wpu.nu

Uppslag:HBG5082-00

Från wpu.nu

Version från den 7 april 2022 kl. 16.20 av Botten Anna (diskussion | bidrag)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)

Avsnitt
Löpande nr
5082-00
Registrerat
1997-07-01
Ad acta
2008-06-03
Uppslagsanteckningar (PU)
Uppslagsanteckningar (wpu)







Uppslag i samma avsnitt:





Förhör
Kort sammanfattning
Förhör av Boris Ersson
Uppgiftslämnare
Uppgiftsmottagare
Förhöret påbörjat
Avslutat


RIKSKRIMINALPOLISEN

Utredningsroteln

FB 16609-1-E

Phord

PROTOKOLL fört vid förhör med

frilansfilmaren ERSSON, Erik BORIS

f.

Boris Ersson är egen företagare under

bostadsadressen.

Förhöret hållet i Luleå polishus,

Rättscentrum, fredagen den 18 oktober

1996 med början kl. 0905.

Förhörsledare: Krinsp Jan Svelin, RKP. Närvarande vid förhöret: Krinsp Jan-

Åke Andersson, RKP, samt krinsp Caj Enqvist, Luleå länspolismyndighet.

Boris Ersson underrättas om anledningen till förhöret är, att han ska höras kompletterande till den av honom insända skriftliga

dokumentationen kallad Rapport rörande mordet på statsminister Olof

Palme.

Rapporten daterad Luleå 941027. Inkommen till Rikskriminalen 941031 samt komplettering till rapport daterad 941116, inkommen till

4/2-96 Hex

Pol-1996-10-18 0905-1609 HBG5082-00 Förhör av Boris Ersson.pdf

Pol-1996-10-18 0905-1609 HBG5082-00 Förhör av Boris Ersson.pdf

RIKSKRIMINALPOLISEN

Utredningsroteln

FB 16609-1-E

Phord

PROTOKOLL fört vid förhör med

frilansfilmaren ERSSON, Erik BORIS

f.

Boris Ersson är egen företagare under

bostadsadressen.

Förhöret hållet i Luleå polishus,

Rättscentrum, fredagen den 18 oktober

1996 med början kl. 0905.

Förhörsledare: Krinsp Jan Svelin, RKP. Närvarande vid förhöret: Krinsp Jan-

Åke Andersson, RKP, samt krinsp Caj Enqvist, Luleå länspolismyndighet.

Boris Ersson underrättas om anledningen till förhöret är, att han ska höras kompletterande till den av honom insända skriftliga

dokumentationen kallad Rapport rörande mordet på statsminister Olof

Palme.

Rapporten daterad Luleå 941027. Inkommen till Rikskriminalen 941031 samt komplettering till rapport daterad 941116, inkommen till

4/2-96 Hex

en dator och håller på, som Ersson upplever det, att säkerhetskopiera. disketter.

Tillfrågad om hur många gånger han träffar Riian Stander, så uppger Ersson, att han totalt träffar honom fyra gånger. Ersson säger, att han träffade honom första gången hos Dirk Coetzee och sedan två gånger på en restaurang i Pretoria som han i dag inte minns namnet på, vidare en gång ute vid den tidigare nämnda Vlakplaas. Detta möte skedde något senare, men säger att det var relativt nära de övriga mötena. Ersson

säger, att detta var i slutet av hans besök nere i Sydafrika under hösten,

varför det blev väldigt koncentrerat på slutet och allting skulle ordnas väldigt snabbt. Efter att ha kontrollerat i sina anteckningar, så uppger Ersson, att sista gången han träffar Riian Stander är den 17 oktober 1994. Han träffar honom då på den tidigare nämnda restaurangen och det är vid detta tillfälle som han får Riian Stander, att berätta vad han vet om mordet på Olof Palme. Han säger vidare, att Riian Stander inte ville ställa upp på en intervju inför kameran. Ersson säger, att han förde anteckningar under intervjun. Riian Stander kontrollerade vad han skrev och att han stavade namnen rätt.

Ersson säger, att Riian Stander vid första mötet sade, att han inte var riktigt säker på, att han skulle ställa upp på en intervju. Han sade, att han ville kolla med sin advokat först.

Ersson tillfrågas, om han vid detta tillfälle får namnet på Riian Standers advokat och uppger då att han inte får detta. Ersson lämnar en förklaring i det här sammanhanget, att Riian Stander var en sådan person som

Pol-1996-10-18 0905-1609 HBG5082-00 Förhör av Boris Ersson.pdf

Pol-1996-10-18 0905-1609 HBG5082-00 Förhör av Boris Ersson.pdf

en dator och håller på, som Ersson upplever det, att säkerhetskopiera. disketter.

Tillfrågad om hur många gånger han träffar Riian Stander, så uppger Ersson, att han totalt träffar honom fyra gånger. Ersson säger, att han träffade honom första gången hos Dirk Coetzee och sedan två gånger på en restaurang i Pretoria som han i dag inte minns namnet på, vidare en gång ute vid den tidigare nämnda Vlakplaas. Detta möte skedde något senare, men säger att det var relativt nära de övriga mötena. Ersson

säger, att detta var i slutet av hans besök nere i Sydafrika under hösten,

varför det blev väldigt koncentrerat på slutet och allting skulle ordnas väldigt snabbt. Efter att ha kontrollerat i sina anteckningar, så uppger Ersson, att sista gången han träffar Riian Stander är den 17 oktober 1994. Han träffar honom då på den tidigare nämnda restaurangen och det är vid detta tillfälle som han får Riian Stander, att berätta vad han vet om mordet på Olof Palme. Han säger vidare, att Riian Stander inte ville ställa upp på en intervju inför kameran. Ersson säger, att han förde anteckningar under intervjun. Riian Stander kontrollerade vad han skrev och att han stavade namnen rätt.

Ersson säger, att Riian Stander vid första mötet sade, att han inte var riktigt säker på, att han skulle ställa upp på en intervju. Han sade, att han ville kolla med sin advokat först.

Ersson tillfrågas, om han vid detta tillfälle får namnet på Riian Standers advokat och uppger då att han inte får detta. Ersson lämnar en förklaring i det här sammanhanget, att Riian Stander var en sådan person som

ibland var beredd att prata och ibland backade. Han ändrade sig fram och tillbaka. I det här sammanhanget så säger Ersson, att det här skedde i slutet av hans vistelse i Sydafrika och att han efter det han pratat med Stander, skulle flyga till Kapstaden och träffa den sydafrikanske:: justitieministern Dala Omar. Det var uppenbart att Stander ville få amnesti för de brott han begått i Sydafrika och att han ville ha detta klart innan han ville berätta vad han visste om mordet på Olof Palme. Ersson · upplevde Riian Stander i det här sammanhanget som mycket stressad och nämner bl.a. att han vid ett tillfälle skulle träffa Stander på dennes farm, men att detta möte ändrades till att träffas på en countryklubb, till vilken Riian Stander sen inte kom, utan lät hälsa i telefon att han inte skulle ställa upp på någon intervju.

Tillfrågad om varför Riian Stander ändrar sig fram och tillbaka och om detta berodde på, att han inte var riktigt säker på sina uppgifter, eller om han var rädd för att berätta om dessa saker, så uppger Ersson, att han vid ett flertal tillfällen pressat Riian Stander på hans uppgifter. Ersson säger, att han uttryckligen frågat Riian Stander om denne bara kom med sagor, men att han förnekat detta. Ersson säger, att Stander uppgav många gånger, att han var säker på det han sagt och att han vet att det var riktigt och att han också hade en dokumentation på detta. Han uppgav för Ersson följande; "jag kan visa kontonummer och utpeka banken som mördaren fått betalt ifrån och vilken summa han fått. Vidare sa Stander till Ersson "det som jag hittills gett till dej, är endast toppen på ett berg" och ”jag har uppgifter om detta på skyddad plats".

Pol-1996-10-18 0905-1609 HBG5082-00 Förhör av Boris Ersson.pdf

Pol-1996-10-18 0905-1609 HBG5082-00 Förhör av Boris Ersson.pdf

ibland var beredd att prata och ibland backade. Han ändrade sig fram och tillbaka. I det här sammanhanget så säger Ersson, att det här skedde i slutet av hans vistelse i Sydafrika och att han efter det han pratat med Stander, skulle flyga till Kapstaden och träffa den sydafrikanske:: justitieministern Dala Omar. Det var uppenbart att Stander ville få amnesti för de brott han begått i Sydafrika och att han ville ha detta klart innan han ville berätta vad han visste om mordet på Olof Palme. Ersson · upplevde Riian Stander i det här sammanhanget som mycket stressad och nämner bl.a. att han vid ett tillfälle skulle träffa Stander på dennes farm, men att detta möte ändrades till att träffas på en countryklubb, till vilken Riian Stander sen inte kom, utan lät hälsa i telefon att han inte skulle ställa upp på någon intervju.

Tillfrågad om varför Riian Stander ändrar sig fram och tillbaka och om detta berodde på, att han inte var riktigt säker på sina uppgifter, eller om han var rädd för att berätta om dessa saker, så uppger Ersson, att han vid ett flertal tillfällen pressat Riian Stander på hans uppgifter. Ersson säger, att han uttryckligen frågat Riian Stander om denne bara kom med sagor, men att han förnekat detta. Ersson säger, att Stander uppgav många gånger, att han var säker på det han sagt och att han vet att det var riktigt och att han också hade en dokumentation på detta. Han uppgav för Ersson följande; "jag kan visa kontonummer och utpeka banken som mördaren fått betalt ifrån och vilken summa han fått. Vidare sa Stander till Ersson "det som jag hittills gett till dej, är endast toppen på ett berg" och ”jag har uppgifter om detta på skyddad plats".

Tillfrågad om Ersson fått någon dokumentation eller sett någon dokumentation rörande mordet på Olof Palme, så uppger Ersson, att han aldrig varken sett eller fått någon dokumentation överlämnad till sig.

Ersson säger, att han inför det sista mötet med Riian Stander den 17 oktober på den tidigare nämnda restaurangen i Pretoria förklarat att han behövde mer uppgifter för att kunna hjälpa honom med en

amnestiförfrågan till justitieminister Dullah Omar, i Kapstaden. Ersson säger, att han hade förklarat för Riian Stander, att han behövde ha en konkret berättelse och måste således ha mera uppgifter av Stander än de han tidigare lämnat.

Kriminalinspektör Caj Enqvist, Luleå länspolisdistrikt, lämnar förhöret kl. 11.03 p.g.a. tjänst.

Tillfrågad om han vid det aktuella tillfället den 17 oktober 1994 på restaurangen försökt få Riian Stander, att ställa upp på en intervju inför kamera, så uppger Ersson, att han försökt detta. Han säger vidare, att det tidigare nämnda planerade mötet med Stander på countryklubben som blev inhiberat, var dagen eller dagarna före det sista mötet, och att han blev irriterad på, att Stander inte ställt upp på det som man kommit

överens om.

Vid det här aktuella tillfället den 17 oktober, så beslutar sig ändå Ersson för, att prata med Stander och föra anteckningar i sin anteckningsbok.

Pol-1996-10-18 0905-1609 HBG5082-00 Förhör av Boris Ersson.pdf

Pol-1996-10-18 0905-1609 HBG5082-00 Förhör av Boris Ersson.pdf

Tillfrågad om Ersson fått någon dokumentation eller sett någon dokumentation rörande mordet på Olof Palme, så uppger Ersson, att han aldrig varken sett eller fått någon dokumentation överlämnad till sig.

Ersson säger, att han inför det sista mötet med Riian Stander den 17 oktober på den tidigare nämnda restaurangen i Pretoria förklarat att han behövde mer uppgifter för att kunna hjälpa honom med en

amnestiförfrågan till justitieminister Dullah Omar, i Kapstaden. Ersson säger, att han hade förklarat för Riian Stander, att han behövde ha en konkret berättelse och måste således ha mera uppgifter av Stander än de han tidigare lämnat.

Kriminalinspektör Caj Enqvist, Luleå länspolisdistrikt, lämnar förhöret kl. 11.03 p.g.a. tjänst.

Tillfrågad om han vid det aktuella tillfället den 17 oktober 1994 på restaurangen försökt få Riian Stander, att ställa upp på en intervju inför kamera, så uppger Ersson, att han försökt detta. Han säger vidare, att det tidigare nämnda planerade mötet med Stander på countryklubben som blev inhiberat, var dagen eller dagarna före det sista mötet, och att han blev irriterad på, att Stander inte ställt upp på det som man kommit

överens om.

Vid det här aktuella tillfället den 17 oktober, så beslutar sig ändå Ersson för, att prata med Stander och föra anteckningar i sin anteckningsbok.

Från denna anteckningsbok så förde Ersson över uppgifterna direkt till sin dator senare samma kvällen för, att ha dessa dokumenterade. ··

…….. Ersson tillfrågas, vad han i dag kan minnas av vad som avhandlades på restaurangen, således vad Stander för honom berättat om mordet på Olof Palme och hur detta skulle ha planerats och genomförts. Detta utan att kontrollera i sina anteckningar.

Ersson säger, att vad han i dag kan minnas, är de viktiga punkterna att Stander uppgivit, att mordet på Olof Palme genomfördes som en operation av den militära säkerhetstjänsten eller åtminstone folk inom denna. Craig Williamson skulle ha varit hjärnan bakom planeringen. Kodordet för själva operationen var "Hammer". Ersson minns, att han vid det tillfället tillfrågade Stander om "Hammer-unit", en grupp som funnits i Port Elisabeth och som utfört en massa mord, var samma människor som avsågs vid detta tillfälle. Stander hade då uppgivit, att det inte var samma personer, utan hade sagt att "Hammer var mer än så” och menade alltså, att detta var en större sak.

Ersson säger vidare, att han är inte säker på att Stander i alla stycken förklarat för honom hur mordet skett, då han "rotat” mycket i den här händelsen och fått olika uppgifter från olika håll. Han säger, att hans intryck i dag är, att Stander sagt, att mordet på Olof Palme planerats och letts av Craig Williamson och folk inom den militära

underrättelsetjänsten.

Pol-1996-10-18 0905-1609 HBG5082-00 Förhör av Boris Ersson.pdf

Pol-1996-10-18 0905-1609 HBG5082-00 Förhör av Boris Ersson.pdf

Från denna anteckningsbok så förde Ersson över uppgifterna direkt till sin dator senare samma kvällen för, att ha dessa dokumenterade. ··

…….. Ersson tillfrågas, vad han i dag kan minnas av vad som avhandlades på restaurangen, således vad Stander för honom berättat om mordet på Olof Palme och hur detta skulle ha planerats och genomförts. Detta utan att kontrollera i sina anteckningar.

Ersson säger, att vad han i dag kan minnas, är de viktiga punkterna att Stander uppgivit, att mordet på Olof Palme genomfördes som en operation av den militära säkerhetstjänsten eller åtminstone folk inom denna. Craig Williamson skulle ha varit hjärnan bakom planeringen. Kodordet för själva operationen var "Hammer". Ersson minns, att han vid det tillfället tillfrågade Stander om "Hammer-unit", en grupp som funnits i Port Elisabeth och som utfört en massa mord, var samma människor som avsågs vid detta tillfälle. Stander hade då uppgivit, att det inte var samma personer, utan hade sagt att "Hammer var mer än så” och menade alltså, att detta var en större sak.

Ersson säger vidare, att han är inte säker på att Stander i alla stycken förklarat för honom hur mordet skett, då han "rotat” mycket i den här händelsen och fått olika uppgifter från olika håll. Han säger, att hans intryck i dag är, att Stander sagt, att mordet på Olof Palme planerats och letts av Craig Williamson och folk inom den militära

underrättelsetjänsten.

Ersson tillfrågas om ytterligare uppgifter från mötet på restaurangen.

Han minns att Stander givit namnet på de personer som skulle varit inblandad i mordet på Olof Palme, nämligen Anthony. White och PaUL :: Asmussen. Ersson minns också, att Stander sagt, att dessa personer

fanns på plats i Stockholm vid mordtillfället.

Ersson tillfrågas om han i dag kan minnas om Stander uppgivit, att någon av de nämnda personerna skulle vara mördaren, således den som höll i vapnet. Ersson säger, att han i dag inte kan minnas detta utan hänvisar till sina dagboksanteckningar, vilka kommer att genomgås tillsammans med Ersson senare i förhöret.

Tillfrågad om Stander lämnade några ytterligare uppgifter vid det aktuella tillfället, så säger Ersson, att han minns att Stander sagt att Anthony White var en tidigare selous scout, ett elitkommando från det tidigare Rhodesia, som senare flyttat till Sydafrika och nu skulle ha flyttat till en ort benämnd Beira i Moçambique där han arbetade med timmeraffärer av olika slag.

Tillfrågad om han sagt någonting om nämnde PaUL Asmussen, så säger Ersson, att han i dag inte kan minnas att Stander sagt något. Han kan inte heller minnas, att han själv frågade Stander någonting om nämnde PaUL Asmussen. Ersson säger, att vid det här aktuella tillfället, så var dessa personer bara namn för honom.

Ersson tillfrågas om han kommer ihåg något ytterligare ifrån det

aktuella samtalet med Stander och säger då, att han förde ett samtal med

Pol-1996-10-18 0905-1609 HBG5082-00 Förhör av Boris Ersson.pdf

Pol-1996-10-18 0905-1609 HBG5082-00 Förhör av Boris Ersson.pdf

Ersson tillfrågas om ytterligare uppgifter från mötet på restaurangen.

Han minns att Stander givit namnet på de personer som skulle varit inblandad i mordet på Olof Palme, nämligen Anthony. White och PaUL :: Asmussen. Ersson minns också, att Stander sagt, att dessa personer

fanns på plats i Stockholm vid mordtillfället.

Ersson tillfrågas om han i dag kan minnas om Stander uppgivit, att någon av de nämnda personerna skulle vara mördaren, således den som höll i vapnet. Ersson säger, att han i dag inte kan minnas detta utan hänvisar till sina dagboksanteckningar, vilka kommer att genomgås tillsammans med Ersson senare i förhöret.

Tillfrågad om Stander lämnade några ytterligare uppgifter vid det aktuella tillfället, så säger Ersson, att han minns att Stander sagt att Anthony White var en tidigare selous scout, ett elitkommando från det tidigare Rhodesia, som senare flyttat till Sydafrika och nu skulle ha flyttat till en ort benämnd Beira i Moçambique där han arbetade med timmeraffärer av olika slag.

