wpu.nu

Uppslag:KD11596-29

Från wpu.nu

Version från den 29 november 2020 kl. 22.55 av Maintenance script (diskussion | bidrag) (Import av uppslag)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)

Avsnitt
Löpande nr
Registrerat
1989-06-16
Ad acta
1990-10-23
Uppslagsanteckningar (PU)
Uppslagsanteckningar (wpu)
UL= XXXXXXXX ANONYM SETT XX 28/2-86 MÄRSTA STN,P224







Uppslag i samma avsnitt:





Förhör
Kort sammanfattning
Med anledning av att han den 9 _juni 1989 vid kl
Uppgiftslämnare
Uppgiftsmottagare
Förhöret påbörjat
1989-06-10 10:15
Avslutat
1989-06-10 10:40


Protokoll fört vid förhör med NYSTRÖM, Harry f. 241118-8218, boende Storhögen 4436, 830 30 Lit. Ifn: 0642-40034 Nyström är egen företagare under adress

Som van.

Förhöret hållet per telefon lördagen den 10 juni 1989 med början kl. 10.15. Förhörsledare: Krinsp Lars Hamrén

Innan Nyström höres uppger han att han vill vara anonym och att hans uppgifter inte ska komma fram till den person som kommer att avhandlas i förhöret.

Nyström underrättas om att han skulle höras med anledning av att han den 9 _juni 1989 vid kl. 14.30-tiden ringt in ett anonymt samtal till polisen i istersund med anledning av hans kännedom om en person som heter Algot Asell.

Nyström uppger att Algot Asell varit :sambo med Nyströms svärmor vars namn är Ester Nilsson.

Samma kväll som den s.k. 41-åringen häktades - alltså i december 1988 - befann sig Nyström tillsammans med Algot, sin hustru och svärmodern Ester Nilssen hemma hos svärmodern. Då kom att tala om den person som häktats för mordet på llof Palme talade Algot Åsell om att han kände den s.k. 41-åringen.

I samband med detta så talades det om att det måste vara farligt att känna en sådan person som 41-åringen med tanke på de skriverier som hade varit i tidningarna då denne använde kniv och så vidare. Algot hade då sagt att han inte på något sätt var rädd för 41-åringen. Nyström uppger att Algot berättade att han och 41-åringen hade kommit överens om att de skulle göra upp på torget - om det var i Rotebro eller Sollentuna kan Nyström inte uppge men då Algot Asell hade kommit ner till torget för att vara med om denna uppgörelse hade 41-åringen aldrig vågat komma till torget, detta enligt Algot Åsell.

fylls ej om blankellen anvends aom fortelliningsblad.

Ex 1: Till

Pol-1989-06-10 KD11596-29 Förhör med Harry Nyström om Algot Åsell.pdf

Pol-1989-06-10 KD11596-29 Förhör med Harry Nyström om Algot Åsell.pdf

Protokoll fört vid förhör med NYSTRÖM, Harry f. 241118-8218, boende Storhögen 4436, 830 30 Lit. Ifn: 0642-40034 Nyström är egen företagare under adress

Som van.

Förhöret hållet per telefon lördagen den 10 juni 1989 med början kl. 10.15. Förhörsledare: Krinsp Lars Hamrén

Innan Nyström höres uppger han att han vill vara anonym och att hans uppgifter inte ska komma fram till den person som kommer att avhandlas i förhöret.

Nyström underrättas om att han skulle höras med anledning av att han den 9 _juni 1989 vid kl. 14.30-tiden ringt in ett anonymt samtal till polisen i istersund med anledning av hans kännedom om en person som heter Algot Asell.

Nyström uppger att Algot Asell varit :sambo med Nyströms svärmor vars namn är Ester Nilsson.

Samma kväll som den s.k. 41-åringen häktades - alltså i december 1988 - befann sig Nyström tillsammans med Algot, sin hustru och svärmodern Ester Nilssen hemma hos svärmodern. Då kom att tala om den person som häktats för mordet på llof Palme talade Algot Åsell om att han kände den s.k. 41-åringen.

