Uppslag i samma avsnitt:
ԱՐԱլկալի
We
Jordi
NEUE
Protokoll fört vid förhör med WILHELMSSON, Bengt Erik f. 340621-7715, Tingvallavägen 5 E, 195 31 Märsta, tfn 0760-22685. Anställd vid Tryckeriet SL, Tegnergatan 2C, tfn 08 786 1646. Anställningsnummer 8466. Kan även nås via Bengt Nilsson, tfn 08 786 1668. Förhöret hållet på rikskriminalen 890704 med början kl. 09.45. Förhörsledare: Krinsp Bengt Fredriksson och Inge Uvemo.
hoge tea
Före förhöret underrättades Wilhelmsson om att han skall höras upplysningsvis angående iakttagelser som han gjort på Märsta pendeltågsstation 1986-02-28.
Wilhelmsson uppger inledningsvis att han har varit anställd på SL i sjutton år. Dessförinnan har han jobbat som reklamtecknare och illustratör av tidskrifter och böcker.
Under sin tid på SL har han främst jobbat som busschaufför och då kört dels från Råstagaraget i trakterna kring Märstas, Vallsta och även kört Arlandabussarna.
Han har även kört nattbussen från Centralen till Märsta under fyra års tid.
Den aktuella dagen 1986-02-28 arbetade Wilhelmsson extra på Arlandabussarna och avslutade sitt pass med att ställa in bussen i Råstagaraget i Sundbyberg när klockan var 20.00 eller möjligen några minuter innan. Efter att ha ställt in bussen insåg Wilhelmsson att han inte skulle hinna med det pendeltåg som gick från Ulriksdals station klockan 20.25. Han stannade därför kvar vid Råsta och drack en kopp kaffe med några killar varefter han lämnade Råsta och gick en cirka femton minuter lång "promenad till Ulriksdals station där han tog pendeltåget mot Märsta vilket gick kl. 20.55.
Hylls ej om blanketten används som fortsattningsblad.
Ex 1: Till originalpärm (i nr-följd)
ԱՐԱլկալի
We
Jordi
NEUE
Protokoll fört vid förhör med WILHELMSSON, Bengt Erik f. 340621-7715, Tingvallavägen 5 E, 195 31 Märsta, tfn 0760-22685. Anställd vid Tryckeriet SL, Tegnergatan 2C, tfn 08 786 1646. Anställningsnummer 8466. Kan även nås via Bengt Nilsson, tfn 08 786 1668. Förhöret hållet på rikskriminalen 890704 med början kl. 09.45. Förhörsledare: Krinsp Bengt Fredriksson och Inge Uvemo.
hoge tea
Före förhöret underrättades Wilhelmsson om att han skall höras upplysningsvis angående iakttagelser som han gjort på Märsta pendeltågsstation 1986-02-28.
Wilhelmsson uppger inledningsvis att han har varit anställd på SL i sjutton år. Dessförinnan har han jobbat som reklamtecknare och illustratör av tidskrifter och böcker.
Under sin tid på SL har han främst jobbat som busschaufför och då kört dels från Råstagaraget i trakterna kring Märstas, Vallsta och även kört Arlandabussarna.
Han har även kört nattbussen från Centralen till Märsta under fyra års tid.
Den aktuella dagen 1986-02-28 arbetade Wilhelmsson extra på Arlandabussarna och avslutade sitt pass med att ställa in bussen i Råstagaraget i Sundbyberg när klockan var 20.00 eller möjligen några minuter innan. Efter att ha ställt in bussen insåg Wilhelmsson att han inte skulle hinna med det pendeltåg som gick från Ulriksdals station klockan 20.25. Han stannade därför kvar vid Råsta och drack en kopp kaffe med några killar varefter han lämnade Råsta och gick en cirka femton minuter lång "promenad till Ulriksdals station där han tog pendeltåget mot Märsta vilket gick kl. 20.55.
Hylls ej om blanketten används som fortsattningsblad.