Tillfrågad om han sagt någonting om nämnde PaUL Asmussen, så säger Ersson, att han i dag inte kan minnas att Stander sagt något. Han kan inte heller minnas, att han själv frågade Stander någonting om nämnde PaUL Asmussen. Ersson säger, att vid det här aktuella tillfället, så var dessa personer bara namn för honom.

Ersson tillfrågas om han kommer ihåg något ytterligare ifrån det

aktuella samtalet med Stander och säger då, att han förde ett samtal med

Stander om män som skulle haft radioapparater vid mordplatsen. Han säger, att han hade ju de här uppgifterna klart för sig redan när han åkte till Sydafrika, att det hade förekommit sådana diskussioner, att det skulle ha funnits män i mordområdet som hade haft radioapparater.

I det här sammanhanget så säger Ersson att Stander sagt, att Anthony White och Asmussen haft förberedelse, stöd och hjälp av kollegor som han uttryckte det, i Sverige. Ersson tillfrågas om han frågade vad detta betydde och säger då, att Stander sagt, att de samarbetat med personer och kollegor och, som Ersson uppfattade det, personer inom polisen, vilka arbetade på en avdelningen som hade en kvinnlig chef. Detta var, enligt Stander, naturligtvis inget formellt samarbete, utan med enskilda personer på aktuell avdelning. Han minns också, att Stander sagt, att man pratat med varandra i telefon inför förberedelserna och att man efter själv mordet försökt få kontakt med kollegorna i Sverige, men att telefonnumren ändrats efter detta.

Ersson tillfrågas om det var han som förde på tal tidigare nämnda radioapparaterna som skulle ha funnits i närheten av mordplatsen. Ersson säger, att i det allmänna resonemang han hade med Stander, så pratade man bl.a. om teorierna, att det var en ensam galning, eller att det var en avancerad, planerad militär aktion. I det här sammanhanget så hade Ersson nämnt att det skrevs i tidningarna om att det fanns personer som haft radioapparater eller mobiltelefoner i närheten av mordplatsen. Stander hade då sagt, att svenskarna spanade på Palme, men ingick inte i attacken, utan att det var "vårt folk" som utförde den, enligt Stander. Ersson säger här spontant, att han säger hellre att han är osäker på vissa

Pol-1996-10-18 0905-1609 HBG5082-00 Förhör av Boris Ersson.pdf

Pol-1996-10-18 0905-1609 HBG5082-00 Förhör av Boris Ersson.pdf

Stander om män som skulle haft radioapparater vid mordplatsen. Han säger, att han hade ju de här uppgifterna klart för sig redan när han åkte till Sydafrika, att det hade förekommit sådana diskussioner, att det skulle ha funnits män i mordområdet som hade haft radioapparater.

I det här sammanhanget så säger Ersson att Stander sagt, att Anthony White och Asmussen haft förberedelse, stöd och hjälp av kollegor som han uttryckte det, i Sverige. Ersson tillfrågas om han frågade vad detta betydde och säger då, att Stander sagt, att de samarbetat med personer och kollegor och, som Ersson uppfattade det, personer inom polisen, vilka arbetade på en avdelningen som hade en kvinnlig chef. Detta var, enligt Stander, naturligtvis inget formellt samarbete, utan med enskilda personer på aktuell avdelning. Han minns också, att Stander sagt, att man pratat med varandra i telefon inför förberedelserna och att man efter själv mordet försökt få kontakt med kollegorna i Sverige, men att telefonnumren ändrats efter detta.

Ersson tillfrågas om det var han som förde på tal tidigare nämnda radioapparaterna som skulle ha funnits i närheten av mordplatsen. Ersson säger, att i det allmänna resonemang han hade med Stander, så pratade man bl.a. om teorierna, att det var en ensam galning, eller att det var en avancerad, planerad militär aktion. I det här sammanhanget så hade Ersson nämnt att det skrevs i tidningarna om att det fanns personer som haft radioapparater eller mobiltelefoner i närheten av mordplatsen. Stander hade då sagt, att svenskarna spanade på Palme, men ingick inte i attacken, utan att det var "vårt folk" som utförde den, enligt Stander. Ersson säger här spontant, att han säger hellre att han är osäker på vissa

uppgifter som han lämnar, istället för att säga oriktiga saker. Han har

……. tidigare.märkt, att när han skulle renskriva sina dagboksanteckningar, att……

%

dessa inte riktigt stämde med den ursprungliga rapporten. Han vill tala

om detta och påpekar att han har också skrivit om detta i skrivelsen. Han känner samma osäkerhetskänsla nu, över de senaste uppgifterna.han lämnat.

Ersson tillfrågas om Stander sagt att den aktuella sydafrikanska gruppen

vänt sig till kollegor och varför Ersson dragit slutsatsen att detta var kollegor inom den svenska polisen. Ersson säger, att Stander sagt, att de vänt sig Security People. Tillfrågad om Stander sett sig själv som polis, så uppger Ersson, att han inte kan säga detta, men säger att Stander sagt, att han arbetat under Craig Williamson i dennes säkerhetsverksamhet. Huruvida Stander såg sig själv som polis vet inte Ersson. Däremot så minns Ersson att Stander skulle ha ägnat sig åt avlyssning, telefonavlyssning och datorverksamhet av olika slag. Därefter så säger Ersson spontant, att Stander vid ett tillfälle sagt, att han ingått i "the Hammer" och efter att Ersson på senare tid kontrollerat denna uppgift i sina anteckningar, så har han fått en viss tveksamhet rörande Stander. Tidigare säger han, att han uppfattade Stander som en person som inte hade något med mordet på Olof Palme att göra, utan att han bara relaterade saker han hört, men säger, att han i dag, efter att ha tittat på sina anteckningar hyser en viss tveksamhet om detta.

Tillfrågad om "the Hammer" i det här sammanhanget skulle betyda kodord "Hammer" eller "Hammer Unit" i Port Elisabeth, så säger Ersson, att han själv ställt sig denna fråga.

Pol-1996-10-18 0905-1609 HBG5082-00 Förhör av Boris Ersson.pdf

Pol-1996-10-18 0905-1609 HBG5082-00 Förhör av Boris Ersson.pdf

uppgifter som han lämnar, istället för att säga oriktiga saker. Han har

……. tidigare.märkt, att när han skulle renskriva sina dagboksanteckningar, att……

%

dessa inte riktigt stämde med den ursprungliga rapporten. Han vill tala

om detta och påpekar att han har också skrivit om detta i skrivelsen. Han känner samma osäkerhetskänsla nu, över de senaste uppgifterna.han lämnat.

Ersson tillfrågas om Stander sagt att den aktuella sydafrikanska gruppen

vänt sig till kollegor och varför Ersson dragit slutsatsen att detta var kollegor inom den svenska polisen. Ersson säger, att Stander sagt, att de vänt sig Security People. Tillfrågad om Stander sett sig själv som polis, så uppger Ersson, att han inte kan säga detta, men säger att Stander sagt, att han arbetat under Craig Williamson i dennes säkerhetsverksamhet. Huruvida Stander såg sig själv som polis vet inte Ersson. Däremot så minns Ersson att Stander skulle ha ägnat sig åt avlyssning, telefonavlyssning och datorverksamhet av olika slag. Därefter så säger Ersson spontant, att Stander vid ett tillfälle sagt, att han ingått i "the Hammer" och efter att Ersson på senare tid kontrollerat denna uppgift i sina anteckningar, så har han fått en viss tveksamhet rörande Stander. Tidigare säger han, att han uppfattade Stander som en person som inte hade något med mordet på Olof Palme att göra, utan att han bara relaterade saker han hört, men säger, att han i dag, efter att ha tittat på sina anteckningar hyser en viss tveksamhet om detta.

Tillfrågad om "the Hammer" i det här sammanhanget skulle betyda kodord "Hammer" eller "Hammer Unit" i Port Elisabeth, så säger Ersson, att han själv ställt sig denna fråga.

Därefter uppger Ersson, att han minns att man pratade om tänkbara motiv om mordet på Olof Palme. Stander hade då sagt, att man såg Palme som den främste motståndaren mot Sydafrika i FN och andra internationella sammanhang. Vidare så sade Stander, att det fanns en privat konflikt mellan Palme och Craig Williamson. Här säger Ersson, att, när Stander säger detta, tog Ersson för givet att det hade nånting att göra med stölder som Craig Williamson gjorde inom organisationen IUEF. Ersson hade också funderat på om det kan ha varit så, att Palme känt till att det skett skumraskaffärer med pengarna inom organisationen. Craig Williamson hade också varit "förbannad" på Olof Palme, enligt Stander, och det skulle ha haft nånting och göra med att Olof Palme skulle ha "myglat" med några biståndspengar.

I samband med indikteringen så minns Ersson, att Stander sagt att det inte var Craig Williamson som skulle ha fifflat med pengarna, utan Olof Palme.

I det här sammanhanget så berättar också Ersson, att tidigare chefen för IUEF, Lars Gunnar Eriksson, fifflat med pengar bl.a. genom ett bolag i Lichtenstein och att Eriksson hade direkta kontakter rakt in i den socialdemokratiska rörelsen och Olof Palme. Ersson själv har haft en teori om att man använde biståndspengarna för andra saker än de som de godkänts för.

Efter att man fört ovanstående resonemang, så säger Ersson, att Stander inte ville prata mer och att han redan hade sagt för mycket. Han hade

Pol-1996-10-18 0905-1609 HBG5082-00 Förhör av Boris Ersson.pdf

Pol-1996-10-18 0905-1609 HBG5082-00 Förhör av Boris Ersson.pdf

Därefter uppger Ersson, att han minns att man pratade om tänkbara motiv om mordet på Olof Palme. Stander hade då sagt, att man såg Palme som den främste motståndaren mot Sydafrika i FN och andra internationella sammanhang. Vidare så sade Stander, att det fanns en privat konflikt mellan Palme och Craig Williamson. Här säger Ersson, att, när Stander säger detta, tog Ersson för givet att det hade nånting att göra med stölder som Craig Williamson gjorde inom organisationen IUEF. Ersson hade också funderat på om det kan ha varit så, att Palme känt till att det skett skumraskaffärer med pengarna inom organisationen. Craig Williamson hade också varit "förbannad" på Olof Palme, enligt Stander, och det skulle ha haft nånting och göra med att Olof Palme skulle ha "myglat" med några biståndspengar.

I samband med indikteringen så minns Ersson, att Stander sagt att det inte var Craig Williamson som skulle ha fifflat med pengarna, utan Olof Palme.

I det här sammanhanget så berättar också Ersson, att tidigare chefen för IUEF, Lars Gunnar Eriksson, fifflat med pengar bl.a. genom ett bolag i Lichtenstein och att Eriksson hade direkta kontakter rakt in i den socialdemokratiska rörelsen och Olof Palme. Ersson själv har haft en teori om att man använde biståndspengarna för andra saker än de som de godkänts för.

Efter att man fört ovanstående resonemang, så säger Ersson, att Stander inte ville prata mer och att han redan hade sagt för mycket. Han hade

redan börjat låta sig intervjuas, något som hans advokat hade avrått

· honom från att göra.

Ersson tillfrågas om det sagts något ytterligare efter att Stander inte ville · fortsätta prata. Ersson säger, att inget ytterligare sagts. Ersson försökte, ·som han säger, naturligtvis övertala Stander att prata in på band det som Ersson skrivit ned i sin anteckningsbok, men detta ville inte Stander vara med om..

I det här sammanhanget hade också Ersson sagt till Stander, att han inte skulle publicera de aktuella uppgifterna före dennes amnestiansökan. Ersson säger också, att han lovade att han inte skulle lämna ut Riian Standers namn rill någon och att han ej heller gjort detta förrän han meddelade Riksåklagaren, Solveig Riberdahl, under 1996.

Ersson tillfrågas också om det finns några ytterligare uppgifter som han inte skrivit ner eller någon ytterligare överenskommelse som han gjort med Riian Stander, som ännu inte har visats för polisen.

Ersson uppger, att han inte har några ytterligare uppgifter att lämna.

I det här sammanhanget så säger han, att det har förekommit rykten bland en del journalister. Några stycken som ringt upp honom har frågat om han på något sätt gjort en överenskommelse med Riian Stander om att inte lämna ut dennes namn och att detta skulle bero på, att han skulle komma i åtnjutande av den belöning som utlovats, vid lösandet av mordet på Olof Palme.

Pol-1996-10-18 0905-1609 HBG5082-00 Förhör av Boris Ersson.pdf

Pol-1996-10-18 0905-1609 HBG5082-00 Förhör av Boris Ersson.pdf

redan börjat låta sig intervjuas, något som hans advokat hade avrått

· honom från att göra.

Ersson tillfrågas om det sagts något ytterligare efter att Stander inte ville · fortsätta prata. Ersson säger, att inget ytterligare sagts. Ersson försökte, ·som han säger, naturligtvis övertala Stander att prata in på band det som Ersson skrivit ned i sin anteckningsbok, men detta ville inte Stander vara med om..

I det här sammanhanget hade också Ersson sagt till Stander, att han inte skulle publicera de aktuella uppgifterna före dennes amnestiansökan. Ersson säger också, att han lovade att han inte skulle lämna ut Riian Standers namn rill någon och att han ej heller gjort detta förrän han meddelade Riksåklagaren, Solveig Riberdahl, under 1996.

Ersson tillfrågas också om det finns några ytterligare uppgifter som han inte skrivit ner eller någon ytterligare överenskommelse som han gjort med Riian Stander, som ännu inte har visats för polisen.

Ersson uppger, att han inte har några ytterligare uppgifter att lämna.

I det här sammanhanget så säger han, att det har förekommit rykten bland en del journalister. Några stycken som ringt upp honom har frågat om han på något sätt gjort en överenskommelse med Riian Stander om att inte lämna ut dennes namn och att detta skulle bero på, att han skulle komma i åtnjutande av den belöning som utlovats, vid lösandet av mordet på Olof Palme.

Dessa uppgifter skulle journalisterna ha fått av den tidigare nämnde

Dirk Coetzee som åtminstone till tre journalister uppgivit detta. Ersson · säger, att han naturligtvis inte gjort någon sådan överenskommelse,

varken med den svenska polisen, Pierre Schori eller den sydafrikanske justitieministern Dullah Omar.

Förhöret avbrytes kl. 12.10.

Förhöret återupptages kl. 12.50.

Ersson tillfrågas om han hade någon kontakt med Craig Williamson efter det att Dirk Coetzee sagt, att Craig Williamson hade planerat mordet på Olof Palme.

Ersson uppger att han haft det. Han minns också att Dirk Coetzee vid det aktuella tillfället sagt en del föraktfulla saker om Craig Williamson.

Craig Williamson var en person som alltid höll sig i bakgrunden när det small och "han var den som höll på och fixa och gjorde saker, men var aldrig med vid de speciella tillfällena."

Ersson tillfrågas om var och hur han träffade Craig Williamson. Ersson säger, att han var i telefonkontakt med honom flera gånger innan han lyckades till slut övertyga honom om en intervju. Efter det man kommit överens om en intervju, så gjordes denna en eftermiddag i Craig Williamsons hem, beläget i ett lyxigare villaområde i Johannesburg.

Pol-1996-10-18 0905-1609 HBG5082-00 Förhör av Boris Ersson.pdf

Pol-1996-10-18 0905-1609 HBG5082-00 Förhör av Boris Ersson.pdf

Dessa uppgifter skulle journalisterna ha fått av den tidigare nämnde

Dirk Coetzee som åtminstone till tre journalister uppgivit detta. Ersson · säger, att han naturligtvis inte gjort någon sådan överenskommelse,

varken med den svenska polisen, Pierre Schori eller den sydafrikanske justitieministern Dullah Omar.

Förhöret avbrytes kl. 12.10.

Förhöret återupptages kl. 12.50.

Ersson tillfrågas om han hade någon kontakt med Craig Williamson efter det att Dirk Coetzee sagt, att Craig Williamson hade planerat mordet på Olof Palme.

Ersson uppger att han haft det. Han minns också att Dirk Coetzee vid det aktuella tillfället sagt en del föraktfulla saker om Craig Williamson.

Craig Williamson var en person som alltid höll sig i bakgrunden när det small och "han var den som höll på och fixa och gjorde saker, men var aldrig med vid de speciella tillfällena."

Ersson tillfrågas om var och hur han träffade Craig Williamson. Ersson säger, att han var i telefonkontakt med honom flera gånger innan han lyckades till slut övertyga honom om en intervju. Efter det man kommit överens om en intervju, så gjordes denna en eftermiddag i Craig Williamsons hem, beläget i ett lyxigare villaområde i Johannesburg.

Rikskriminalen 941124. Vidare en skrivelse daterad Luleå 961007,

inkommen till Rikskriminalen 961010. I insänd dokumentation nämns .bl.a. att personer boende i Sydafrika låg bakom mordet på statsminister Olof Palme.

Boris Ersson underrättas också om att förhöret ingår som en del i Palmeutredningen.

Boris Ersson kommer framledes i förhöret att kallas vid sitt efternamn Ersson.

Inledningsvis tillfrågas Ersson om sitt yrke och om han har någon annan

yrkesutbildning vid sidan om yrket frilansfilmare. Ersson uppger, att

han genomgått Filminstitutets filmskola samt Dramatiska institutets regiutbildning i film. Ersson säger vidare, att han sedan 1972 varit frilansfilmare. I februari 1978 så anställdes han som producent hos Sveriges Radio i Luleå. Sedan 1993 har han haft ledigt från Sveriges Radio för att ägna sig åt filmarbete angående Sydafrika. Ersson förklarar, att Sveriges Radio genomgick en omorganisation, varför det var svårt för honom att få tjänstledigt. Han säger, att han dock kom överens med sitt företag om, att om han sade upp sig, så skulle han få möjlighet att få tillbaks sin tjänst efter det att han var klar med

filmningen i Sydafrika. När detta engagemang var klart, så uppger

Ersson, att han inte återvände till sin tjänst, utan att han ville fortsätta att vara frilansfilmare.

Pol-1996-10-18 0905-1609 HBG5082-00 Förhör av Boris Ersson.pdf

Pol-1996-10-18 0905-1609 HBG5082-00 Förhör av Boris Ersson.pdf

Rikskriminalen 941124. Vidare en skrivelse daterad Luleå 961007,

inkommen till Rikskriminalen 961010. I insänd dokumentation nämns .bl.a. att personer boende i Sydafrika låg bakom mordet på statsminister Olof Palme.

Boris Ersson underrättas också om att förhöret ingår som en del i Palmeutredningen.

