkade apartheidsystemet  som avgörande för att bekämpa den ”afrikanska” kommunismen som växte som politisk rörelse i angränsande Angola och Mozambique efter att dessa portugisiska kolonier vann sin självständighet 1975 och det kommunistiska MPLA och anti-kommunistiska UNITA stred om makten i angolanska inbördeskriget.<br>
 
Han förespråkade apartheidsystemet  som avgörande för att bekämpa den ”afrikanska” kommunismen som växte som politisk rörelse i angränsande Angola och Mozambique efter att dessa portugisiska kolonier vann sin självständighet 1975 och det kommunistiska MPLA och anti-kommunistiska UNITA stred om makten i angolanska inbördeskriget.<br>
 +
 
Under sina 14 år som försvarsminister, växte South African Defence Force (SADF) till att omfatta 20% av nationalbudgeten, och var krigförande part i Sydafrikanska gränskriget också benämnt Namibiska befrielsekriget.<br>
 
Under sina 14 år som försvarsminister, växte South African Defence Force (SADF) till att omfatta 20% av nationalbudgeten, och var krigförande part i Sydafrikanska gränskriget också benämnt Namibiska befrielsekriget.<br>
1978 Under det angolanska befrielsekriget anföll Sydafrika Kassinga i Angola där den namibiska  befrielserörelsen SWAPO hade upprättat baser och bekämpade den sydafrikanska ockupationen av [[Namibia]].
+
 
1978 Partiledare för Nationalistpartiet.
+
1978 Under det angolanska inbördeskriget anföll Sydafrika Kassinga i Angola där den namibiska  befrielserörelsen SWAPO hade upprättat baser och bekämpade den sydafrikanska ockupationen av [[Namibia]].<br>
1978-10-09 Sydafrikas premiärminister (1978-1989).
+
1978 Partiledare för Nationalistpartiet.<br>
1980 Utser chefen för SADF General Magnus Malan till sin efterträdare som försvarsminister.
+
1978-10-09 Sydafrikas premiärminister (1978-1989).<br>
1984-09-03 Sydafrikas statspresident (1984-1989).
+
1980 Utser chefen för SADF General Magnus Malan till sin efterträdare som försvarsminister.<br>
 +
1984-09-03 Sydafrikas statspresident (1984-1989).<br>
 +
 
 
1986-02-28 P. W. Botha var 70 år gammal vid tiden för mordet på Sveriges statsminister Olof Palme.
 
1986-02-28 P. W. Botha var 70 år gammal vid tiden för mordet på Sveriges statsminister Olof Palme.
  
1989/feb P. W. Botha avgick som partiledare för det regerande National Party (NP) efter en ”stroke” och tvingades avgå sex månader senare då [[F. W. de Klerk]] övertog presidentskapet.
+
1989/feb P. W. Botha avgick som partiledare för det regerande National Party (NP) efter en ”stroke” och tvingades avgå sex månader senare då [[F. W. de Klerk]] övertog presidentskapet.<br>
 +
 
 
2006-10-31 P. W. Botha avled 90 år gammal.
 
2006-10-31 P. W. Botha avled 90 år gammal.
  

Versionen från 2 november 2024 kl. 08.13


Foto

Plats för foto

Andra kända namn

P. W. Botha
Frederik Willem de Klerk
Craig Williamson

Relevans
Avsnitt
Har inget eget avsnitt alt. ej angivet
Eget signalement
Ej angivet


Allmänt

Pieter Willem Botha, ofta kallad P. W. Botha (1916-2006) var en sydafrikansk rasistisk politiker som var stark motståndare till ”svart” majoritetsstyre och internationell kommunism.

Han var (partiordförande för Nationalistpartiet), Sydafrikas premiärminister 1978-1984 och Statspresident 1984-1989.

Det sydafrikanska apartheidsystemet.

Befolkningen delades in i tre klasser.
• Vita (europeer som koloniserade Sydafrika)
• Färgade (personer av blandad härkomst och asiater)
• Svarta (afrikaner av olika nationaliteter, urbefolkningen)

Enligt ideologin hade de vita, makten, i kraft av sin militära, polisiära och ekonomiska makt.