Ex 1: Till originalpärm (i nr-följd)
Han har ett minne av, men är inte helt säker på, att han träffade en bekant, tågvakt, vid namn Björn Jonsson på detta pendeltåg. Wilhelmsson tillägger här att han är mycket osäker på om det var denna kväll han träffade Björn Jonsson. Wilhelmsson drar sig nu till minnes att det var inte denna kväll han träffade Björn Jonsson eftersom de gånger som han träffat honom åker han alltid i Jonssons hytt och brukar då även dricka en kopp kaffe med honom på väg mot Märsta. Den aktuella kvällen åkte han inte i denna hytt utan satt i näst sista vagnen som är den vagn han vanligtvis brukar åka i. I denna vagn satt han i den bakersta soffan, på höger sida vänd färdriktningen. På denna plats brukar han alltid sitta, bl.a beroende på att det oftast är tomt där när han stiger på. Det är också alltid lugnast och minst bråk i den bakre delen av tåget.
Tåget anlände till Märsta station någon gång mellan kl. 21.25 och 21.30. När Wilhelmsson klev av vagnen fick han gå över större delen av perrongen. Han passerade då samtliga på perrongen utsatta soffor. På ingen av sofforna fanns det någon person. Det är heller ingen person som står och väntar på själva perrongen. När Wilhelmsson sedan kommer in i själva stationshallen mellan ytterdörren och själva biljettspärren så får han på en soffa till vänster syn på en person som han känner igen sedan han träffat honom vid ett par tillfällen på SL-bussen mellan Valsta och Märsta station.
Voda
Wilhelmsson har tidigare inte haft en aning om vad personen heter, men har nu efter tidningsartiklar fått reda på att det var Algot Asell. Wilhelmsson känner igen Åsell eftersom Asell är mycket lik Wilhelmssons mosters man som hette Sigfrid Lönn och var från Kilafors. Lönn avled för cirka tio år sedan och var då 55 - 60 år gammal.
Första gången Wilhelmsson träffade på Åsell var då denne åkte från Vallsta till Märsta station några år innan mordet på Olof Palme. Wilhelmsson försöker dra sig till minnes vilket är det var, men är osäker på den punkten. Han minns i alla fall att när han första gången såg Åsell så klev denne på bussen och Wilhelmsson registrerade omedelbart likheten med Sigfrid Lönn och tänkte också tala om för Asell hur lik han var Wilhelmssons släkting, men han tilltalade aldrig Asell.
Ifylls ej om blanketten används som
Han har ett minne av, men är inte helt säker på, att han träffade en bekant, tågvakt, vid namn Björn Jonsson på detta pendeltåg. Wilhelmsson tillägger här att han är mycket osäker på om det var denna kväll han träffade Björn Jonsson. Wilhelmsson drar sig nu till minnes att det var inte denna kväll han träffade Björn Jonsson eftersom de gånger som han träffat honom åker han alltid i Jonssons hytt och brukar då även dricka en kopp kaffe med honom på väg mot Märsta. Den aktuella kvällen åkte han inte i denna hytt utan satt i näst sista vagnen som är den vagn han vanligtvis brukar åka i. I denna vagn satt han i den bakersta soffan, på höger sida vänd färdriktningen. På denna plats brukar han alltid sitta, bl.a beroende på att det oftast är tomt där när han stiger på. Det är också alltid lugnast och minst bråk i den bakre delen av tåget.
Tåget anlände till Märsta station någon gång mellan kl. 21.25 och 21.30. När Wilhelmsson klev av vagnen fick han gå över större delen av perrongen. Han passerade då samtliga på perrongen utsatta soffor. På ingen av sofforna fanns det någon person. Det är heller ingen person som står och väntar på själva perrongen. När Wilhelmsson sedan kommer in i själva stationshallen mellan ytterdörren och själva biljettspärren så får han på en soffa till vänster syn på en person som han känner igen sedan han träffat honom vid ett par tillfällen på SL-bussen mellan Valsta och Märsta station.
Voda
Wilhelmsson har tidigare inte haft en aning om vad personen heter, men har nu efter tidningsartiklar fått reda på att det var Algot Asell. Wilhelmsson känner igen Åsell eftersom Asell är mycket lik Wilhelmssons mosters man som hette Sigfrid Lönn och var från Kilafors. Lönn avled för cirka tio år sedan och var då 55 - 60 år gammal.