Boris Ersson kommer framledes i förhöret att kallas vid sitt efternamn Ersson.

Inledningsvis tillfrågas Ersson om sitt yrke och om han har någon annan

yrkesutbildning vid sidan om yrket frilansfilmare. Ersson uppger, att

han genomgått Filminstitutets filmskola samt Dramatiska institutets regiutbildning i film. Ersson säger vidare, att han sedan 1972 varit frilansfilmare. I februari 1978 så anställdes han som producent hos Sveriges Radio i Luleå. Sedan 1993 har han haft ledigt från Sveriges Radio för att ägna sig åt filmarbete angående Sydafrika. Ersson förklarar, att Sveriges Radio genomgick en omorganisation, varför det var svårt för honom att få tjänstledigt. Han säger, att han dock kom överens med sitt företag om, att om han sade upp sig, så skulle han få möjlighet att få tillbaks sin tjänst efter det att han var klar med

filmningen i Sydafrika. När detta engagemang var klart, så uppger

Ersson, att han inte återvände till sin tjänst, utan att han ville fortsätta att vara frilansfilmare.

Intervjun skulle innehålla i huvudsak frågor runt Craig Williamsons engagemang som spion i.IUEF och den kännedom han hade om IDAF.

… Ersson säger, att det var ju egentligen hans uppdrag när han var nere i Sydafrika. Tillfrågad om när detta skedde, så säger Ersson, att det var

· hösten 1994, under samma period som han pratade med Stander och de övriga inblandade personerna. Han säger, att det var två intensiva veckor då han for runt och pratade med ett flertal människor som kunde ha upplysningar att lämna.

Ersson säger, att han ställde frågan huruvida Craig Williamson var inblandad i mordet på Olof Palme och att Craig skrattande hade sagt, att det var orimligt, att det fanns ingen sanning i påståendet att han skulle ha varit inblandad på något sätt. Han förnekar detta och detta sker inför kamera i intervjun.

Craig Williamson ställer frågan varför han skulle ha gjort detta och då fått som svar från Ersson, att Olof Palme var en av de främsta kritikerna mot apartheid. Craig Williamson hade då svarat, "att vara uppsatt på någon ‘hitlista' för att mördas, bara för att man var motståndare till apartheid, då skulle man ha behövt mörda många personer", således avfärdar Craig Williamson detta.

I övrigt så fortsatte inte Ersson att fråga någonting om detta, trots att han redan när han ställde frågan huruvida Craig Williamson varit inblandad i mordet, visste att Stander sagt andra saker som han möjligtvis skulle

Pol-1996-10-18 0905-1609 HBG5082-00 Förhör av Boris Ersson.pdf

Pol-1996-10-18 0905-1609 HBG5082-00 Förhör av Boris Ersson.pdf

Intervjun skulle innehålla i huvudsak frågor runt Craig Williamsons engagemang som spion i.IUEF och den kännedom han hade om IDAF.

… Ersson säger, att det var ju egentligen hans uppdrag när han var nere i Sydafrika. Tillfrågad om när detta skedde, så säger Ersson, att det var

· hösten 1994, under samma period som han pratade med Stander och de övriga inblandade personerna. Han säger, att det var två intensiva veckor då han for runt och pratade med ett flertal människor som kunde ha upplysningar att lämna.

Ersson säger, att han ställde frågan huruvida Craig Williamson var inblandad i mordet på Olof Palme och att Craig skrattande hade sagt, att det var orimligt, att det fanns ingen sanning i påståendet att han skulle ha varit inblandad på något sätt. Han förnekar detta och detta sker inför kamera i intervjun.

Craig Williamson ställer frågan varför han skulle ha gjort detta och då fått som svar från Ersson, att Olof Palme var en av de främsta kritikerna mot apartheid. Craig Williamson hade då svarat, "att vara uppsatt på någon ‘hitlista' för att mördas, bara för att man var motståndare till apartheid, då skulle man ha behövt mörda många personer", således avfärdar Craig Williamson detta.

I övrigt så fortsatte inte Ersson att fråga någonting om detta, trots att han redan när han ställde frågan huruvida Craig Williamson varit inblandad i mordet, visste att Stander sagt andra saker som han möjligtvis skulle

kunna ha ställt frågor om, men ville inte vid detta tillfälle berätta att han hade fått andra uppgifter om Craig Williamson:

Ersson förklarar detta med, att han inte ville röja Standers identitet om det kanske skulle vara lätt att identifiera honom, för Craig Williamson. · ·

Ersson förklarar vid förhörstillfället, att han till intervjun med Craig Williamson hade med sig svenska tidningsartiklar och refererade till dessa och sade, "att han läst i svenska tidningar, att Craig Williamson skulle kunna vara inblandad i mordet på Olof Palme”. Detta då med tanken, att han skulle slippa röja Stander som källa.

Ersson tillfrågas om någon ytterligare person givit uppgifter om mordet på Olof Palme, således någon person i Sydafrika.

Ersson säger, att han träffat andra agenter i samband med att han träffat Dirk Coetzee och andra personer, men att dessa inte velat ställa upp i intervjuer, för den sak som han egentligen var nere för att undersöka, IUEF och IDAF. Några frågor angående Olof Palme och mordet ställde aldrig Ersson till dessa personer.

I övrigt så är det de tre tidigare nämnda, således Dirk Coetzee, Riian Stander, Craig Williamson som lämnat uppgifter om mordet på Olof Palme.

Pol-1996-10-18 0905-1609 HBG5082-00 Förhör av Boris Ersson.pdf

Pol-1996-10-18 0905-1609 HBG5082-00 Förhör av Boris Ersson.pdf

kunna ha ställt frågor om, men ville inte vid detta tillfälle berätta att han hade fått andra uppgifter om Craig Williamson:

Ersson förklarar detta med, att han inte ville röja Standers identitet om det kanske skulle vara lätt att identifiera honom, för Craig Williamson. · ·

Ersson förklarar vid förhörstillfället, att han till intervjun med Craig Williamson hade med sig svenska tidningsartiklar och refererade till dessa och sade, "att han läst i svenska tidningar, att Craig Williamson skulle kunna vara inblandad i mordet på Olof Palme”. Detta då med tanken, att han skulle slippa röja Stander som källa.

Ersson tillfrågas om någon ytterligare person givit uppgifter om mordet på Olof Palme, således någon person i Sydafrika.

Ersson säger, att han träffat andra agenter i samband med att han träffat Dirk Coetzee och andra personer, men att dessa inte velat ställa upp i intervjuer, för den sak som han egentligen var nere för att undersöka, IUEF och IDAF. Några frågor angående Olof Palme och mordet ställde aldrig Ersson till dessa personer.

I övrigt så är det de tre tidigare nämnda, således Dirk Coetzee, Riian Stander, Craig Williamson som lämnat uppgifter om mordet på Olof Palme.

Ersson tillfrågas om han har någonting ytterligare som han tycker, att

- han vill nämna i det här sammanhanget runt de tre tidigare nämnda personerna.

Ersson säger, att han gärna vill lämna uppgifterna runt Hammer Unit i

Port Elisabeth. Han använde den händelsen som en test av Standers trovärdighet med mordfall som han hade god kännedom om.

Ро

Stander hade bl.a. berättat om mordet på Matthew Gooneway och sagt i detaljer samt också nämnt namn på personer som skulle ha utfört mordet, vilka inte var kända för i vart fall Ersson, i hans undersökning av detta mord. I övrigt så nämner Stander detaljer som Ersson kände igen och visste att dessa stämde från den aktuella händelsen. Stander hade också sagt, att när det gällde det här mordet, så hade detta planerats på hans egen farm och med det så ville, som Ersson uppfattade det, Stander säga, att jag var med. Stander hade insyn i vad som hände.

Varför Ersson berättar detta beror på att han i sina anteckningar, när han har kontrollerat senare vad han skrivit, så finns uppgiften att Stander var med i "Hammer” och att han i dag känner en viss osäkerhet, huruvida Stander menade, att han var med i Hammer Unit i Port Elisabeth eller om han på något sätt skulle ha varit inblandad i kodord "Hammer", således mordet på Olof Palme.

Förhöret övergår här till att ställa frågor till Ersson angående den av honom tidigare nämnda insända rapporten rörande mordet på

Pol-1996-10-18 0905-1609 HBG5082-00 Förhör av Boris Ersson.pdf

Pol-1996-10-18 0905-1609 HBG5082-00 Förhör av Boris Ersson.pdf

Ersson tillfrågas om han har någonting ytterligare som han tycker, att

- han vill nämna i det här sammanhanget runt de tre tidigare nämnda personerna.

Ersson säger, att han gärna vill lämna uppgifterna runt Hammer Unit i

Port Elisabeth. Han använde den händelsen som en test av Standers trovärdighet med mordfall som han hade god kännedom om.

Ро

Stander hade bl.a. berättat om mordet på Matthew Gooneway och sagt i detaljer samt också nämnt namn på personer som skulle ha utfört mordet, vilka inte var kända för i vart fall Ersson, i hans undersökning av detta mord. I övrigt så nämner Stander detaljer som Ersson kände igen och visste att dessa stämde från den aktuella händelsen. Stander hade också sagt, att när det gällde det här mordet, så hade detta planerats på hans egen farm och med det så ville, som Ersson uppfattade det, Stander säga, att jag var med. Stander hade insyn i vad som hände.

Varför Ersson berättar detta beror på att han i sina anteckningar, när han har kontrollerat senare vad han skrivit, så finns uppgiften att Stander var med i "Hammer” och att han i dag känner en viss osäkerhet, huruvida Stander menade, att han var med i Hammer Unit i Port Elisabeth eller om han på något sätt skulle ha varit inblandad i kodord "Hammer", således mordet på Olof Palme.

Förhöret övergår här till att ställa frågor till Ersson angående den av honom tidigare nämnda insända rapporten rörande mordet på

statsminister Olof Palme och eventuella klarlägganden av det som han skrivit i nämnda rapport.

}

Inledningsvis så tillfrågas Ersson om sidan 1, där han berättar i andra stycket, att han funnit ett vittne som haft uppgifter angående mordet på Olof Palme och att han i nästa stycke kallar denna person för A och tillfrågad om vad denne person heter, uppger Ersson att hans namn är Riian Stander. Detta är samma person som tidigare nämnts i förhöret med samma namn.

Tillfrågad om uppgiften markerad med fet stil på första sidan, att mordet på Sveriges statsminister Olof Palme, planerades av sydafrikas främste spion i modern tid, Craig Williamson, och vem som lämnat denna

uppgift, så uppger Ersson, att det är den person han kallar för A och som han också lämnat namnet på, nämligen Riian Stander.

Ersson tillfrågas om uppgiften som finns i näst sista stycket, sidan 1, att Craig Williamson skulle ha byggt upp ett stort kontaktnät långt in i den socialdemokratiska partiapparaten.

Ersson säger, att Craig Williamson, som i organisationen IUEF arbetat tillsammans med Lars Gunnar Eriksson, lyckades genom honom komma in i socialdemokratiska kretsar under den tid som han således var spion i nämnda organisation.

Vidare så säger Ersson, att de kretsar inom socialdemokratiska partiet som jobbade med anti apartheidfrågor var främst de personer som Craig

Pol-1996-10-18 0905-1609 HBG5082-00 Förhör av Boris Ersson.pdf

Pol-1996-10-18 0905-1609 HBG5082-00 Förhör av Boris Ersson.pdf

statsminister Olof Palme och eventuella klarlägganden av det som han skrivit i nämnda rapport.

}

Inledningsvis så tillfrågas Ersson om sidan 1, där han berättar i andra stycket, att han funnit ett vittne som haft uppgifter angående mordet på Olof Palme och att han i nästa stycke kallar denna person för A och tillfrågad om vad denne person heter, uppger Ersson att hans namn är Riian Stander. Detta är samma person som tidigare nämnts i förhöret med samma namn.

Tillfrågad om uppgiften markerad med fet stil på första sidan, att mordet på Sveriges statsminister Olof Palme, planerades av sydafrikas främste spion i modern tid, Craig Williamson, och vem som lämnat denna

uppgift, så uppger Ersson, att det är den person han kallar för A och som han också lämnat namnet på, nämligen Riian Stander.

Ersson tillfrågas om uppgiften som finns i näst sista stycket, sidan 1, att Craig Williamson skulle ha byggt upp ett stort kontaktnät långt in i den socialdemokratiska partiapparaten.

Ersson säger, att Craig Williamson, som i organisationen IUEF arbetat tillsammans med Lars Gunnar Eriksson, lyckades genom honom komma in i socialdemokratiska kretsar under den tid som han således var spion i nämnda organisation.

Vidare så säger Ersson, att de kretsar inom socialdemokratiska partiet som jobbade med anti apartheidfrågor var främst de personer som Craig

Williamson kunde träffa. Ersson nämner Pierre Schori, Lars Gunnar

Eriksson själv samt Bernt Karlsson, den-person som senare dog i den s.k. Lockerbie-katastrofen.

Vidare så finns också uppgifter om, att Craig Williamson skulle ha fungerat som uppgiftslämnare angående sydafrikanska förhållanden, ända in till frågestunder i riksdagen.

Under de tio år som Craig Williamson arbetade som spion i aktuell organisation, så byggde han upp olika typer av vänskapsband, men Ersson säger, att han inte grävt vidare och kontrollerat detta fullt uṭ.

Ersson tillfrågas om uppgiften på sidan 2, längst ner, där det står att Craig Williamson var senare inblandad i någonting som kallas för CCB, en organisation som byggt upp "The third force", "tredje kraften”, i Sydafrika.

Ersson tillfrågas specifikt om bokstäverna CCB och vad dessa betyder och säger, att han inte vet detta. Han har inte kontrollerat vad detta betyder. Han har bara fått dessa bokstäver omtalade för sig i samband med, att han pratat med personer i Sydafrika.

Tillfrågad om den s.k. tredje kraften, enbart ägnat sig åt mord och att skapa kaos inom Sydafrikas gränser, så uppger Ersson, att man även gjort detta utanför Sydafrikas gränser, men vad han vet, riktat sig mot mål där Sydafrikanska människor befunnit sig. Han nämner därvid att bl.a. så försökte man sätta en bilbomb på en känd sydafrikansk advokat,

Pol-1996-10-18 0905-1609 HBG5082-00 Förhör av Boris Ersson.pdf

Pol-1996-10-18 0905-1609 HBG5082-00 Förhör av Boris Ersson.pdf

Williamson kunde träffa. Ersson nämner Pierre Schori, Lars Gunnar

Eriksson själv samt Bernt Karlsson, den-person som senare dog i den s.k. Lockerbie-katastrofen.

Vidare så finns också uppgifter om, att Craig Williamson skulle ha fungerat som uppgiftslämnare angående sydafrikanska förhållanden, ända in till frågestunder i riksdagen.

Under de tio år som Craig Williamson arbetade som spion i aktuell organisation, så byggde han upp olika typer av vänskapsband, men Ersson säger, att han inte grävt vidare och kontrollerat detta fullt uṭ.

Ersson tillfrågas om uppgiften på sidan 2, längst ner, där det står att Craig Williamson var senare inblandad i någonting som kallas för CCB, en organisation som byggt upp "The third force", "tredje kraften”, i Sydafrika.

Ersson tillfrågas specifikt om bokstäverna CCB och vad dessa betyder och säger, att han inte vet detta. Han har inte kontrollerat vad detta betyder. Han har bara fått dessa bokstäver omtalade för sig i samband med, att han pratat med personer i Sydafrika.

Tillfrågad om den s.k. tredje kraften, enbart ägnat sig åt mord och att skapa kaos inom Sydafrikas gränser, så uppger Ersson, att man även gjort detta utanför Sydafrikas gränser, men vad han vet, riktat sig mot mål där Sydafrikanska människor befunnit sig. Han nämner därvid att bl.a. så försökte man sätta en bilbomb på en känd sydafrikansk advokat,

Albi Saks, bil i Moçambique. Vidare nämner Ersson, bombningen av

ANC:s kontor i London.

Fortsatt förhör med Boris Ersson, 961018.

Tillfrågad om uppgiften som finns på sidan 2, längst ned, om att Craig Williamson arbetade direkt under Sydafrikas säkerhetschef, general Johan Coetzee och försvarsministern Malan.

Ersson uppger att denna uppgift beskriver Craig Williamsons roll i IUEF, då denne Johan Coetzee fungerade som hans personliga "controller" under denna tid, således inte under 80-talet.

Ersson säger, att när Craig Williamson kom hem till Sydafrika, efter att ha avslöjats som spion i nämnda organisation, så fick han en hög tjänst i FW de Klerks organisation. Enligt vad Stander påstod, så mutade Craig Williamson in sig i organisationen. Den uppgift Williamson fick, vad Ersson erfarit, att vara säkerhetspolitisk rådgivare och vad Ersson själv tror, så var Williamson en hög chef inom säkerhetstjänsten. Tillfrågad om varför han tror detta, så säger han, att han har fått denna uppgift någonstans i Sydafrika.

I samband med indikteringen så säger Ersson, att om man ska kunna peka på huruvida Williamson hade en titel eller innehade någon position på ett speciellt ställe, så kan han inte komma med den uppgiften nu.

Pol-1996-10-18 0905-1609 HBG5082-00 Förhör av Boris Ersson.pdf

Pol-1996-10-18 0905-1609 HBG5082-00 Förhör av Boris Ersson.pdf

Albi Saks, bil i Moçambique. Vidare nämner Ersson, bombningen av

ANC:s kontor i London.

Fortsatt förhör med Boris Ersson, 961018.

Tillfrågad om uppgiften som finns på sidan 2, längst ned, om att Craig Williamson arbetade direkt under Sydafrikas säkerhetschef, general Johan Coetzee och försvarsministern Malan.

Ersson uppger att denna uppgift beskriver Craig Williamsons roll i IUEF, då denne Johan Coetzee fungerade som hans personliga "controller" under denna tid, således inte under 80-talet.

Ersson säger, att när Craig Williamson kom hem till Sydafrika, efter att ha avslöjats som spion i nämnda organisation, så fick han en hög tjänst i FW de Klerks organisation. Enligt vad Stander påstod, så mutade Craig Williamson in sig i organisationen. Den uppgift Williamson fick, vad Ersson erfarit, att vara säkerhetspolitisk rådgivare och vad Ersson själv tror, så var Williamson en hög chef inom säkerhetstjänsten. Tillfrågad om varför han tror detta, så säger han, att han har fått denna uppgift någonstans i Sydafrika.