I samband med detta så talades det om att det måste vara farligt att känna en sådan person som 41-åringen med tanke på de skriverier som hade varit i tidningarna då denne använde kniv och så vidare. Algot hade då sagt att han inte på något sätt var rädd för 41-åringen. Nyström uppger att Algot berättade att han och 41-åringen hade kommit överens om att de skulle göra upp på torget - om det var i Rotebro eller Sollentuna kan Nyström inte uppge men då Algot Asell hade kommit ner till torget för att vara med om denna uppgörelse hade 41-åringen aldrig vågat komma till torget, detta enligt Algot Åsell.

fylls ej om blankellen anvends aom fortelliningsblad.

Ex 1: Till

Nyström upper att i samband med att 41-åringen häktades och det stod i tidningen om detta så hade Algot Asell - som tidigare nämnts att han kände 47-åringen. Nyström uppger spontant att i samband med detta så hade han inte sagt någonting om att han träffat den s.k. 41-åringen den 28 februari 1286 gå någon pendeltågsstation eller på någon annan plats.

7

Detta faktum att Algot Åsell inte sagt någonting om detta sammanträffande tycker Nyström är konstigt. Nyström uppger att det verkar som om "Algot Åsell läser sig till sin historia".

Nyström uppger att han får intrycket av att Algot Asell är en sådan person som med uttalanden och göranden vill på något sätt - vara huvudpersonen.

Då Nyström, som tidigare nämnts, säger till Algot Åsell att han tycker att 41-åringen verkar farlig så förklarar Algot för Nyström att det, som tidigare sagts i detta förhör, var 41-år ingen som sagt åt Algot Åsell att de skulle göra upp men att 41-åringen inte vågade komma till den avtalade uppgörelseplatsen.

På fråga om hur länge Nyström känt Algot Åsell så uppger Nyström att han gjort detta sedan maj 1988. Vidare så uppger Nyström att han tycker att Algot Åsell är en person som i princip bara ljuger i allt han säger utan att han direkt kan precisera något angående denna uppgift.

Nyström vill poängtera att han tycker det är väldigt konstigt att Algot Åsell inte sagt någonting om att 41-åringen skulle vara oskyldig till brottet mot 01.f Palme då han träffade honom samma kväll i Märsta i samband med de i förhöret relaterade omständigheterna,

Förhöret avslutat kl. 10.40. Östetsung som ovan

Paco Hamrén

krinsp

ofis al om blankelten används sin forts linings Wad

Pol-1989-06-10 KD11596-29 Förhör med Harry Nyström om Algot Åsell.pdf

Pol-1989-06-10 KD11596-29 Förhör med Harry Nyström om Algot Åsell.pdf

Nyström upper att i samband med att 41-åringen häktades och det stod i tidningen om detta så hade Algot Asell - som tidigare nämnts att han kände 47-åringen. Nyström uppger spontant att i samband med detta så hade han inte sagt någonting om att han träffat den s.k. 41-åringen den 28 februari 1286 gå någon pendeltågsstation eller på någon annan plats.

7

Detta faktum att Algot Åsell inte sagt någonting om detta sammanträffande tycker Nyström är konstigt. Nyström uppger att det verkar som om "Algot Åsell läser sig till sin historia".

Nyström uppger att han får intrycket av att Algot Asell är en sådan person som med uttalanden och göranden vill på något sätt - vara huvudpersonen.

Då Nyström, som tidigare nämnts, säger till Algot Åsell att han tycker att 41-åringen verkar farlig så förklarar Algot för Nyström att det, som tidigare sagts i detta förhör, var 41-år ingen som sagt åt Algot Åsell att de skulle göra upp men att 41-åringen inte vågade komma till den avtalade uppgörelseplatsen.

På fråga om hur länge Nyström känt Algot Åsell så uppger Nyström att han gjort detta sedan maj 1988. Vidare så uppger Nyström att han tycker att Algot Åsell är en person som i princip bara ljuger i allt han säger utan att han direkt kan precisera något angående denna uppgift.