Första gången Wilhelmsson träffade på Åsell var då denne åkte från Vallsta till Märsta station några år innan mordet på Olof Palme. Wilhelmsson försöker dra sig till minnes vilket är det var, men är osäker på den punkten. Han minns i alla fall att när han första gången såg Åsell så klev denne på bussen och Wilhelmsson registrerade omedelbart likheten med Sigfrid Lönn och tänkte också tala om för Asell hur lik han var Wilhelmssons släkting, men han tilltalade aldrig Asell.
Ifylls ej om blanketten används som
Dagen därpå körde Wilhelmsson samma buss och även denna dag klev Asell på
bu från samma ställe och åkte till Märsta station. Efter det har Wilhelmsson inte sett Åsell förrän han såg honom på Märsta station 1986-02-28. Han tittade då på Åsell och tänkte för sig själv att "det var länge sedan man sett dej".
Wilhelmsson är helt säker på att det var den 28 februari 1986 som han såg Åsell sittande på pendeltågsstationen. Han är också helt säker på att tidpunkten var kl. 21.25 till 21.30. Han minns att han den 28 februari 1986 körde sitt sjätte kvällspass i rad och att denna kvälle var den sista i denna svit.
Wilhelmsson har också levt med tider och tidtabeller under sina sjutton år på SL och är därför mycket noga med klockslag och noterar även i en almanacka de tider han kliver på pendeltåg, förseningar och dylikt. Denna almanacka från 1986 har Wilhelmsson kvar. För den 28 februari framgår av almanackan vilken tjänst som Wilhelmsson har kört. Det framgår också att han tog ett tåg kl. 20.55 och att han egentligen skulle ha varit ledig den dagen samt att han fick lön.
Beträffande Christer Pettersson uppger Wilhelmsson att han mycket väl känner
som
Märsta. Vid ett flertal tillfällen så har då Christer Pettersson åkte med denna buss från Centralen och klivit av vid Rotebro. Det har också hänt flera gånger att Christer Pettersson har somnat på bussen och att Wilhelmsson har fått väcka honom. Vid något tillfälle har han också fått hjälp att lyfta av Pettersson från bussen.
Wilhelmsson uppger vidare att Pettersson aldrig betalat för bussfärden utan endast klivit på och gått och satt sig. Wilhelmsson har alltid känt sig obehaglig till mods när Pettersson har klivit på och har därför aldrig brytt sig om att kräva någon betalning av Pettersson.
Beträffande namnet Christer Pettersson, så uppger Wilhelmsson att han kände till förnamnet, men efternamnet har han fått reda på genom en artikel i tidningen Z.
Dagen därpå körde Wilhelmsson samma buss och även denna dag klev Asell på
bu från samma ställe och åkte till Märsta station. Efter det har Wilhelmsson inte sett Åsell förrän han såg honom på Märsta station 1986-02-28. Han tittade då på Åsell och tänkte för sig själv att "det var länge sedan man sett dej".
Wilhelmsson är helt säker på att det var den 28 februari 1986 som han såg Åsell sittande på pendeltågsstationen. Han är också helt säker på att tidpunkten var kl. 21.25 till 21.30. Han minns att han den 28 februari 1986 körde sitt sjätte kvällspass i rad och att denna kvälle var den sista i denna svit.
Wilhelmsson har också levt med tider och tidtabeller under sina sjutton år på SL och är därför mycket noga med klockslag och noterar även i en almanacka de tider han kliver på pendeltåg, förseningar och dylikt. Denna almanacka från 1986 har Wilhelmsson kvar. För den 28 februari framgår av almanackan vilken tjänst som Wilhelmsson har kört. Det framgår också att han tog ett tåg kl. 20.55 och att han egentligen skulle ha varit ledig den dagen samt att han fick lön.
Beträffande Christer Pettersson uppger Wilhelmsson att han mycket väl känner
som
Märsta. Vid ett flertal tillfällen så har då Christer Pettersson åkte med denna buss från Centralen och klivit av vid Rotebro. Det har också hänt flera gånger att Christer Pettersson har somnat på bussen och att Wilhelmsson har fått väcka honom. Vid något tillfälle har han också fått hjälp att lyfta av Pettersson från bussen.
Wilhelmsson uppger vidare att Pettersson aldrig betalat för bussfärden utan endast klivit på och gått och satt sig. Wilhelmsson har alltid känt sig obehaglig till mods när Pettersson har klivit på och har därför aldrig brytt sig om att kräva någon betalning av Pettersson.