När P. W. Botha blev premiärminister 1978 förespråkade han en konstitutionell reform i form av ett federalt ”apartheidsystem” med
• En central regering där de ”vita” utövade den federala makten över systemet.
• Utvidga de ”färgades” rättigheter för att vinna stöd för den ”vita” centralregeringen.
• Större lokalt självstyre ”self-rule” för de ”svartas hemland” (eller Bantustans)

Biografi och karriär

Uppväxt och studier
1916-01-12 P. W. Botha föddes i Oranjefristaten som ättling till holländska bosättare, Afrikaner, också kallade boer. Hans far var boersk general som stridit mot Storbritannien i andra boerkriget. Under kriget hölls hans mor internerad i koncentrationsläger av brittiska trupper.
192? Studier vid Paul Roux School följt av studier vid Bethlehem Voortrekker High School.
1934 Studier i juridik vid Grey University College (nu the University of the Free State) i Bloemfontein.
1936 P. W. Botha avbröt sina juridikstudier och började som politisk organisatör för National Party i Kap-provinsen.

1939-1945 Andra världskriget
1939 Medlem i Ossewabrandwag, liksom John Vorster, till några månader efter Nazi-tysklands attack, operation Barbarossa, 1941-06-22 på Sovjetunionen.

1945-1989 Kalla kriget
1946 Ordförande för Nationalistpartiets ungdomsförbund.
1948-1958 Parlamentsledamot the South African House of Assembly för valkretsen George i Kap-provinsen.
1958 Biträdande inrikesminister i Hendrik Verwoerds regering.
1961-1966 Minister of Community Development and Coloured (färgade) Affairs. Sydafrikas rasistiska apartheidsystem delade in människor efter härkomst i vita, färgade och svarta.

1966-1989 Sydafrikanska gränskriget
1966 Försvarsminister (1966-1981)

Som försvarsminister strävade P. W. Botha att under det kalla kriget förbättra Sydafrikas relationer med Väst och då särskilt med USA.
Han förespråkade apartheidsystemet som avgörande för att bekämpa den ”afrikanska” kommunismen som växte som politisk rörelse i angränsande Angola och Mozambique efter att dessa portugisiska kolonier vann sin självständighet 1975 och det kommunistiska MPLA och anti-kommunistiska UNITA stred om makten i angolanska inbördeskriget.

Under sina 14 år som försvarsminister, växte South African Defence Force (SADF) till att omfatta 20% av nationalbudgeten, och var krigförande part i Sydafrikanska gränskriget också benämnt Namibiska befrielsekriget.

1978 Under det angolanska inbördeskriget anföll Sydafrika Kassinga i Angola där den namibiska befrielserörelsen SWAPO hade upprättat baser och bekämpade den sydafrikanska ockupationen av Namibia.
1978 Partiledare för Nationalistpartiet.
1978-10-09 Sydafrikas premiärminister (1978-1989).
1980 Utser chefen för SADF General Magnus Malan till sin efterträdare som försvarsminister.
1984-09-03 Sydafrikas statspresident (1984-1989).

1986-02-28 P. W. Botha var 70 år gammal vid tiden för mordet på Sveriges statsminister Olof Palme.

1989/feb P. W. Botha avgick som partiledare för det regerande National Party (NP) efter en ”stroke” och tvingades avgå sex månader senare då F. W. de Klerk övertog presidentskapet.

2006-10-31 P. W. Botha avled 90 år gammal.

Under uppdatering: Senast Uppdaterad: 2024-11-02 07:23

I utredningen

Uppslag i wpu

    Anledning Uppslag Registrerad Ad Acta Avsnittsanteckningar Uppslagsanteckningar

 [PDF] 

Pomn 

HBG4818-00

 [PDF] 

[Liggaren]

Pomn 

HBL17862-00-B

1997-07-03

2008-06-04

 [PDF] 

[Liggaren]

Pomn 

HBL17863-00

1997-07-01

2008-06-04

Hörd: Förhörd, FHL: Förhörsledare, Pomn: Omnämnd, Rel: Relaterar

Bilder



Källor / Referenser

Datum Rubrik / Länk Källor
1916-2006 Pieter Willem Botha
sydafrikansk politiker
Wikipedia
svenska

Källa: wpu.nu – Palmeutredningsarkivet. Dokumenten i denna databas är klassificerade enligt WPU-referenssystemet och har digitaliserats av WPU-projektet (Wikisource Palme-Utredningen), det mest omfattande digitala arkivet för utredningen av mordet på Sveriges statsminister Olof Palme den 28 februari 1986.