I samband med indikteringen så säger Ersson, att om man ska kunna peka på huruvida Williamson hade en titel eller innehade någon position på ett speciellt ställe, så kan han inte komma med den uppgiften nu.

Han säger dock, att han i den intervju han gjorde, så skröt Craig

Williamson, att det var han som rådde FW de Klerk till att inleda den` · s.k. kompromisspolitiken gentemot Nelson Mandela och ANC.

Ersson tillfrågas också om det namn som förekommer på sidan 3; Mario Ricci, och vilken benämns som en förmögen italiensk affärsman.

Tillfrågad om detta, så säger Ersson, att det han fått sig förtalt är att nämnde person är av italiensk härkomst och att han nämns både av Riian Stander, Dirk Coetzee. Den svenske journalisten Hasselbom nämner även Mario Ricci i en del artiklar, som Ersson tagit del av innan han rest till Sydafrika. De personer som uppräknats har påstått att Mario

Po Ricci är Craig Williamsons maffiakontakt och, att man tillsammans

finansierade olika terroraktioner. Vidare fanns uppgifter om, att nämnde Ricci tillsammans med Craig Williamson skulle äga en segeljakt i Medelhavet, som skulle finnas i Pireus, Grekland. Vidare uppgav Stander, att Johan Coetzee och Craig Williamson skulle ha använt pengar ifrån IUEF för privata saker, såsom lyxkonsumtion och där skulle denna nämnda segeljakt ingå. Ersson säger vidare, att han också i dag fått uppgifter om att möjligtvis kan nämnde Mario Ricci vara död. Huruvida detta stämmer, känner Ersson inte till. Tillfrågad om personen ifråga är italienare, så säger Ersson, att detta har alltså uppgivits för honom, han har icke kontrollerat detta.

Ersson tillfrågas om uppgiften i stycke 3, att ett av Williamsons företag, Long Reach, skulle ha sysslat med spioneri, attentat och morduppdrag

Pol-1996-10-18 0905-1609 HBG5082-00 Förhör av Boris Ersson.pdf

Pol-1996-10-18 0905-1609 HBG5082-00 Förhör av Boris Ersson.pdf

Han säger dock, att han i den intervju han gjorde, så skröt Craig

Williamson, att det var han som rådde FW de Klerk till att inleda den` · s.k. kompromisspolitiken gentemot Nelson Mandela och ANC.

Ersson tillfrågas också om det namn som förekommer på sidan 3; Mario Ricci, och vilken benämns som en förmögen italiensk affärsman.

Tillfrågad om detta, så säger Ersson, att det han fått sig förtalt är att nämnde person är av italiensk härkomst och att han nämns både av Riian Stander, Dirk Coetzee. Den svenske journalisten Hasselbom nämner även Mario Ricci i en del artiklar, som Ersson tagit del av innan han rest till Sydafrika. De personer som uppräknats har påstått att Mario

Po Ricci är Craig Williamsons maffiakontakt och, att man tillsammans

finansierade olika terroraktioner. Vidare fanns uppgifter om, att nämnde Ricci tillsammans med Craig Williamson skulle äga en segeljakt i Medelhavet, som skulle finnas i Pireus, Grekland. Vidare uppgav Stander, att Johan Coetzee och Craig Williamson skulle ha använt pengar ifrån IUEF för privata saker, såsom lyxkonsumtion och där skulle denna nämnda segeljakt ingå. Ersson säger vidare, att han också i dag fått uppgifter om att möjligtvis kan nämnde Mario Ricci vara död. Huruvida detta stämmer, känner Ersson inte till. Tillfrågad om personen ifråga är italienare, så säger Ersson, att detta har alltså uppgivits för honom, han har icke kontrollerat detta.

Ersson tillfrågas om uppgiften i stycke 3, att ett av Williamsons företag, Long Reach, skulle ha sysslat med spioneri, attentat och morduppdrag

och att Riian Stander uppgivit, att han arbetat tillsammans med Craig Williamson i bolaget Long Reach.

Inledningsvis så tillfrågas Ersson, om det här är ett av Williamsons företag eller om det är det enda företaget han har.

Ersson säger, att när han intervjuade Craig Williamson 1994, så hade han flera olika företag, bl.a. företag som sysslade med villabygge, företag som sysslade med golf, ett som sysslade med turism och då i Sydafrikas grannländer. Han hade ett större antal byggprojekt på gång, enligt vad han uppgav.

Ersson tillfrågas om det nämnda företaget Long Reach är ett riktigt företaget, således ett företag som sysslar med legal verksamhet, eftersom uppgiften finns om att företaget skulle ha sysslat med spioneri, attentat och morduppdrag.

Ersson säger, att han uppfattade företaget under den tid och den uppgift han fick i Sydafrika som ett företag som var hemligt och som sysslade med ovanstående saker. Han har, efter det han återvänt till Sverige under 1995, således efter det han kom hem från Sydafrika, träffat en journalist vid namn Anders Hasselbom som vid något tillfälle visade honom telefonkatalogen över Johannesburg och kunde där peka ut företaget ifråga, således Long Reach, som ett företag som förekom helt öppet i telefonkatalogen. Huruvida detta har någon påverkan på företagets verksamhet eller inte kan inte Ersson bedöma. Han tyckte, som han sagt

Pol-1996-10-18 0905-1609 HBG5082-00 Förhör av Boris Ersson.pdf

Pol-1996-10-18 0905-1609 HBG5082-00 Förhör av Boris Ersson.pdf

och att Riian Stander uppgivit, att han arbetat tillsammans med Craig Williamson i bolaget Long Reach.

Inledningsvis så tillfrågas Ersson, om det här är ett av Williamsons företag eller om det är det enda företaget han har.

Ersson säger, att när han intervjuade Craig Williamson 1994, så hade han flera olika företag, bl.a. företag som sysslade med villabygge, företag som sysslade med golf, ett som sysslade med turism och då i Sydafrikas grannländer. Han hade ett större antal byggprojekt på gång, enligt vad han uppgav.

Ersson tillfrågas om det nämnda företaget Long Reach är ett riktigt företaget, således ett företag som sysslar med legal verksamhet, eftersom uppgiften finns om att företaget skulle ha sysslat med spioneri, attentat och morduppdrag.

Ersson säger, att han uppfattade företaget under den tid och den uppgift han fick i Sydafrika som ett företag som var hemligt och som sysslade med ovanstående saker. Han har, efter det han återvänt till Sverige under 1995, således efter det han kom hem från Sydafrika, träffat en journalist vid namn Anders Hasselbom som vid något tillfälle visade honom telefonkatalogen över Johannesburg och kunde där peka ut företaget ifråga, således Long Reach, som ett företag som förekom helt öppet i telefonkatalogen. Huruvida detta har någon påverkan på företagets verksamhet eller inte kan inte Ersson bedöma. Han tyckte, som han sagt

tidigare, att det verkade vara ett hemligt företag när han fick uppgifterna

i Sydafrika.

Ersson tillfrågas också om han fått direkta uppgifter på att företaget

ifråga skulle ha varit inblandad i mordet på Olof Palme och var i så fall dessa uppgifter kommit ifrån.

Ersson uppger, att uppgiften ifråga kommer från Riian Stander som sagt sig ha förstahandsuppgifter angående Craig Williamsons inblandning i företaget och dennes kontonummer i banker på Jersey.

Tillfrågad om Ersson fått uppgifter huruvida det fanns någon dokumentation om detta, så uppger han, att Stander sagt, att det skulle finnas dokumentation om detta i företaget, och som tidigare nämnts i förhöret, bl.a. betalning av den aktuella mördaren vid mordet på Olof Palme. Någon dokumentation har inte Ersson sett eller kommit över. Ersson säger spontant här, att han vill göra en parallell med det tidigare nämnda IDAF, som haft en helt öppen del i London innan man flyttade till Sydafrika, man t.o.m. hade en butik i London där man gav information om Sydafrika. Vid sidan om detta så fanns det en helt hemlig del och den öppna delen var egentligen endast täckmantel för denna del, som inte de som jobbade i den öppna delen kände till. Ersson vill med detta säga, att det är ju ganska praktiskt att kunna använda ett helt legalt företag för någon annan verksamhet.

Pol-1996-10-18 0905-1609 HBG5082-00 Förhör av Boris Ersson.pdf

Pol-1996-10-18 0905-1609 HBG5082-00 Förhör av Boris Ersson.pdf

tidigare, att det verkade vara ett hemligt företag när han fick uppgifterna

i Sydafrika.

Ersson tillfrågas också om han fått direkta uppgifter på att företaget

ifråga skulle ha varit inblandad i mordet på Olof Palme och var i så fall dessa uppgifter kommit ifrån.

Ersson uppger, att uppgiften ifråga kommer från Riian Stander som sagt sig ha förstahandsuppgifter angående Craig Williamsons inblandning i företaget och dennes kontonummer i banker på Jersey.

Tillfrågad om Ersson fått uppgifter huruvida det fanns någon dokumentation om detta, så uppger han, att Stander sagt, att det skulle finnas dokumentation om detta i företaget, och som tidigare nämnts i förhöret, bl.a. betalning av den aktuella mördaren vid mordet på Olof Palme. Någon dokumentation har inte Ersson sett eller kommit över. Ersson säger spontant här, att han vill göra en parallell med det tidigare nämnda IDAF, som haft en helt öppen del i London innan man flyttade till Sydafrika, man t.o.m. hade en butik i London där man gav information om Sydafrika. Vid sidan om detta så fanns det en helt hemlig del och den öppna delen var egentligen endast täckmantel för denna del, som inte de som jobbade i den öppna delen kände till. Ersson vill med detta säga, att det är ju ganska praktiskt att kunna använda ett helt legalt företag för någon annan verksamhet.

r

Längs ned på sidan 3 tillfrågas också Ersson om uppgiften om, att Craig Williamson höll sig i bakgrunden när det smutsiga jobbet skulle utföras,

men att det skulle ha varit han som planerade mordet på Olof Palme.

Ersson säger, att denna uppgift kommer från Riian Stander och att han återgivet denna.

Ersson tillfrågas om Craig Williamsons roll i Sydafrika vid tiden för mordet på Olof Palme, således slutet av 1985 och 1986 års början.

Ersson uppger, att 1980 lämnade Craig Williamson Europa, då som avslöjad spion inom IUEF. När han återvänder till Sydafrika kom han att arbeta, som tidigare nämnts, i närheten av FW de Klerk. Hur länge han arbetat under FW de Klerk är inte Ersson säker på och vad han hade för arbetsuppgift vid den specifika tidpunkten för mordet på Olof Palme törs inte Ersson säga. Han säger dock, att han har för sig, att Craig Williamson någonstans i den långa intervjun som han gjort med honom, nämner när han lämnar sitt officiella uppdrag i Nationalistpartiet. Därefter för Ersson ett resonemang med sig själv om att skulle han gissa, så tror han, att Williamson fortfarande fanns som officiell person och säkerhetsrådgivare och åt FW de Klerk i Nationalistpartiet vid tiden 1985/86. Därefter så säger också Ersson, att eftersom Williamson i intervjun påstår, att han var den som rådde FW de Klerk, att inleda kompromisspolitiken med Nelson Mandela, så bör han alltså ha varit kvar inom säkerhetsapparaten i Sydafrika vid tiden för mordet på Olof Palme och fortfarande åtnjutit en central position inom säkerhetspolisen och Nationalistpartiet.

Pol-1996-10-18 0905-1609 HBG5082-00 Förhör av Boris Ersson.pdf

Pol-1996-10-18 0905-1609 HBG5082-00 Förhör av Boris Ersson.pdf

r

Längs ned på sidan 3 tillfrågas också Ersson om uppgiften om, att Craig Williamson höll sig i bakgrunden när det smutsiga jobbet skulle utföras,

men att det skulle ha varit han som planerade mordet på Olof Palme.

Ersson säger, att denna uppgift kommer från Riian Stander och att han återgivet denna.

Ersson tillfrågas om Craig Williamsons roll i Sydafrika vid tiden för mordet på Olof Palme, således slutet av 1985 och 1986 års början.

Ersson uppger, att 1980 lämnade Craig Williamson Europa, då som avslöjad spion inom IUEF. När han återvänder till Sydafrika kom han att arbeta, som tidigare nämnts, i närheten av FW de Klerk. Hur länge han arbetat under FW de Klerk är inte Ersson säker på och vad han hade för arbetsuppgift vid den specifika tidpunkten för mordet på Olof Palme törs inte Ersson säga. Han säger dock, att han har för sig, att Craig Williamson någonstans i den långa intervjun som han gjort med honom, nämner när han lämnar sitt officiella uppdrag i Nationalistpartiet. Därefter för Ersson ett resonemang med sig själv om att skulle han gissa, så tror han, att Williamson fortfarande fanns som officiell person och säkerhetsrådgivare och åt FW de Klerk i Nationalistpartiet vid tiden 1985/86. Därefter så säger också Ersson, att eftersom Williamson i intervjun påstår, att han var den som rådde FW de Klerk, att inleda kompromisspolitiken med Nelson Mandela, så bör han alltså ha varit kvar inom säkerhetsapparaten i Sydafrika vid tiden för mordet på Olof Palme och fortfarande åtnjutit en central position inom säkerhetspolisen och Nationalistpartiet.

Tillfrågad om när han anser att Sydafrika-engagemanget var klart, så

uppger han, att han gjorde en film benämnd "Hemligt uppdrag" samt en - film:benämnd ”Förlåta och glömma”. Dessa filmer var färdiga i slutet av . 1995 och sändes också då i TV.

Tillfrågad om anledningen av Sydafrika-engagemanget, så uppger

Ersson, helt enligt med det han tidigare skrivit i sin rapport angående mordet på Olof Palme. Han kände intresse för att börja med Sydafrika i samband med, att han arbetade som frilansfilmare inne på UD. I det sammanhanget fick han höra Sten Andersson prata med Nelson Mandela och vid ett tillfälle, så nämns av Mandela, att man har Sverige samt IDAF att tacka för den framgångsrika kampen i Sydafrika. Ersson säger, att han inte kan säga exakt tidpunkt när han börjar engagera sig i Sydafrika, men säger att intresset väcktes vid detta tillfälle och att det sedan utvecklade sig.

Tillfrågad om när han besökte Sydafrika första gången, så säger Ersson, att alltihop började egentligen 1991, när han började undersöka förhållanden runt Sydafrika i Sverige, Norge och England. Han säger, att han under denna tid och fram till 1994 försökte få fram pengar från Sveriges Television samt Filminstitutet. Han säger, att det var svårt vid denna tid få fram pengar från Sveriges Radio och säger att Filminstitutet var skeptiska till, att lämna pengar då han ville arbeta med videoteknik. Ersson säger, att 1994 är första gången besöker Sydafrika.

Tillfrågad om hur många tillfällen han under 1994 varit i Sydafrika, så uppger Ersson, att han varit där vid två tillfällen. Det första tillfället

Pol-1996-10-18 0905-1609 HBG5082-00 Förhör av Boris Ersson.pdf

Pol-1996-10-18 0905-1609 HBG5082-00 Förhör av Boris Ersson.pdf

Tillfrågad om när han anser att Sydafrika-engagemanget var klart, så

uppger han, att han gjorde en film benämnd "Hemligt uppdrag" samt en - film:benämnd ”Förlåta och glömma”. Dessa filmer var färdiga i slutet av . 1995 och sändes också då i TV.

Tillfrågad om anledningen av Sydafrika-engagemanget, så uppger

Ersson, helt enligt med det han tidigare skrivit i sin rapport angående mordet på Olof Palme. Han kände intresse för att börja med Sydafrika i samband med, att han arbetade som frilansfilmare inne på UD. I det sammanhanget fick han höra Sten Andersson prata med Nelson Mandela och vid ett tillfälle, så nämns av Mandela, att man har Sverige samt IDAF att tacka för den framgångsrika kampen i Sydafrika. Ersson säger, att han inte kan säga exakt tidpunkt när han börjar engagera sig i Sydafrika, men säger att intresset väcktes vid detta tillfälle och att det sedan utvecklade sig.

Tillfrågad om när han besökte Sydafrika första gången, så säger Ersson, att alltihop började egentligen 1991, när han började undersöka förhållanden runt Sydafrika i Sverige, Norge och England. Han säger, att han under denna tid och fram till 1994 försökte få fram pengar från Sveriges Television samt Filminstitutet. Han säger, att det var svårt vid denna tid få fram pengar från Sveriges Radio och säger att Filminstitutet var skeptiska till, att lämna pengar då han ville arbeta med videoteknik. Ersson säger, att 1994 är första gången besöker Sydafrika.

Tillfrågad om hur många tillfällen han under 1994 varit i Sydafrika, så uppger Ersson, att han varit där vid två tillfällen. Det första tillfället

Ersson tillfrågas från rapporten på sidan 12, stycket "Möte med A..", mitt på detta stycke, angående uppgiften att han möter A, således Riian Stander och att denne berättar kortfattat, att han vet vem som mördade Olof Palme och han är beredd och berätta om det, men att han först vill hämta en dokument som han har förvarade på ett säkert ställe.

Ersson säger, att det är första gången han träffar A och att denne då ställer också i utsikt, att han har tillgång till vissa dokument som han ska kunna visa och att han också lovar att ställa upp på en intervju. Det är detta tillfälle som Ersson tidigare berättat om när man åker omkring i landsbygden och besöker bl.a. en countryklubb för att nå kontakt med honom för att göra en intervju och där detta ej fullföljs.

Ersson tillfrågas ytterligare en gång om han sett några dokument som Riian Stander visat upp. Ersson säger, att det aldrig visats upp några dokument och i slutändan så är det ju hans egna anteckningar i hans egen anteckningsbok från den 17 oktober på restaurangen som ligger till grund för alla uppgifter.

Vidare längre ned på samma sida i rapporten, så tillfrågas Ersson, angående uppgiften om att nämnde Riian Stander skulle ha arbetat som dubbelagent, således även arbetat för ANC och bl.a. släppt uppgifter om brottslig verksamhet om högerextremister och polisofficerare. Ersson säger, att detta är orsaken till, som han förstår, att Riian Stander lever ett nervöst liv. Först så har han arbetat för högerkrafterna i landet under apartheidregimen och därefter arbetat för ANC, således infiltratör hos

Pol-1996-10-18 0905-1609 HBG5082-00 Förhör av Boris Ersson.pdf

Pol-1996-10-18 0905-1609 HBG5082-00 Förhör av Boris Ersson.pdf

Ersson tillfrågas från rapporten på sidan 12, stycket "Möte med A..", mitt på detta stycke, angående uppgiften att han möter A, således Riian Stander och att denne berättar kortfattat, att han vet vem som mördade Olof Palme och han är beredd och berätta om det, men att han först vill hämta en dokument som han har förvarade på ett säkert ställe.