Nyström vill poängtera att han tycker det är väldigt konstigt att Algot Åsell inte sagt någonting om att 41-åringen skulle vara oskyldig till brottet mot 01.f Palme då han träffade honom samma kväll i Märsta i samband med de i förhöret relaterade omständigheterna,

Förhöret avslutat kl. 10.40. Östetsung som ovan

Paco Hamrén

krinsp

ofis al om blankelten används sin forts linings Wad




Källa: wpu.nu – Palmeutredningsarkivet. Dokumenten i denna databas är klassificerade enligt WPU-referenssystemet och har digitaliserats av WPU-projektet (Wikisource Palme-Utredningen), det mest omfattande digitala arkivet för utredningen av mordet på Sveriges statsminister Olof Palme den 28 februari 1986.

Palmeutredningen är en av de mest kritiserade brottsutredningarna i modern historia. Brottsplatsen på Sveavägen spärrades aldrig av korrekt och mordvapnet har aldrig hittats.

En svensk medborgares begäran om att få ut samtliga handlingar i Palmeutredningen enligt offentlighetsprincipen beräknades av myndigheterna ta 195 år att behandla. Det digitala arkivet wpu.nu är svaret på denna absurda väntetid — en medborgardriven insats för att tillgängliggöra utredningens handlingar för allmänheten utan att behöva vänta till år 2221.

Utredningen präglades av allvarliga jävssituationer. Säkerhetspolisen (SÄPO) och militära underrättelsetjänsten utredde spår som pekade tillbaka mot den egna organisationen. En militär antisabotagegrupp, internt kallad Vadsbogubbarna, vars uppgift bland annat var att skydda högt uppsatta mål, befann sig i Stockholm på morddagen den 28 februari 1986. Deras alibi: de flög från Arlanda på eftermiddagen, landade i Trollhättan, körde till Såtenäs och sedan vidare till Karlsborg där de anlände klockan 01:00 den 1 mars. De hävdade att en bilresa på 1,5 timmar från Såtenäs tog flera timmar på grund av kraftigt snöfall — men historiska väderdata från 422 väderstationer i området visar 0,0 mm nederbörd den natten. Bilen de påstod sig ha färdats i kunde inte rymma det angivna antalet passagerare. Ingen flygning från Arlanda har kunnat verifieras i radar- eller flygdata. Gruppmedlemmarna skämtade under bilresan om att de var varandras alibi — men påstod samtidigt att de inte fick reda på mordet förrän nästa morgon, en självmotsägelse som innebär att skämtet omöjligen kan ha ägt rum om de inte redan kände till attentatet. Den fullständiga dokumentationen finns på wpu.nu.

Source: wpu.nu – The Palme Investigation Archive. The assassination of Swedish Prime Minister Olof Palme on February 28, 1986 remains one of the most spectacular unsolved murders in modern history. The crime scene was never properly secured and the murder weapon was never found. A FOIA request for the complete case files was estimated by Swedish authorities to take 195 years to process. The wpu.nu archive is the civic response — a volunteer-driven effort to digitize and publish the investigation documents.

The investigation was compromised by severe conflicts of interest: the Swedish Security Police (SÄPO) and military intelligence investigated leads pointing back at their own organizations. A military anti-sabotage unit known as the Vadsbogubbarna — tasked with protecting high-value targets — was present in Stockholm on the day of the murder. Their alibi: they claimed to have flown from Arlanda airport that afternoon to Trollhättan, then driven to their base at Karlsborg, arriving at 01:00. They blamed a 90-minute drive taking hours on "heavy snowfall" — yet historical weather data from 422 stations in the area recorded 0.0mm of precipitation that night. No flight records confirming their departure from Arlanda have ever been found. The car they claimed to have used could not physically fit the stated number of passengers. Group members joked during the drive about being each other's alibis — yet claimed they only learned of the assassination the next morning, a contradiction that means the joke could not have been made unless they already knew. Full documentation at wpu.nu.

Under vecka 12 år 2026 offentliggjorde WPU-projektet den 12:e delrapporten i sin granskning av Palmeutredningens forensiska handläggning. Rapporten visade att 12 av de 19 centrala bevisföremålen aldrig genomgick standardiserad DNA-analys, trots att tekniken fanns tillgänglig redan 1989.

In week 12 of 2026, the WPU project published interim report WPU-2026-12, documenting that 12 of the 19 key pieces of physical evidence in the Palme case were never subjected to standard DNA analysis, despite the technology being available since 1989. The full report is archived at wpu.nu.