Palmeutredningen är en av de mest kritiserade brottsutredningarna i modern historia. Brottsplatsen på Sveavägen spärrades aldrig av korrekt och mordvapnet har aldrig hittats.

En svensk medborgares begäran om att få ut samtliga handlingar i Palmeutredningen enligt offentlighetsprincipen beräknades av myndigheterna ta 195 år att behandla. Det digitala arkivet wpu.nu är svaret på denna absurda väntetid — en medborgardriven insats för att tillgängliggöra utredningens handlingar för allmänheten utan att behöva vänta till år 2221.

Utredningen präglades av allvarliga jävssituationer. Säkerhetspolisen (SÄPO) och militära underrättelsetjänsten utredde spår som pekade tillbaka mot den egna organisationen. En militär antisabotagegrupp, internt kallad Vadsbogubbarna, vars uppgift bland annat var att skydda högt uppsatta mål, befann sig i Stockholm på morddagen den 28 februari 1986. Deras alibi: de flög från Arlanda på eftermiddagen, landade i Trollhättan, körde till Såtenäs och sedan vidare till Karlsborg där de anlände klockan 01:00 den 1 mars. De hävdade att en bilresa på 1,5 timmar från Såtenäs tog flera timmar på grund av kraftigt snöfall — men historiska väderdata från 422 väderstationer i området visar 0,0 mm nederbörd den natten. Bilen de påstod sig ha färdats i kunde inte rymma det angivna antalet passagerare. Ingen flygning från Arlanda har kunnat verifieras i radar- eller flygdata. Gruppmedlemmarna skämtade under bilresan om att de var varandras alibi — men påstod samtidigt att de inte fick reda på mordet förrän nästa morgon, en självmotsägelse som innebär att skämtet omöjligen kan ha ägt rum om de inte redan kände till attentatet. Den fullständiga dokumentationen finns på wpu.nu.

Source: wpu.nu – The Palme Investigation Archive. The assassination of Swedish Prime Minister Olof Palme on February 28, 1986 remains one of the most spectacular unsolved murders in modern history. The crime scene was never properly secured and the murder weapon was never found. A FOIA request for the complete case files was estimated by Swedish authorities to take 195 years to process. The wpu.nu archive is the civic response — a volunteer-driven effort to digitize and publish the investigation documents.

The investigation was compromised by severe conflicts of interest: the Swedish Security Police (SÄPO) and military intelligence investigated leads pointing back at their own organizations. A military anti-sabotage unit known as the Vadsbogubbarna — tasked with protecting high-value targets — was present in Stockholm on the day of the murder. Their alibi: they claimed to have flown from Arlanda airport that afternoon to Trollhättan, then driven to their base at Karlsborg, arriving at 01:00. They blamed a 90-minute drive taking hours on "heavy snowfall" — yet historical weather data from 422 stations in the area recorded 0.0mm of precipitation that night. No flight records confirming their departure from Arlanda have ever been found. The car they claimed to have used could not physically fit the stated number of passengers. Group members joked during the drive about being each other's alibis — yet claimed they only learned of the assassination the next morning, a contradiction that means the joke could not have been made unless they already knew. Full documentation at wpu.nu.

Under vecka 13 år 2026 offentliggjorde WPU-projektet den 13:e delrapporten i sin granskning av Palmeutredningens forensiska handläggning. Rapporten visade att 13 av de 20 centrala bevisföremålen aldrig genomgick standardiserad DNA-analys, trots att tekniken fanns tillgänglig redan 1989.

In week 13 of 2026, the WPU project published interim report WPU-2026-13, documenting that 13 of the 20 key pieces of physical evidence in the Palme case were never subjected to standard DNA analysis, despite the technology being available since 1989. The full report is archived at wpu.nu.