Ersson säger, att det är första gången han träffar A och att denne då ställer också i utsikt, att han har tillgång till vissa dokument som han ska kunna visa och att han också lovar att ställa upp på en intervju. Det är detta tillfälle som Ersson tidigare berättat om när man åker omkring i landsbygden och besöker bl.a. en countryklubb för att nå kontakt med honom för att göra en intervju och där detta ej fullföljs.

Ersson tillfrågas ytterligare en gång om han sett några dokument som Riian Stander visat upp. Ersson säger, att det aldrig visats upp några dokument och i slutändan så är det ju hans egna anteckningar i hans egen anteckningsbok från den 17 oktober på restaurangen som ligger till grund för alla uppgifter.

Vidare längre ned på samma sida i rapporten, så tillfrågas Ersson, angående uppgiften om att nämnde Riian Stander skulle ha arbetat som dubbelagent, således även arbetat för ANC och bl.a. släppt uppgifter om brottslig verksamhet om högerextremister och polisofficerare. Ersson säger, att detta är orsaken till, som han förstår, att Riian Stander lever ett nervöst liv. Först så har han arbetat för högerkrafterna i landet under apartheidregimen och därefter arbetat för ANC, således infiltratör hos

sina tidigare uppdragsgivare. Tillfrågad om huruvida denna uppgift är

- riktigt, så säger Ersson, att detta är vad Riian Stander berättat för

honom.

· Tillfrågad angående uppgiften att den person som utfört mordet i Stockholm, som angivits på sidan 13, tredje stycket, och huruvida den personen, Anthony White, varit ensam eller om det fanns ytterligare personer som Riian Stander uppgivit, förutom den också tidigare.

nämnda PaUL Asmussen. Ersson säger, att det är de två personer som

Riian Stander sagt namnet på. I övrigt känner han inte till något annat

namn.

Ersson tillfrågas därefter om uppgiften på sidan 13, tredje stycket nerifrån, där Riian Stander sagt, ”jag var själv med i Long Reach. Jag har arbetat nära intill Craig Williamson i flera år. Jag berättar inte om saker jag hört av andra. Jag har själv varit med i teamet. Vi hade mycket nära kontakt med varandra".

Tillfrågad om vad det menas med att han själv varit med i teamet, så uppger Ersson, att Stander arbetat länge i företaget och att han därför hade insyn i olika delar i företaget. Senare, efter det han återvänt till Sverige, så har han börjat fundera över om detta skulle kunna betyda, att Stander på något sätt själv varit inblandad i Olof Palme. Detta är egna tankar, och funderingar som han är osäker över.

Därefter på sidan 15, strax nedanför mitten, finns ett stycket som lyder "om jag får ett löfte om amnesti är jag beredd att berätta allt jag vet, med

Pol-1996-10-18 0905-1609 HBG5082-00 Förhör av Boris Ersson.pdf

Pol-1996-10-18 0905-1609 HBG5082-00 Förhör av Boris Ersson.pdf

sina tidigare uppdragsgivare. Tillfrågad om huruvida denna uppgift är

- riktigt, så säger Ersson, att detta är vad Riian Stander berättat för

honom.

· Tillfrågad angående uppgiften att den person som utfört mordet i Stockholm, som angivits på sidan 13, tredje stycket, och huruvida den personen, Anthony White, varit ensam eller om det fanns ytterligare personer som Riian Stander uppgivit, förutom den också tidigare.

nämnda PaUL Asmussen. Ersson säger, att det är de två personer som

Riian Stander sagt namnet på. I övrigt känner han inte till något annat

namn.

Ersson tillfrågas därefter om uppgiften på sidan 13, tredje stycket nerifrån, där Riian Stander sagt, ”jag var själv med i Long Reach. Jag har arbetat nära intill Craig Williamson i flera år. Jag berättar inte om saker jag hört av andra. Jag har själv varit med i teamet. Vi hade mycket nära kontakt med varandra".

Tillfrågad om vad det menas med att han själv varit med i teamet, så uppger Ersson, att Stander arbetat länge i företaget och att han därför hade insyn i olika delar i företaget. Senare, efter det han återvänt till Sverige, så har han börjat fundera över om detta skulle kunna betyda, att Stander på något sätt själv varit inblandad i Olof Palme. Detta är egna tankar, och funderingar som han är osäker över.

Därefter på sidan 15, strax nedanför mitten, finns ett stycket som lyder "om jag får ett löfte om amnesti är jag beredd att berätta allt jag vet, med

'

dokument och andra bevis inför både dej och the truth commission och för den svenska polisen, men först när jag fått amnesti."

Tillfrågad om dokument och andra bevis och om Stander på något sätt

sagt vad andra bevis betyder i det här sammanhanget, så uppger Ersson,

att Stander inte visat någonting av detta, således att Riian Stander inte presenterat några andra bevis eller dokument, utan endast pratat om detta. Ersson säger också i det här sammanhanget, att när han pratat med Stander många gånger senare per telefon, så har denne vidhållit dessa uppgifter och sagt att han innehar dokument som bevisar vad han påstått, således att Sydafrika ligger bakom mordet på Olof Palme.

Därefter tillfrågas Ersson om uppgiften på sidan 16, strax ovanför mitten, där Riian Standers advokat skulle ha blivit chockad när Ersson för honom nämnde att klienten, således Riian Stander kände till mordet på Olof Palme och uppgiften om att Stander inte hade informerat advokaten om detta, utan bara om brott begångna i Sydafrika. Vidare ställs fråga till Ersson angående den tidigare uppgiften, att Riian Stander inte velat ställa upp på någon intervju inför kamera och avråtts från detta av sin advokat och huruvida advokaten då hade kännedom vid detta tillfälle, att Riian Stander hade uppgifter om mordet på Olof Palme. Ersson säger, att han inte har någon egentlig förklaring till det här. Det är riktigt att advokaten blev chockad när han pratade med honom och således bör ju då inte advokaten haft tillgång till uppgiften tidigare, att hans klient, Riian Stander, hade kännedom om mordet på Olof Palme. Varför det är som det är i uppgifterna kan inte Ersson säga någon anledning till.

Pol-1996-10-18 0905-1609 HBG5082-00 Förhör av Boris Ersson.pdf

Pol-1996-10-18 0905-1609 HBG5082-00 Förhör av Boris Ersson.pdf

'

dokument och andra bevis inför både dej och the truth commission och för den svenska polisen, men först när jag fått amnesti."

Tillfrågad om dokument och andra bevis och om Stander på något sätt

sagt vad andra bevis betyder i det här sammanhanget, så uppger Ersson,

att Stander inte visat någonting av detta, således att Riian Stander inte presenterat några andra bevis eller dokument, utan endast pratat om detta. Ersson säger också i det här sammanhanget, att när han pratat med Stander många gånger senare per telefon, så har denne vidhållit dessa uppgifter och sagt att han innehar dokument som bevisar vad han påstått, således att Sydafrika ligger bakom mordet på Olof Palme.

Därefter tillfrågas Ersson om uppgiften på sidan 16, strax ovanför mitten, där Riian Standers advokat skulle ha blivit chockad när Ersson för honom nämnde att klienten, således Riian Stander kände till mordet på Olof Palme och uppgiften om att Stander inte hade informerat advokaten om detta, utan bara om brott begångna i Sydafrika. Vidare ställs fråga till Ersson angående den tidigare uppgiften, att Riian Stander inte velat ställa upp på någon intervju inför kamera och avråtts från detta av sin advokat och huruvida advokaten då hade kännedom vid detta tillfälle, att Riian Stander hade uppgifter om mordet på Olof Palme. Ersson säger, att han inte har någon egentlig förklaring till det här. Det är riktigt att advokaten blev chockad när han pratade med honom och således bör ju då inte advokaten haft tillgång till uppgiften tidigare, att hans klient, Riian Stander, hade kännedom om mordet på Olof Palme. Varför det är som det är i uppgifterna kan inte Ersson säga någon anledning till.

Po

Därefter uppger Ersson, att i samband med att han skulle kunna prata Tom Riian Stander med justitieministern Dullah Omar och eventuell amnesti, så lämnade Stander också namnet på sin advokaten och vid detta tillfälle får alltså Ersson reda på att Standers advokat heter Vim Cornelius.

Ersson nämner också spontant, att han haft kontakt med Vim Cornelius efter det att det blev känt i media, att Sydafrika skulle ha varit inblandad i mordet på något sätt.

Tillfrågad om han också varit hos justitieministern Dullah Omar för att berätta om Riian Standers uppgifter om mordet på Olof Palme och att Sydafrika möjligtvis skulle kunna vara inblandad på något sätt.

Ersson säger, att han varit hos Dullah Omar och nämnt uppgiften för honom, att denne har reagerade chockat och sagt, att man först måste veta vad Riian Stander ägnat sig åt för brottslighet innan man kunde prata om amnesti. Vidare finns det ju inga uppgifter om Stander eventuellt skulle kunna själv vara involverad i mordet på Olof Palme om så vore fallet skulle således inte Dullah Omar kunna påverka amnestin ifråga. Detta har Ersson lämnat som uppgift tillbaka till Riian Stander och således talat om för honom, att han måste först bekänna och tala om vad han gjort för någonting, innan en amnesti kan komma på fråga.

Ersson uppger också spontant, att när han haft telefonkontakt med Riian Stander, så har denne uppgivit, att han har försökt få kontakt med

Pol-1996-10-18 0905-1609 HBG5082-00 Förhör av Boris Ersson.pdf

Pol-1996-10-18 0905-1609 HBG5082-00 Förhör av Boris Ersson.pdf

Po

Därefter uppger Ersson, att i samband med att han skulle kunna prata Tom Riian Stander med justitieministern Dullah Omar och eventuell amnesti, så lämnade Stander också namnet på sin advokaten och vid detta tillfälle får alltså Ersson reda på att Standers advokat heter Vim Cornelius.

Ersson nämner också spontant, att han haft kontakt med Vim Cornelius efter det att det blev känt i media, att Sydafrika skulle ha varit inblandad i mordet på något sätt.

Tillfrågad om han också varit hos justitieministern Dullah Omar för att berätta om Riian Standers uppgifter om mordet på Olof Palme och att Sydafrika möjligtvis skulle kunna vara inblandad på något sätt.

Ersson säger, att han varit hos Dullah Omar och nämnt uppgiften för honom, att denne har reagerade chockat och sagt, att man först måste veta vad Riian Stander ägnat sig åt för brottslighet innan man kunde prata om amnesti. Vidare finns det ju inga uppgifter om Stander eventuellt skulle kunna själv vara involverad i mordet på Olof Palme om så vore fallet skulle således inte Dullah Omar kunna påverka amnestin ifråga. Detta har Ersson lämnat som uppgift tillbaka till Riian Stander och således talat om för honom, att han måste först bekänna och tala om vad han gjort för någonting, innan en amnesti kan komma på fråga.

Ersson uppger också spontant, att när han haft telefonkontakt med Riian Stander, så har denne uppgivit, att han har försökt få kontakt med

Dullah Omar angående sitt ärende om amnesti ett flertal gånger, men att

! han inte fått någon kontakt med Omar. Å sin sida så har Dullah Omar

-

för Ersson uppgivit, att man försökte få kontakt med Stander för att

kunna ta till sig hans fall, men att man inte lyckats få kontakt med` honom.

Ersson förtydligar och säger, att han menar att Dullah Omar har väntat på att Riian Standers advokat Vim Cornelius, ska höra av sig för att söka den aktuella amnestin, men att man inte fått någon kontakt.

Ersson tillfrågas om han känner till var Riian Stander finns i dag. Ersson säger, att det enda han känner till är en uppgift om, att en TV4-reporter stött på Dirk Coetzee i något sammanhang och att denne då uppgivit, att Riian Stander "skulle" ha stuckit till Angola. Någon känd adress hade dock inte givits.

Ersson tillfrågas om han har någon adress på Riian Stander i Angola eller annorstädes och uppger då, att han ej har detta. Hans kontakt med Riian Stander har antingen gått via advokaten eller en f.d. kollega, och detta finns relaterat i rapporten som han skrivit.

Tillfrågad om när han haft den senaste kontakten med Riian Stander, så uppger han, att det var en telefonkontakt cirka tre veckor före Eugene de Kock kommit med uppgiften i rättegången. Sydafrika skulle ha varit inblandad i mordet på Olof Palme på något sätt.

Pol-1996-10-18 0905-1609 HBG5082-00 Förhör av Boris Ersson.pdf

Pol-1996-10-18 0905-1609 HBG5082-00 Förhör av Boris Ersson.pdf

Dullah Omar angående sitt ärende om amnesti ett flertal gånger, men att

! han inte fått någon kontakt med Omar. Å sin sida så har Dullah Omar

-

för Ersson uppgivit, att man försökte få kontakt med Stander för att

kunna ta till sig hans fall, men att man inte lyckats få kontakt med` honom.

Ersson förtydligar och säger, att han menar att Dullah Omar har väntat på att Riian Standers advokat Vim Cornelius, ska höra av sig för att söka den aktuella amnestin, men att man inte fått någon kontakt.

Ersson tillfrågas om han känner till var Riian Stander finns i dag. Ersson säger, att det enda han känner till är en uppgift om, att en TV4-reporter stött på Dirk Coetzee i något sammanhang och att denne då uppgivit, att Riian Stander "skulle" ha stuckit till Angola. Någon känd adress hade dock inte givits.

Ersson tillfrågas om han har någon adress på Riian Stander i Angola eller annorstädes och uppger då, att han ej har detta. Hans kontakt med Riian Stander har antingen gått via advokaten eller en f.d. kollega, och detta finns relaterat i rapporten som han skrivit.

Tillfrågad om när han haft den senaste kontakten med Riian Stander, så uppger han, att det var en telefonkontakt cirka tre veckor före Eugene de Kock kommit med uppgiften i rättegången. Sydafrika skulle ha varit inblandad i mordet på Olof Palme på något sätt.

+

Ersson tillfrågas också om uppgiften från rapporten på sidan 10, där det

bl.a. nämns om att Eugene de Kock ska vittna i november månad inför · kommissionen och att det där möjligtvis också skulle kunna komma

fram vid sidan om andra mord, uppgifter om mordet på Olof Palme.

Ersson uppger i dag att han inte kan minnas varför han gjort denna notering och vad han egentligen haft för tanke bakom den här funderingen och kan i dag inte lämna någon direkt förklaring till detta.

Därefter övergår förhöret till att gå igenom en skrivelse, insänd till Rikskriminalpolisen daterad den 7 oktober 1996 och med avskrift av dagboksanteckningar gjorda av Ersson.

Anteckningarna är hämtade från sidan 2, 3 och 4 i aktuell skrivelse.

F: Ja, Ersson, jag ställer direkta fråger till dig och kommer att läsa upp anteckningarna och jag ber dig själv kommentera direkt vad du menar med aktuell anteckning.

F: "Mordet på Olof Palme, eller OP, förbereddes i Johannesburg + Europa. Military Operation. MI = Military Intelligence. Codword: "Hammer". Kan du kommentera vad du menar med de här två raderna?

E: Ja, det är att under ledning av Craig Williamson, så förberedde man mordet på Olof Palme och hade då en del möten, både i Johannesburg men också i Europa. Han sa Europa. Han sa inte Sverige, utan han sa Europa. Så sa han också att det här var en militär operation som

Pol-1996-10-18 0905-1609 HBG5082-00 Förhör av Boris Ersson.pdf

Pol-1996-10-18 0905-1609 HBG5082-00 Förhör av Boris Ersson.pdf

+

Ersson tillfrågas också om uppgiften från rapporten på sidan 10, där det

bl.a. nämns om att Eugene de Kock ska vittna i november månad inför · kommissionen och att det där möjligtvis också skulle kunna komma

fram vid sidan om andra mord, uppgifter om mordet på Olof Palme.

Ersson uppger i dag att han inte kan minnas varför han gjort denna notering och vad han egentligen haft för tanke bakom den här funderingen och kan i dag inte lämna någon direkt förklaring till detta.

Därefter övergår förhöret till att gå igenom en skrivelse, insänd till Rikskriminalpolisen daterad den 7 oktober 1996 och med avskrift av dagboksanteckningar gjorda av Ersson.

Anteckningarna är hämtade från sidan 2, 3 och 4 i aktuell skrivelse.

F: Ja, Ersson, jag ställer direkta fråger till dig och kommer att läsa upp anteckningarna och jag ber dig själv kommentera direkt vad du menar med aktuell anteckning.

F: "Mordet på Olof Palme, eller OP, förbereddes i Johannesburg + Europa. Military Operation. MI = Military Intelligence. Codword: "Hammer". Kan du kommentera vad du menar med de här två raderna?

E: Ja, det är att under ledning av Craig Williamson, så förberedde man mordet på Olof Palme och hade då en del möten, både i Johannesburg men också i Europa. Han sa Europa. Han sa inte Sverige, utan han sa Europa. Så sa han också att det här var en militär operation som

sorterade under den militära säkerhetstjänsten och att kodordet för operationen för att mörda Palme-var "Hammer", hammaren.**

Fortsätter nedåt på.sidan. "Craig W var ledande. Han hade inf. Man försökte stoppa stödet för ANC. Palme plus Sweden var det största stödet för ANC, därför blev han det främsta målet ‘prime target'." Jag ber dig kommentera det också.

E: Ja, här pekar han alltså ut Craig Williamson som den som planerade mordet. "Han hade inf". Det.. exakt vad han menar eller vad jag menade, det tror jag har att göra med att, vi prata ju om att Craig Williamson hade en långvarig och nära kontakt med Sverige på olika sätt där han var spion och där han, han var så väldigt väl informerad i svenska förhållanden och att han också såg Palme och Sverige som en fiende till Sydafrika, alltså Williamson och mili.., säkerhetstjänsten i Sydafrika. Att Williamson försökte både stjäla pengar, biståndspengar, och även infiltrera så att ANC skulle få svårare att arbeta, det ligger ju i det här med att stoppa stödet för ANC och att Palme var den statsman som starkast tog ställning mot Sydafrikas regim. Det här är ju då det politiska motivet då, om man säger, att han blev det främsta målet.

F: Sen på följande raden, "RS (Riian Stander) var själv med i gruppen.