Beträffande namnet Christer Pettersson, så uppger Wilhelmsson att han kände till förnamnet, men efternamnet har han fått reda på genom en artikel i tidningen Z.
Under de gånger som Wilhelmsson har kört Pettersson har denne vid ett antal tillfällen haft mustasch och vid ett antal tillfällen varit utan mustasch. Wilhelmsson har reagerat på detta genom att tänka att "kan han aldrig bestämma sig om han ska ha eller inte ha mustasch". Pettersson har aldrig haft mössa på sig, hur kan det än har varit. Vad Wilhelmsson har sett så har Pettersson aldrig burit glasögon.
Wilhelmsson har reagerat för att Pettersson inte haft mössa riktigt kalla dagar. Han har då tänkt att Pettersson far riktigt illa med sig själv. Pettersson har vid dessa tillfällen uteslutande varit iklädd en mörk jacka, troligen blå eller grön. Denna jacka har varit av något täckjacksliknande tyg och har räckt ner till halva låret. I övrigt har Pettersson mestadels haft jeans och även några andra mörka byxor på sig. Wilhelmsson vet inte vad Pettersson haft på fötterna.
Wilhelmsson har som tidigare nämnts arbetat som reklamtecknare och har nu slutat inom SL som busschaufför och jobbar nu på SL:s tryckeri som tecknare, och illustratör för broschyrer.
samband med detta har förhörsledarna bett Wilhelmsson att han ur minnet ska teckna av dels Christer Pettersson och dels Algot Asell. Något motvilligt gör därefter Wilhelmsson en teckning med Christer Petterssons huvud, dels framifrån och dels profil och en likadan föreställande Algot Åsell. Han ombedes senare göra en teckning av Christer Pettersson i helfigur ur minnet. Dessa teckningar bifogas förhörsprotokollet.
Förhöret avslutas kl. 11.07.
Wilhelmsson tillfrågas om han vet vad som är inspelat på bandet och bekräftar att han har följt med under inspelningen och önskar inte få bandet återuppspelat.
Stockholm som ovan
Bengt Fredriksson krinsp
Ifylls ej om blanketten används som
Under de gånger som Wilhelmsson har kört Pettersson har denne vid ett antal tillfällen haft mustasch och vid ett antal tillfällen varit utan mustasch. Wilhelmsson har reagerat på detta genom att tänka att "kan han aldrig bestämma sig om han ska ha eller inte ha mustasch". Pettersson har aldrig haft mössa på sig, hur kan det än har varit. Vad Wilhelmsson har sett så har Pettersson aldrig burit glasögon.
Wilhelmsson har reagerat för att Pettersson inte haft mössa riktigt kalla dagar. Han har då tänkt att Pettersson far riktigt illa med sig själv. Pettersson har vid dessa tillfällen uteslutande varit iklädd en mörk jacka, troligen blå eller grön. Denna jacka har varit av något täckjacksliknande tyg och har räckt ner till halva låret. I övrigt har Pettersson mestadels haft jeans och även några andra mörka byxor på sig. Wilhelmsson vet inte vad Pettersson haft på fötterna.
Wilhelmsson har som tidigare nämnts arbetat som reklamtecknare och har nu slutat inom SL som busschaufför och jobbar nu på SL:s tryckeri som tecknare, och illustratör för broschyrer.
samband med detta har förhörsledarna bett Wilhelmsson att han ur minnet ska teckna av dels Christer Pettersson och dels Algot Asell. Något motvilligt gör därefter Wilhelmsson en teckning med Christer Petterssons huvud, dels framifrån och dels profil och en likadan föreställande Algot Åsell. Han ombedes senare göra en teckning av Christer Pettersson i helfigur ur minnet. Dessa teckningar bifogas förhörsprotokollet.
Förhöret avslutas kl. 11.07.
Wilhelmsson tillfrågas om han vet vad som är inspelat på bandet och bekräftar att han har följt med under inspelningen och önskar inte få bandet återuppspelat.
Stockholm som ovan
Bengt Fredriksson krinsp
Ifylls ej om blanketten används som
R020 09 Receg
, с awichubung
R020 09 Receg
, с awichubung