CW, Craig Williamson, var chef för Long Reach, tillkommet för att göra operationer ut i världen. Man hade observerat OP i veckor innan

mordet."

Pol-1996-10-18 0905-1609 HBG5082-00 Förhör av Boris Ersson.pdf

Pol-1996-10-18 0905-1609 HBG5082-00 Förhör av Boris Ersson.pdf

sorterade under den militära säkerhetstjänsten och att kodordet för operationen för att mörda Palme-var "Hammer", hammaren.**

Fortsätter nedåt på.sidan. "Craig W var ledande. Han hade inf. Man försökte stoppa stödet för ANC. Palme plus Sweden var det största stödet för ANC, därför blev han det främsta målet ‘prime target'." Jag ber dig kommentera det också.

E: Ja, här pekar han alltså ut Craig Williamson som den som planerade mordet. "Han hade inf". Det.. exakt vad han menar eller vad jag menade, det tror jag har att göra med att, vi prata ju om att Craig Williamson hade en långvarig och nära kontakt med Sverige på olika sätt där han var spion och där han, han var så väldigt väl informerad i svenska förhållanden och att han också såg Palme och Sverige som en fiende till Sydafrika, alltså Williamson och mili.., säkerhetstjänsten i Sydafrika. Att Williamson försökte både stjäla pengar, biståndspengar, och även infiltrera så att ANC skulle få svårare att arbeta, det ligger ju i det här med att stoppa stödet för ANC och att Palme var den statsman som starkast tog ställning mot Sydafrikas regim. Det här är ju då det politiska motivet då, om man säger, att han blev det främsta målet.

F: Sen på följande raden, "RS (Riian Stander) var själv med i gruppen.

CW, Craig Williamson, var chef för Long Reach, tillkommet för att göra operationer ut i världen. Man hade observerat OP i veckor innan

mordet."

E: Ja, det här, den här lilla meningen, "RS var själv med i gruppen”, den har slagit.mig, alltså den har jag blivit störd av nu precis på slutet, för att om.. för jag har inte uppfattat att Riian Stander skulle ha varit inblandad i förberedelse för mordet, men det här är en anteckning jag skrev direkt i vårt samtal. Det andra är ju mera etablerat, det har jag hört många gånger både av Stander och andra, att Craig Williamson var chef för sitt bolag Long Reach och att man sysslade både med vanlig handel och kriminella saker och mera aktioner av olika slag. Sen sa han att man hade observerat Olof Palme innan mordet, men där skulle svenskar ha haft det största ansvaret för det.

F: Fortsatt förhör med Boris Ersson och vi kommer då över på ”PaUL Anthony White (Craig var i Sverige då men höll sig i bakgrunden). Männen med radio i Stockholm natten var deras agenter." Kan du kommentera det?

E: Ja, PaUL

som jag inte vet vem det är. Anthony White, som

jag då numera vet vem det är, pekades ut av Riian Stander som dom, och nämndes som dom som direkt hade ansvaret för mordet, själva mordet. Sen kommer (Craig var i Sverige då men höll sig i bakgrunden). Det har fallit, det är faktiskt underligt nog en detalj som jag själv har missat, tror jag, i min rapport, men i min ursprungsanteckning här som jag skrev, så, det här är alltså citat utav Riian Stander, som alltså pekar på att uppgifterna om att Williamson var i Sverige vid tiden för mordet skulle alltså stämma. Jag har själv.. Det här har jag inte uppmärksammat i min rapport, så jag blev. överraskad när det kom uppgifter om att han hade

Pol-1996-10-18 0905-1609 HBG5082-00 Förhör av Boris Ersson.pdf

Pol-1996-10-18 0905-1609 HBG5082-00 Förhör av Boris Ersson.pdf

E: Ja, det här, den här lilla meningen, "RS var själv med i gruppen”, den har slagit.mig, alltså den har jag blivit störd av nu precis på slutet, för att om.. för jag har inte uppfattat att Riian Stander skulle ha varit inblandad i förberedelse för mordet, men det här är en anteckning jag skrev direkt i vårt samtal. Det andra är ju mera etablerat, det har jag hört många gånger både av Stander och andra, att Craig Williamson var chef för sitt bolag Long Reach och att man sysslade både med vanlig handel och kriminella saker och mera aktioner av olika slag. Sen sa han att man hade observerat Olof Palme innan mordet, men där skulle svenskar ha haft det största ansvaret för det.

F: Fortsatt förhör med Boris Ersson och vi kommer då över på ”PaUL Anthony White (Craig var i Sverige då men höll sig i bakgrunden). Männen med radio i Stockholm natten var deras agenter." Kan du kommentera det?

E: Ja, PaUL

som jag inte vet vem det är. Anthony White, som

jag då numera vet vem det är, pekades ut av Riian Stander som dom, och nämndes som dom som direkt hade ansvaret för mordet, själva mordet. Sen kommer (Craig var i Sverige då men höll sig i bakgrunden). Det har fallit, det är faktiskt underligt nog en detalj som jag själv har missat, tror jag, i min rapport, men i min ursprungsanteckning här som jag skrev, så, det här är alltså citat utav Riian Stander, som alltså pekar på att uppgifterna om att Williamson var i Sverige vid tiden för mordet skulle alltså stämma. Jag har själv.. Det här har jag inte uppmärksammat i min rapport, så jag blev. överraskad när det kom uppgifter om att han hade

bott på ett hotell i Stockholm och sånt där. ”Männen med radio i

  • Stockholm natten var deras agenter". Jag frågade alltså honom om, jag sa att i den svenska mediadebatten, så har det förekommit mycket spekulationer om mystiska män med walkie-talkie och så, och han nickade och sade, att det här var folk som jobbade för oss, men sen när jag frågade mer, så sade han att förberedelsearbetet och bakgrundsjobbet sköttes inte av dom själva, utan av svenska kollegor.

F: Vi fortsätter, det står "en del svenska agenter som arbetade exakt som våra hemliga var inblandade, Swedish Intelligence Organisation, en kvinna var chef då för den avdelning som man samarbetade med”..

E: Jo, det här är ju, det här är precis vad han sa, att dom hade samarbete med några svenskar som var säkerhetsagenter eller poliser. Jag vet inte hur noga han vet hur svensk polis och säkerhets.., alltså hur det är organiserat, men det här är vad han sa och detaljerna att det fanns en kvinna på den avdelning där man hade sina kontakter, det, ja.. Han har sagt så här.

F: Vi fortsätter. "Vi hade telefonkontakt med dom, men dom ändrade alla telefoner efteråt. Svenskarna informerade Craig om Palmes rörelser, några individer där samarbetade".

E: Ja, det här, att jag skrivit några individer där samarbetade, det berodde på att jag frågade speciellt, hade ni ett formellt samarbete med?, alltså jag kunde inte för mina vildaste fantasier tänka mig att svensk polis på nåt sätt skulle på ett organiserat sätt ha deltagit någon sorts

Pol-1996-10-18 0905-1609 HBG5082-00 Förhör av Boris Ersson.pdf

Pol-1996-10-18 0905-1609 HBG5082-00 Förhör av Boris Ersson.pdf

bott på ett hotell i Stockholm och sånt där. ”Männen med radio i

  • Stockholm natten var deras agenter". Jag frågade alltså honom om, jag sa att i den svenska mediadebatten, så har det förekommit mycket spekulationer om mystiska män med walkie-talkie och så, och han nickade och sade, att det här var folk som jobbade för oss, men sen när jag frågade mer, så sade han att förberedelsearbetet och bakgrundsjobbet sköttes inte av dom själva, utan av svenska kollegor.

F: Vi fortsätter, det står "en del svenska agenter som arbetade exakt som våra hemliga var inblandade, Swedish Intelligence Organisation, en kvinna var chef då för den avdelning som man samarbetade med”..

E: Jo, det här är ju, det här är precis vad han sa, att dom hade samarbete med några svenskar som var säkerhetsagenter eller poliser. Jag vet inte hur noga han vet hur svensk polis och säkerhets.., alltså hur det är organiserat, men det här är vad han sa och detaljerna att det fanns en kvinna på den avdelning där man hade sina kontakter, det, ja.. Han har sagt så här.

F: Vi fortsätter. "Vi hade telefonkontakt med dom, men dom ändrade alla telefoner efteråt. Svenskarna informerade Craig om Palmes rörelser, några individer där samarbetade".

E: Ja, det här, att jag skrivit några individer där samarbetade, det berodde på att jag frågade speciellt, hade ni ett formellt samarbete med?, alltså jag kunde inte för mina vildaste fantasier tänka mig att svensk polis på nåt sätt skulle på ett organiserat sätt ha deltagit någon sorts

komplott, och det är just därför jag skrivit några individer och det sade

han väldigt tydligt, att det var enskilda personer..

F: Du var färdig där?

E: Ja.

F: Då fortsätter vi med "SA, Sydafrika, hade folk i Sverige, Norge. Vi skötte donationer (IBM Ford Fundation). Vi visste allt om hur man förde pengar till SA." Kommentera det?

E: Jo, det är ju då att Craig Williamson hade speciellt infiltrerat biståndsverksamheten i Sverige, Danmark och Norge. Här sa han då Sverige och Norge. Det finns en hel del uppgifter om Williamsons verksamheter på norsk sida som norska media bl.a. håller på med. Vi skötte donationer. Det handlar om hur Craig Williamson lyckades på olika sätt föra över biståndspengar och andra donationer in i säkerhetspolisens apartheidregimens olika program. Man hade alltså falska biståndsprogram. Man hade infiltrerat verkliga rörelser och man hade rent, ja man hade rent påhittade stödprojekt. Daisy Farm är ju ett sånt påhittat projekt för att utbilda antiapartheidmänniskor, som egentligen då gick till polisen. "Vi visste allt om hur man förde pengar till Sydafrika”. Ja, det handlar ju om att Craig Williamson hade en mycket djup kunskap om hur hela antiapartheidarbetet gick till. Det var ju därför han lyckades stjäla så mycket pengar.

F: Då kanske vi kan fortsätta till nästa uppgift. "Craig stal pengar till sig själv, Jack 350.000 D (dollar möjligtvis) golfbana 300.000 miljoner.

Pol-1996-10-18 0905-1609 HBG5082-00 Förhör av Boris Ersson.pdf

Pol-1996-10-18 0905-1609 HBG5082-00 Förhör av Boris Ersson.pdf

komplott, och det är just därför jag skrivit några individer och det sade

han väldigt tydligt, att det var enskilda personer..

F: Du var färdig där?

E: Ja.

F: Då fortsätter vi med "SA, Sydafrika, hade folk i Sverige, Norge. Vi skötte donationer (IBM Ford Fundation). Vi visste allt om hur man förde pengar till SA." Kommentera det?

E: Jo, det är ju då att Craig Williamson hade speciellt infiltrerat biståndsverksamheten i Sverige, Danmark och Norge. Här sa han då Sverige och Norge. Det finns en hel del uppgifter om Williamsons verksamheter på norsk sida som norska media bl.a. håller på med. Vi skötte donationer. Det handlar om hur Craig Williamson lyckades på olika sätt föra över biståndspengar och andra donationer in i säkerhetspolisens apartheidregimens olika program. Man hade alltså falska biståndsprogram. Man hade infiltrerat verkliga rörelser och man hade rent, ja man hade rent påhittade stödprojekt. Daisy Farm är ju ett sånt påhittat projekt för att utbilda antiapartheidmänniskor, som egentligen då gick till polisen. "Vi visste allt om hur man förde pengar till Sydafrika”. Ja, det handlar ju om att Craig Williamson hade en mycket djup kunskap om hur hela antiapartheidarbetet gick till. Det var ju därför han lyckades stjäla så mycket pengar.

F: Då kanske vi kan fortsätta till nästa uppgift. "Craig stal pengar till sig själv, Jack 350.000 D (dollar möjligtvis) golfbana 300.000 miljoner.

under våren 1994, cirka sju veckor. Han vill minnas att det var i april månad och att han övervarade det första demokratiska valet i Sydafrika. Vidare uppger han, att han återvände till Sydafrika under senhösten⠀⠀ 1994, också denna gång cirka sju veckor.

Ersson tillfrågas om han fortfarande, när han befann sig i Sverige och inte hade åkt ner till Sydafrika, således före 1994, hade några kontakter som gjorde, att han visste vilka personer han skulle prata med när han kom ner för att göra sin film i Sydafrika. Ersson uppger, att det var nödvändigt för honom, att förbereda sig, då han skulle skildra en hemlig operation som skett under en längre tid, med bl.a. SIDA inblandad och den norska statliga hjälpen samt IDAF i London. Ersson uppger, att det var viktigt för honom, att bygga upp ett förtroende här i Sverige för sin sak och sin filmning och att han inte kunde komma okunnig till Sydafrika. Han säger således, att han hade en bra kunskap om Sydafrika och kontakter som gjorde att han hade en ingång direkt till folk i central

Po ställning, bl.a. nämner han Rica Hodgson, tidigare medlem i IDAF och

I

nu under 1994 fungerade som personlig sekreterare till Walther Sisulu, partiledare i ANC.

Ersson säger, att han hade en lista på femtio personer som var offer för Sydafrikas apartheidpolitik och en del advokater till dessa offer, som han hade för avsikt att intervjua under sin tid i Sydafrika. Han säger vidare, att redan första dagen i Sydafrika så mötte han Per Wästberg i Kapstaden, som hade direktkontakter till ledande personer inom ANC.

Pol-1996-10-18 0905-1609 HBG5082-00 Förhör av Boris Ersson.pdf

Pol-1996-10-18 0905-1609 HBG5082-00 Förhör av Boris Ersson.pdf

under våren 1994, cirka sju veckor. Han vill minnas att det var i april månad och att han övervarade det första demokratiska valet i Sydafrika. Vidare uppger han, att han återvände till Sydafrika under senhösten⠀⠀ 1994, också denna gång cirka sju veckor.

Ersson tillfrågas om han fortfarande, när han befann sig i Sverige och inte hade åkt ner till Sydafrika, således före 1994, hade några kontakter som gjorde, att han visste vilka personer han skulle prata med när han kom ner för att göra sin film i Sydafrika. Ersson uppger, att det var nödvändigt för honom, att förbereda sig, då han skulle skildra en hemlig operation som skett under en längre tid, med bl.a. SIDA inblandad och den norska statliga hjälpen samt IDAF i London. Ersson uppger, att det var viktigt för honom, att bygga upp ett förtroende här i Sverige för sin sak och sin filmning och att han inte kunde komma okunnig till Sydafrika. Han säger således, att han hade en bra kunskap om Sydafrika och kontakter som gjorde att han hade en ingång direkt till folk i central

Po ställning, bl.a. nämner han Rica Hodgson, tidigare medlem i IDAF och

I

nu under 1994 fungerade som personlig sekreterare till Walther Sisulu, partiledare i ANC.

Ersson säger, att han hade en lista på femtio personer som var offer för Sydafrikas apartheidpolitik och en del advokater till dessa offer, som han hade för avsikt att intervjua under sin tid i Sydafrika. Han säger vidare, att redan första dagen i Sydafrika så mötte han Per Wästberg i Kapstaden, som hade direktkontakter till ledande personer inom ANC.

E: Jo, både, det här är ju då Riian Stander som säger det här, att han inte bara, att Craig Williamson inte bara tog pengar till säkerhetspolisen, vilket han erkände för mig, Williamson, i min intervju med honom, utan även stal pengar till sig själv. Jack 350.000, golfbana. Siffran där vet jag inte. 300.000 miljoner är ju inte rimligt, så att jag vet inte, och det har.. Jag har dessutom krafsat lite i siffrorna, så att... Hur den där sista siffran ska tydas, det vet jag inte.

F: Menar du det här för hans privata konsumtion?

E: Ja, det är alltså. Dirk Coetzee har sagt till mig i en annan intervju, att Craig Williamson och hans chef, Johan Coetzee, stal även privata. pengar från biståndsorganen och att huvudbanken skulle ligga i Jersey.

Po

F: Vi fortsätter ned till nästa.

Ltcol, hjälpte CW att fly.

Sen gick JW över till ANC. Bankkonto (överstruket)”.

är. Det

E: Ja, det här har jag inte forskat i. Jag vet inte vem syftar säkert på att det som hände 1980 när Williamson blev avslöjad och gav sig tillbaka till Sydafrika. Sen måste det väl tyda på att den här ungefär som Dirk Coetzee, bedömde det som nyttigare för

honom att hålla på ANC. Jag har alltså inte undersökt vem den där

är.

F: "Bankkonto?"

Pol-1996-10-18 0905-1609 HBG5082-00 Förhör av Boris Ersson.pdf

Pol-1996-10-18 0905-1609 HBG5082-00 Förhör av Boris Ersson.pdf

E: Jo, både, det här är ju då Riian Stander som säger det här, att han inte bara, att Craig Williamson inte bara tog pengar till säkerhetspolisen, vilket han erkände för mig, Williamson, i min intervju med honom, utan även stal pengar till sig själv. Jack 350.000, golfbana. Siffran där vet jag inte. 300.000 miljoner är ju inte rimligt, så att jag vet inte, och det har.. Jag har dessutom krafsat lite i siffrorna, så att... Hur den där sista siffran ska tydas, det vet jag inte.

F: Menar du det här för hans privata konsumtion?

E: Ja, det är alltså. Dirk Coetzee har sagt till mig i en annan intervju, att Craig Williamson och hans chef, Johan Coetzee, stal även privata. pengar från biståndsorganen och att huvudbanken skulle ligga i Jersey.

Po

F: Vi fortsätter ned till nästa.

Ltcol, hjälpte CW att fly.

Sen gick JW över till ANC. Bankkonto (överstruket)”.

är. Det

E: Ja, det här har jag inte forskat i. Jag vet inte vem syftar säkert på att det som hände 1980 när Williamson blev avslöjad och gav sig tillbaka till Sydafrika. Sen måste det väl tyda på att den här ungefär som Dirk Coetzee, bedömde det som nyttigare för

honom att hålla på ANC. Jag har alltså inte undersökt vem den där

är.

F: "Bankkonto?"

E: Ja, det tror jag. Vi pratade en del om hur dom skötte sin ekonomi och han berättade, Stander då, att han hade detaljerade kunskaper och dokument om hur Long Reach och Williamson, var dom hade pengarna och t.o.m. bankkontonumret.

F: Vi fortsätter lite längre ned på sidan. "Peter Casselton levde på jakten i Grekland. Craig Williamson hade pengar på konton i Jersey, St Helier.

E: Det här hänsyftar då på en lyxbåt som Casselton, Craig Williamson ska ha haft i Pireus och där kommer dom här kontona tillbaka igen.

F: Finns det någon ytterligare person som varit inblandad i den här jakten.

E: Ja, jag har för mig att den här italienske Mario Ricci har nämnts, för han ska ha varit en central figur när det har gällt att ordna pengar och även i deras mera civila smuggelaffärer, hjälpt till.

F: Vi fortsätter nedåt. "Anthony White mördade Palme. Han är nu i Beira, Moçambique, på en plantagen. Buisness. Sysslar med smuggling av noshörning och elefantbetar. Nu exporterar han trä Stinkwood, Hardwood. CW:s byggplaner i Moçambique är tillsammans med dom här personerna”. Om vi kan börja med första meningen, "Anthony White mördade Palme.."

E: Ja, det här är ju. Jag har ju skrivit vad han har sagt till mig och det är då ett rakare besked än vad jag faktiskt har uppfattat. För vid ett annat

Pol-1996-10-18 0905-1609 HBG5082-00 Förhör av Boris Ersson.pdf

Pol-1996-10-18 0905-1609 HBG5082-00 Förhör av Boris Ersson.pdf

E: Ja, det tror jag. Vi pratade en del om hur dom skötte sin ekonomi och han berättade, Stander då, att han hade detaljerade kunskaper och dokument om hur Long Reach och Williamson, var dom hade pengarna och t.o.m. bankkontonumret.

F: Vi fortsätter lite längre ned på sidan. "Peter Casselton levde på jakten i Grekland. Craig Williamson hade pengar på konton i Jersey, St Helier.

E: Det här hänsyftar då på en lyxbåt som Casselton, Craig Williamson ska ha haft i Pireus och där kommer dom här kontona tillbaka igen.

F: Finns det någon ytterligare person som varit inblandad i den här jakten.

E: Ja, jag har för mig att den här italienske Mario Ricci har nämnts, för han ska ha varit en central figur när det har gällt att ordna pengar och även i deras mera civila smuggelaffärer, hjälpt till.

F: Vi fortsätter nedåt. "Anthony White mördade Palme. Han är nu i Beira, Moçambique, på en plantagen. Buisness. Sysslar med smuggling av noshörning och elefantbetar. Nu exporterar han trä Stinkwood, Hardwood. CW:s byggplaner i Moçambique är tillsammans med dom här personerna”. Om vi kan börja med första meningen, "Anthony White mördade Palme.."

E: Ja, det här är ju. Jag har ju skrivit vad han har sagt till mig och det är då ett rakare besked än vad jag faktiskt har uppfattat. För vid ett annat

tillfälle så säger han ju, att Anthony White och Asmusen fick klartecken · ·att mörda Palme, men här säger han att White verkligen gjorde det också och sen börjar jag fråga honom om var White finns och så beskriver han att han är i Beira och sysslar med trävirke och smuggelaffärer och jag visste då inte vem Anthony White var över huvud taget. Det här att han hade sågverk och sånt, det har jag fått veta senare.

F: Den sista uppgiften där?

E: Ja, byggplanen, det skulle handla om någon turistverksamhet vill jag minnas. Att han, han hade tankar på att bygga upp turisthotell i Moçambique och på Sri Lanka.

|(överstruket)

var inblandad i

F: Vi fortsätter över på sidan 3 ifrån aktuell skrivelse. "OP och CW möttes. CW var undercover för ANC. CW anklagade OP för att fiffla undan pengar från ANC. sydafrikafrågan, samarbetade med CW för att stoppa det svenska stödet till anti apartheidkampen." Vi börjar med det första där?

E: Det här är ju då den... Här hänsyftar han på, vad ska man säga, någon form av mera privat fiendskap och som ett eventuellt motiv, att Palme och Williamson skulle ha träffats och känt varandra och t.o.m. haft någon form av affärer och pengar på ett eller annat sätt ihop och kommit i konflikt om det. Det här sa han till mig väldigt klart, men han ville inte gå in på några djupare detaljer. Att det är den tyske politiske

ledaren. Jo, han påstod att han samarbetade.

är ju konservativ

och tyckte illa om den här politiken som Palme stod för.

Pol-1996-10-18 0905-1609 HBG5082-00 Förhör av Boris Ersson.pdf

Pol-1996-10-18 0905-1609 HBG5082-00 Förhör av Boris Ersson.pdf

tillfälle så säger han ju, att Anthony White och Asmusen fick klartecken · ·att mörda Palme, men här säger han att White verkligen gjorde det också och sen börjar jag fråga honom om var White finns och så beskriver han att han är i Beira och sysslar med trävirke och smuggelaffärer och jag visste då inte vem Anthony White var över huvud taget. Det här att han hade sågverk och sånt, det har jag fått veta senare.

F: Den sista uppgiften där?

E: Ja, byggplanen, det skulle handla om någon turistverksamhet vill jag minnas. Att han, han hade tankar på att bygga upp turisthotell i Moçambique och på Sri Lanka.

|(överstruket)

var inblandad i

F: Vi fortsätter över på sidan 3 ifrån aktuell skrivelse. "OP och CW möttes. CW var undercover för ANC. CW anklagade OP för att fiffla undan pengar från ANC. sydafrikafrågan, samarbetade med CW för att stoppa det svenska stödet till anti apartheidkampen." Vi börjar med det första där?

E: Det här är ju då den... Här hänsyftar han på, vad ska man säga, någon form av mera privat fiendskap och som ett eventuellt motiv, att Palme och Williamson skulle ha träffats och känt varandra och t.o.m. haft någon form av affärer och pengar på ett eller annat sätt ihop och kommit i konflikt om det. Det här sa han till mig väldigt klart, men han ville inte gå in på några djupare detaljer. Att det är den tyske politiske

ledaren. Jo, han påstod att han samarbetade.

är ju konservativ

och tyckte illa om den här politiken som Palme stod för.

F: Är det

från Bayern som du syftar på?

E: Ja, jag har uppfattat.. att jag har skrivit.

och strukit över det i

det är

min anteckningsbok här, det minns jag att.. För han sa

vad han sa.

var inblandad.

före, för jag antog att det var, när han sa

större detaljer på det.

har jag då inom parentes skrivit

han gick inte in i några

F: Det här meningen med "CW var undercover för ANC”.

E: Williamson har berättat för mig att han hade som sin stora ambition att ta sig in i ANC och bli en ledande person inom ANC. Det skulle vara liksom hans livstriumf som spion, att komma in i ledningen för fienden, men om han verkligen var, att han hade stort förtroende på hög nivå inom ANC, så var det, men att han skulle arbetat för ANC i sitt agentarbete. Ja, det är ju tänkbart, han har ju hållit glödande anti- apartheidtal i FN bl.a. Williamson. Han har ju framträtt som en av dom främsta vita anti apartheidaktivisterna, så att det är väl möjligt, men mer än så här.. Jag gick alltså.. Dom här anteckningarna är alltså gjorda vid vårt sista möte då det var rätt stressat och där han, efter jag klämde dom här sakerna ur honom bara för att kunna ha något att prata med Dullah Omar om, så att någon djupare resonemang vad saker betydde, det kom vi aldrig fram till. Men han har sagt det här, det har han.

Pol-1996-10-18 0905-1609 HBG5082-00 Förhör av Boris Ersson.pdf

Pol-1996-10-18 0905-1609 HBG5082-00 Förhör av Boris Ersson.pdf

F: Är det

från Bayern som du syftar på?

E: Ja, jag har uppfattat.. att jag har skrivit.

och strukit över det i

det är

min anteckningsbok här, det minns jag att.. För han sa

vad han sa.

var inblandad.

före, för jag antog att det var, när han sa

större detaljer på det.

har jag då inom parentes skrivit

han gick inte in i några

F: Det här meningen med "CW var undercover för ANC”.

E: Williamson har berättat för mig att han hade som sin stora ambition att ta sig in i ANC och bli en ledande person inom ANC. Det skulle vara liksom hans livstriumf som spion, att komma in i ledningen för fienden, men om han verkligen var, att han hade stort förtroende på hög nivå inom ANC, så var det, men att han skulle arbetat för ANC i sitt agentarbete. Ja, det är ju tänkbart, han har ju hållit glödande anti- apartheidtal i FN bl.a. Williamson. Han har ju framträtt som en av dom främsta vita anti apartheidaktivisterna, så att det är väl möjligt, men mer än så här.. Jag gick alltså.. Dom här anteckningarna är alltså gjorda vid vårt sista möte då det var rätt stressat och där han, efter jag klämde dom här sakerna ur honom bara för att kunna ha något att prata med Dullah Omar om, så att någon djupare resonemang vad saker betydde, det kom vi aldrig fram till. Men han har sagt det här, det har han.

F: Vi kan då fortsätta lite längre ned på sidan där det står, efter ⠀⠀⠀⠀⠀ *telefonnumren, "RS-Volvo användes som agent i SA för att föra pengar till SA från Sverige".
E: Det här syftar ju då på att IDAF och IUEF använde olika banker och privatpersoner och företag, kända företag som hade affärer. Då använde man dom och sina kontakter i dom, för att, alltså för att föra in pengar i Sydafrika. Jag har svårt att tro att Volvo skulle ha medverkat i nån sorts politik för att stödja apartheidregimen, det tror jag inte. Jag har alltså inte frågat Stander, även det här sa Stander, men jag, allting, det blir spekulationer då.


F: Ja, det är RS-Volvo. Kan du säga vad RS står för?
E: Ja, det är Riian Stander.


F: Riian Stander.
E: Det är ett citat av vad han så.


F: Vi fortsätter lite längre ned. "Craig använder Bank of England för att föra pengar och själv ta pengar ur IUEF för att stjäla US bilar, båtar m.m".
E: Ja, det är väl bara en beskrivning av att han även använde Bank of England. Annars så har han nämnt flera gånger, att den centrala

Pol-1996-10-18 0905-1609 HBG5082-00 Förhör av Boris Ersson.pdf

Pol-1996-10-18 0905-1609 HBG5082-00 Förhör av Boris Ersson.pdf

F: Vi kan då fortsätta lite längre ned på sidan där det står, efter ⠀⠀⠀⠀⠀ *telefonnumren, "RS-Volvo användes som agent i SA för att föra pengar till SA från Sverige".
E: Det här syftar ju då på att IDAF och IUEF använde olika banker och privatpersoner och företag, kända företag som hade affärer. Då använde man dom och sina kontakter i dom, för att, alltså för att föra in pengar i Sydafrika. Jag har svårt att tro att Volvo skulle ha medverkat i nån sorts politik för att stödja apartheidregimen, det tror jag inte. Jag har alltså inte frågat Stander, även det här sa Stander, men jag, allting, det blir spekulationer då.


F: Ja, det är RS-Volvo. Kan du säga vad RS står för?
E: Ja, det är Riian Stander.


F: Riian Stander.
E: Det är ett citat av vad han så.


F: Vi fortsätter lite längre ned. "Craig använder Bank of England för att föra pengar och själv ta pengar ur IUEF för att stjäla US bilar, båtar m.m".
E: Ja, det är väl bara en beskrivning av att han även använde Bank of England. Annars så har han nämnt flera gånger, att den centrala

bankkontakten fanns på Jersey, det här skatteparadiset i engelska

kanalen.

F: "Craig tog pengar. Använde Reuters”.

¨E: Ja. Reuters är ju en känd nyhetsbyrå. Vad, det vet jag faktiskt inte.

Jag har inte forskat i det. Jag skrev snabbt ned vad han sa.

F: "OP, Olof Palme, fick pengar via Craig, svarta pengar”.

E: Jo, det skymtade ju fram att det fanns, att det skulle ha.. Stander nämner ju då att det skulle ha funnits någon form kontakt mellan Craig Williamson och Olof Palme, och konflikt som gällde pengar och som gällde någon form av att lägga sig till med pengar och att, men när jag började fråga om det och jag hade ju då i bakhuvudet den där debatten som fanns om det här collegehistorien, där Palme blev anklagad för att mygla till förmån för sin son och sånt där, där ville Stander inte gå vidare, utan det blev, det blev bara dom här korta... Jag har inga mer detaljer kring det här och själv, personligen, så har jag svårt att, alltså jag har svårt att tänka mig att Olof Palme skulle ha nån sorts.. Ja, ja det

enda jag kan säga är, att så här sa Stander.

F: Vi fortsätter på sidan 4. "Anthony White, capt, ex Rhodesian selous scouts was given the green light to kill Palme".

Pol-1996-10-18 0905-1609 HBG5082-00 Förhör av Boris Ersson.pdf

Pol-1996-10-18 0905-1609 HBG5082-00 Förhör av Boris Ersson.pdf

bankkontakten fanns på Jersey, det här skatteparadiset i engelska

kanalen.

F: "Craig tog pengar. Använde Reuters”.

¨E: Ja. Reuters är ju en känd nyhetsbyrå. Vad, det vet jag faktiskt inte.

Jag har inte forskat i det. Jag skrev snabbt ned vad han sa.

F: "OP, Olof Palme, fick pengar via Craig, svarta pengar”.

E: Jo, det skymtade ju fram att det fanns, att det skulle ha.. Stander nämner ju då att det skulle ha funnits någon form kontakt mellan Craig Williamson och Olof Palme, och konflikt som gällde pengar och som gällde någon form av att lägga sig till med pengar och att, men när jag började fråga om det och jag hade ju då i bakhuvudet den där debatten som fanns om det här collegehistorien, där Palme blev anklagad för att mygla till förmån för sin son och sånt där, där ville Stander inte gå vidare, utan det blev, det blev bara dom här korta... Jag har inga mer detaljer kring det här och själv, personligen, så har jag svårt att, alltså jag har svårt att tänka mig att Olof Palme skulle ha nån sorts.. Ja, ja det

enda jag kan säga är, att så här sa Stander.

F: Vi fortsätter på sidan 4. "Anthony White, capt, ex Rhodesian selous scouts was given the green light to kill Palme".

E: Ja, det här är ju.. Då förde jag över det hela från Sydafrika. Jag vill

pumpa honom på om han visste nåt om det som skedde i Stockholm och då sa han precis så här. Det här är ett ordagrant citat.

F: "CW var kontakten som gav ordern att ta ut OP”.

E: Ja, att Craig Williamson var den som planerade det hela och gav

ordern. Att ta ut betyder ju, att mörda Olof Palme.

F: "CW var ledande i att sköta CCB, third force".

E: Ja, Craig Williamson och hela operationen som bedrevs på Daisy Farm, det var ju den s.k. tredje kraften, CCB, som sysslade med undergrävande verksamhet, mord och framför allt, det dom sysslade mest med, det var att åstadkomma konflikter mellan olika svarta grupper. Det som var så tydligt för valet där Inkatha och ANC, Zulu och Khosafolken gång på gång kom i kravaller emot varandra. Många utav dom motsättningarna var arrangerade faktiskt, utav svarta, köpta agenter som gav sig in i ett bostadsområde, slog ihjäl nån, uppträdde som om dom tillhörde ANC eller Inkatha och så snabbt tog sig därifrån och så blev folk upprörda, så skulle dom hämnas och så var det en spiral av våld på gång, som var startad utav polisen egentligen.

F: "Ovanför honom = försvarsminister Malange ‘Maine brain'.

E: Ja, med det här menar han att, och där pratade vi om det här, need to now chain, som både överste du Plessis i den militära säkerhetstjänsten

Pol-1996-10-18 0905-1609 HBG5082-00 Förhör av Boris Ersson.pdf

Pol-1996-10-18 0905-1609 HBG5082-00 Förhör av Boris Ersson.pdf

E: Ja, det här är ju.. Då förde jag över det hela från Sydafrika. Jag vill

pumpa honom på om han visste nåt om det som skedde i Stockholm och då sa han precis så här. Det här är ett ordagrant citat.

F: "CW var kontakten som gav ordern att ta ut OP”.

E: Ja, att Craig Williamson var den som planerade det hela och gav

ordern. Att ta ut betyder ju, att mörda Olof Palme.

F: "CW var ledande i att sköta CCB, third force".

E: Ja, Craig Williamson och hela operationen som bedrevs på Daisy Farm, det var ju den s.k. tredje kraften, CCB, som sysslade med undergrävande verksamhet, mord och framför allt, det dom sysslade mest med, det var att åstadkomma konflikter mellan olika svarta grupper. Det som var så tydligt för valet där Inkatha och ANC, Zulu och Khosafolken gång på gång kom i kravaller emot varandra. Många utav dom motsättningarna var arrangerade faktiskt, utav svarta, köpta agenter som gav sig in i ett bostadsområde, slog ihjäl nån, uppträdde som om dom tillhörde ANC eller Inkatha och så snabbt tog sig därifrån och så blev folk upprörda, så skulle dom hämnas och så var det en spiral av våld på gång, som var startad utav polisen egentligen.

F: "Ovanför honom = försvarsminister Malange ‘Maine brain'.

E: Ja, med det här menar han att, och där pratade vi om det här, need to now chain, som både överste du Plessis i den militära säkerhetstjänsten

och Dirk Coetzee i detalj har gått igenom med mig och det är alltså, att · · ovanför dom här som verkställde våldet, dom som gjorde det hela, så fanns naturligtvis dom som gav dom övergripande orderna och, och där var Magnus Malan den kanske hårdaste, pådrivande kraften.

F: "Smugglade vapen och diamanter".

E: Ja, då var vi inne på att diskutera mera civila affärer. Dom har ju, på Vlakplaas så har man ju inte bara sysslat med terror och, kan man säga polisvåld, utan man har också sysslat mycket med diamantsmuggling, guldsmuggling, tjuvjakt i dom här stora naturreservaten där man har smugglat elefantbetar, noshörningsbetar, så att polisen har även varit inblandad och Craig personligen också i mera civil kriminell verksamhet.

F: Vi fortsätter längre ned. "Man hade en italiensk miljonär, Mario Ricci, han gav de Klerk pengar för tjänster. Mike Mitten arbetade för RS. Han tog hela trunken till FW med pengar, sedan FW de Klerk tog över Nationalistpartiet. Med dessa pengar köpte man Craigs plats i nära kontakt med FW De Klerk.

E: Jo, den här Mario Ritchi dyker upp i mina samtal, både med Stander och med Dirk Coetzee och är också nämnd av andra och som en person i bakgrunden och en maffiakontakt. Att han skulle gett de Klerk pengar, det har jag inte hört nån annanstans än just i det här yttrandet. Sen beskrev Stander, som en förstahandsuppgift, att en av hans närmaste kompisar, som hette

och som han jobbade ihop med, själv

Pol-1996-10-18 0905-1609 HBG5082-00 Förhör av Boris Ersson.pdf

Pol-1996-10-18 0905-1609 HBG5082-00 Förhör av Boris Ersson.pdf

och Dirk Coetzee i detalj har gått igenom med mig och det är alltså, att · · ovanför dom här som verkställde våldet, dom som gjorde det hela, så fanns naturligtvis dom som gav dom övergripande orderna och, och där var Magnus Malan den kanske hårdaste, pådrivande kraften.

F: "Smugglade vapen och diamanter".

E: Ja, då var vi inne på att diskutera mera civila affärer. Dom har ju, på Vlakplaas så har man ju inte bara sysslat med terror och, kan man säga polisvåld, utan man har också sysslat mycket med diamantsmuggling, guldsmuggling, tjuvjakt i dom här stora naturreservaten där man har smugglat elefantbetar, noshörningsbetar, så att polisen har även varit inblandad och Craig personligen också i mera civil kriminell verksamhet.

F: Vi fortsätter längre ned. "Man hade en italiensk miljonär, Mario Ricci, han gav de Klerk pengar för tjänster. Mike Mitten arbetade för RS. Han tog hela trunken till FW med pengar, sedan FW de Klerk tog över Nationalistpartiet. Med dessa pengar köpte man Craigs plats i nära kontakt med FW De Klerk.

E: Jo, den här Mario Ritchi dyker upp i mina samtal, både med Stander och med Dirk Coetzee och är också nämnd av andra och som en person i bakgrunden och en maffiakontakt. Att han skulle gett de Klerk pengar, det har jag inte hört nån annanstans än just i det här yttrandet. Sen beskrev Stander, som en förstahandsuppgift, att en av hans närmaste kompisar, som hette

och som han jobbade ihop med, själv

hade tagit en hel väska med pengar i samband med att Craig Williamson

hade tvingats fly från Europa och med dessa pengar förhandlat sig till att ge Craig en hög plats i Nationalistpartiet. Jag vet ingenting om det här, annat än att Stander har sagt det är till mig.

F: Vi fortsätter. "Peter Casselton + Craig Williamson hade en yacht i Pireus i Grekland”. "PC sprängde ANC's kontor i London." Peter Casselton kan tala?

E: Ja, han nämner att dom hade använt stulna pengar till att köpa en jakt och dom brukade segla med den. Sen nämnde han också att Casselton hade varit med och sprängt ANC:s kontor i London. Peter Casselton kan tala? Det är en idé som jag hade, att söka upp Casselton helt enkelt, vilket jag inte har gjort.

F: Lite längre ned då, "Craigs företag i Seychellerna: GMR Corporation".

E: Det här är en anteckning som jag har glömt ända fram till jag gick igenom mina anteckningar. Jag har inte sett det som någon viktig uppgift annat än att Stander berättar för mig att Craig nu höll på med en massa fastighetsaffärer och turism och handel och annat, vilket också Craig Williamson berättat att, och han nämnde själv också att han hade turistplaner i Seychellerna. Jag har själv inte forskat i det där.

F: "Riian Stander arbetade med Hammer-unit". "Teamet som tog

Pol-1996-10-18 0905-1609 HBG5082-00 Förhör av Boris Ersson.pdf

Pol-1996-10-18 0905-1609 HBG5082-00 Förhör av Boris Ersson.pdf

hade tagit en hel väska med pengar i samband med att Craig Williamson

hade tvingats fly från Europa och med dessa pengar förhandlat sig till att ge Craig en hög plats i Nationalistpartiet. Jag vet ingenting om det här, annat än att Stander har sagt det är till mig.

F: Vi fortsätter. "Peter Casselton + Craig Williamson hade en yacht i Pireus i Grekland”. "PC sprängde ANC's kontor i London." Peter Casselton kan tala?

E: Ja, han nämner att dom hade använt stulna pengar till att köpa en jakt och dom brukade segla med den. Sen nämnde han också att Casselton hade varit med och sprängt ANC:s kontor i London. Peter Casselton kan tala? Det är en idé som jag hade, att söka upp Casselton helt enkelt, vilket jag inte har gjort.

F: Lite längre ned då, "Craigs företag i Seychellerna: GMR Corporation".

E: Det här är en anteckning som jag har glömt ända fram till jag gick igenom mina anteckningar. Jag har inte sett det som någon viktig uppgift annat än att Stander berättar för mig att Craig nu höll på med en massa fastighetsaffärer och turism och handel och annat, vilket också Craig Williamson berättat att, och han nämnde själv också att han hade turistplaner i Seychellerna. Jag har själv inte forskat i det där.

F: "Riian Stander arbetade med Hammer-unit". "Teamet som tog

E: Ja, nu kommer vi in egentligen på andra saker. Stander beskrev. Jag ..: försökte kolla Stander, genom att kolla en del andra uppgifter och

dessutom, orsaken till att vi börjar prata om Hammer, det var för att nämnde att kodordet för att mörda Palme var Hammer och då började. · jag fråga honom om The Hammer Unit, som var en sorts paramilitär sammanslutning av mördare och som ett exempel på ett mord som jag hade undersökt, så gav han mig namnen på dom som han påstår mördade Mathew Goniwe. Ja, det är det som den anteckningen säger.

"

F: Och så tar vi den sista då, längst ned på sidan, svarta poliserna som hade hotat att ge upplysningar om

sprängde de

E: Ja, det här har också med mordet på Mathew Goniwe att göra. Det här är alltså en del av dom, namnen på

och

det är två av

dom mera ökändaste poliserna i Port Elisabeth som finns i många fall av tortyr och andra mord, och annat, och jag har alltså kollat att det var en bil med svarta polismän som blev sprängd i luften och den här skymtade, fanns i närheten när det här hände. Han var också specialutbildad som sprängexpert, men något bevis för att han skulle ha sprängt just dom här nu, det har jag inte sett. Han är inte fälld för det.

Fortsatt förhör med Boris Ersson.

Ersson hörs vidare angående kompletteringen till rapporten som han skickat till utredningen och uppgiften om en person vid namn

vem denne är. Ersson uppger, att

är en person som är

och

Pol-1996-10-18 0905-1609 HBG5082-00 Förhör av Boris Ersson.pdf

Pol-1996-10-18 0905-1609 HBG5082-00 Förhör av Boris Ersson.pdf

E: Ja, nu kommer vi in egentligen på andra saker. Stander beskrev. Jag ..: försökte kolla Stander, genom att kolla en del andra uppgifter och

dessutom, orsaken till att vi börjar prata om Hammer, det var för att nämnde att kodordet för att mörda Palme var Hammer och då började. · jag fråga honom om The Hammer Unit, som var en sorts paramilitär sammanslutning av mördare och som ett exempel på ett mord som jag hade undersökt, så gav han mig namnen på dom som han påstår mördade Mathew Goniwe. Ja, det är det som den anteckningen säger.

"

F: Och så tar vi den sista då, längst ned på sidan, svarta poliserna som hade hotat att ge upplysningar om

sprängde de

E: Ja, det här har också med mordet på Mathew Goniwe att göra. Det här är alltså en del av dom, namnen på

och

det är två av

dom mera ökändaste poliserna i Port Elisabeth som finns i många fall av tortyr och andra mord, och annat, och jag har alltså kollat att det var en bil med svarta polismän som blev sprängd i luften och den här skymtade, fanns i närheten när det här hände. Han var också specialutbildad som sprängexpert, men något bevis för att han skulle ha sprängt just dom här nu, det har jag inte sett. Han är inte fälld för det.

Fortsatt förhör med Boris Ersson.

Ersson hörs vidare angående kompletteringen till rapporten som han skickat till utredningen och uppgiften om en person vid namn

vem denne är. Ersson uppger, att

är en person som är

och

Tillfrågad om hans planer, att spela in främst intervjuer med offer satte igång med en gång han kom till Sydafrika. Ersson uppger, att efter det han träffat Per Wästberg i Kapstaden, så begav man sig omedelbart till: · IDAF:s kontor i Kapstaden, benämnt Maybuye Center, vilket är beläget i ett universitet som heter University of Western Cape. Ersson uppger, att under tiden IDAF fungerade i London, så byggde man upp en samling, världens största samling av dokument om kampen mot apartheid. Man hade också en mycket omfattande fotodokumentation. När den hemliga kampen upphörde under 1990-1991, så började man förbereda att föra över dessa dokument till Sydafrika och som också så småningom gjordes. Dessa förvaras i dag på det tidigare nämnda universitetet.

Tillfrågad om Maybuye Center, så uppger Ersson, att detta är beläget i universitetet och då i en källarregion, där således IDAF i dag finns. Ersson vill också tillägga, att en del särskilt känsliga dokument, om bl.a. advokater som hjälpt IDAF, förvaras fortfarande i London.

Ersson tillfrågas om det är när han börjar sitt arbete med de tidigare nämna offren, som han träffar på olika polisers namn som han senare kommer att bli intresserad av. Ersson säger, att den offerlista på 50 namn som han har kommer från en lista på flera tusen offer. Dessa

personer var spridda över hela Sydafrika. Han säger vidare, att han kom att inrikta sig på offer i Kapstaden samt Port Elisabeth. Ersson säger, att Port Elisabeth var väl den plats som han mest kom att ägna sig åt. Där hade rent traditionellt ANC haft sitt starkaste fäste och där fanns de mest kända fallen, bl.a. nämner han Steve Biko råkat ut för polisens grymhet.

Pol-1996-10-18 0905-1609 HBG5082-00 Förhör av Boris Ersson.pdf

Pol-1996-10-18 0905-1609 HBG5082-00 Förhör av Boris Ersson.pdf

Tillfrågad om hans planer, att spela in främst intervjuer med offer satte igång med en gång han kom till Sydafrika. Ersson uppger, att efter det han träffat Per Wästberg i Kapstaden, så begav man sig omedelbart till: · IDAF:s kontor i Kapstaden, benämnt Maybuye Center, vilket är beläget i ett universitet som heter University of Western Cape. Ersson uppger, att under tiden IDAF fungerade i London, så byggde man upp en samling, världens största samling av dokument om kampen mot apartheid. Man hade också en mycket omfattande fotodokumentation. När den hemliga kampen upphörde under 1990-1991, så började man förbereda att föra över dessa dokument till Sydafrika och som också så småningom gjordes. Dessa förvaras i dag på det tidigare nämnda universitetet.

Tillfrågad om Maybuye Center, så uppger Ersson, att detta är beläget i universitetet och då i en källarregion, där således IDAF i dag finns. Ersson vill också tillägga, att en del särskilt känsliga dokument, om bl.a. advokater som hjälpt IDAF, förvaras fortfarande i London.

Ersson tillfrågas om det är när han börjar sitt arbete med de tidigare nämna offren, som han träffar på olika polisers namn som han senare kommer att bli intresserad av. Ersson säger, att den offerlista på 50 namn som han har kommer från en lista på flera tusen offer. Dessa

personer var spridda över hela Sydafrika. Han säger vidare, att han kom att inrikta sig på offer i Kapstaden samt Port Elisabeth. Ersson säger, att Port Elisabeth var väl den plats som han mest kom att ägna sig åt. Där hade rent traditionellt ANC haft sitt starkaste fäste och där fanns de mest kända fallen, bl.a. nämner han Steve Biko råkat ut för polisens grymhet.

vem denne är. Ersson uppger, att

är en person som är

säkerhetsansvarig inom ANC och för de kontakter man ska ha med. personer som är anslutna till ANC.

Ersson säger, att han lyckades få fram telefonnumret till Dirk Coetzee när han var i Sydafrika, men att denne då vid telefonkontakt uppmanat Ersson, att innan han skulle göra en intervju med honom, så skulle han ta kontakt med som var den som godkände huruvida en intervju

kunde komma ifråga.

Nämnde

var på ANC-högkvarteret i Johannesburg vid den tiden

då Ersson fanns i Sydafrika, således under 1994. I övrigt så säger Ersson, att han haft kontakt via Rica Hodgson, Walther Sisulus personliga assistent.

Så här långt kommit i förhöret så kommer Ersson, att tillfrågas angående en del namn som finns upplistade och höra vad han känner till om dessa personer och om de eventuellt har knytning till varandra.

F: Ja, inledningsvis då så frågar jag dig om en person som heter Johan Coetzee, om du är snäll och berätta för mig, det du vet om honom.

E: Ja, han var chef för säkerhetstjänsten i Sydafrika. Han var överste och han var Craig Williamsons chef när Craig var spion i Europa. Jag sökte upp Johan Coetzee, fick inte träffa honom personligen för han vägrade, men jag pratade i telefon med honom och han arbetar nu som nån sorts

Pol-1996-10-18 0905-1609 HBG5082-00 Förhör av Boris Ersson.pdf

Pol-1996-10-18 0905-1609 HBG5082-00 Förhör av Boris Ersson.pdf

vem denne är. Ersson uppger, att

är en person som är

säkerhetsansvarig inom ANC och för de kontakter man ska ha med. personer som är anslutna till ANC.

Ersson säger, att han lyckades få fram telefonnumret till Dirk Coetzee när han var i Sydafrika, men att denne då vid telefonkontakt uppmanat Ersson, att innan han skulle göra en intervju med honom, så skulle han ta kontakt med som var den som godkände huruvida en intervju

kunde komma ifråga.

Nämnde

var på ANC-högkvarteret i Johannesburg vid den tiden

då Ersson fanns i Sydafrika, således under 1994. I övrigt så säger Ersson, att han haft kontakt via Rica Hodgson, Walther Sisulus personliga assistent.

Så här långt kommit i förhöret så kommer Ersson, att tillfrågas angående en del namn som finns upplistade och höra vad han känner till om dessa personer och om de eventuellt har knytning till varandra.

F: Ja, inledningsvis då så frågar jag dig om en person som heter Johan Coetzee, om du är snäll och berätta för mig, det du vet om honom.

E: Ja, han var chef för säkerhetstjänsten i Sydafrika. Han var överste och han var Craig Williamsons chef när Craig var spion i Europa. Jag sökte upp Johan Coetzee, fick inte träffa honom personligen för han vägrade, men jag pratade i telefon med honom och han arbetar nu som nån sorts

militär utbildningschef på en militär skola i Sydafrika. Han var väldigt ovillig att över huvud taget kommentera någonting..

F: Var, vilken skola? Vet du det?

E: Inte i huvudet, men det var en liten stad. Jag hade tänkt åka bil från ·

Port Elisabeth och upp till Johannesburg, vilken är en ganska lång väg

och där, en bit norr om Port Elisabeth, finns det en stad. Det där kan jag

lätt plocka fram, inte nu i huvudet. Det blev ju aldrig av för mig. Jag

flög istället och han vägrade.

F: Något ytterligare när det gäller Johan Coetzee?

E: Jag tror att han är en central figur i Craig Williamsons och regimens fulaste affärer på 70-talet, för att när det sprack för Craig Williamson, också som ett tecken på betydelsen av det här, så kom ju Johan Coetzee upp till Europa för att försöka pressa Lars Gunnar Eriksson att

samarbeta med dom under en period, alltså skulle man få till samtal med Johan Coetzee. Jag har däremot inte hört nånting som skulle binda Palme med honom eller tvärtom.

F: Du tänker då på Palmemordet?

E: Ja. Det har jag inte hört. Jag har inte frågat heller.

Pol-1996-10-18 0905-1609 HBG5082-00 Förhör av Boris Ersson.pdf

Pol-1996-10-18 0905-1609 HBG5082-00 Förhör av Boris Ersson.pdf

militär utbildningschef på en militär skola i Sydafrika. Han var väldigt ovillig att över huvud taget kommentera någonting..

F: Var, vilken skola? Vet du det?

E: Inte i huvudet, men det var en liten stad. Jag hade tänkt åka bil från ·

Port Elisabeth och upp till Johannesburg, vilken är en ganska lång väg

och där, en bit norr om Port Elisabeth, finns det en stad. Det där kan jag

lätt plocka fram, inte nu i huvudet. Det blev ju aldrig av för mig. Jag

flög istället och han vägrade.

F: Något ytterligare när det gäller Johan Coetzee?

E: Jag tror att han är en central figur i Craig Williamsons och regimens fulaste affärer på 70-talet, för att när det sprack för Craig Williamson, också som ett tecken på betydelsen av det här, så kom ju Johan Coetzee upp till Europa för att försöka pressa Lars Gunnar Eriksson att

samarbeta med dom under en period, alltså skulle man få till samtal med Johan Coetzee. Jag har däremot inte hört nånting som skulle binda Palme med honom eller tvärtom.

F: Du tänker då på Palmemordet?

E: Ja. Det har jag inte hört. Jag har inte frågat heller.

F: Vi fortsätter med en som heter, och som vi tidigare har nämnt i

förhöret, om du är snäll och gör en sammanfattning om den personen, Dirk Coetzee.

E: Ja, han var tidigare polisman och blev chef för den hemliga basen på Vlakplaas där man sysslade och han blev alltså chef för dom

morduppdrag och den mordverksamhet och terror som dom gjorde. Han är alltså en föregångare som chef där före Eugene de Kock, sen när han blev angiven av en av sina underlydande, så flydde han och erkände och pekade ut dom här verksamheterna och fick på det sättet skydd av ANC, så nu är han en av ANC:s, vad ska man säga, vittne i olika sammanhang, bl.a. mot de Kock. Han har bytt sida väldigt lämpligt. Jag skulle vilja kalla honom en, en sån här riktig, ja, en psykopat, en trevlig, välgymnastiserad stilig man som utan att blinka kan ha ihjäl folk och sen vad det verkar, inte känna någon djupare ångest för det. Vi hade det ganska trevligt.. Jag umgicks med honom rätt mycket och det var.. Det obehagliga var just det här att det inte fanns någon ångest bakåt.. Vad jag kunde se. Ja, en sån där mördarmaskin.

F: Ja, vi går över till Eugene de Kock.

E: Eugene de Kock har jag själv aldrig träffat, men han var ju den som efterträdde Dirk Coetzee som chef på Vlakplaas och efter vad det verkar, har bedrivit den här terrorn i ännu högre, större omfattning och dessutom sysslat mycket med ren kriminell verksamhet. Han är ju dömd för massor av såna här saker. Jag har ingen egen, närmare kunskap om honom.

Pol-1996-10-18 0905-1609 HBG5082-00 Förhör av Boris Ersson.pdf

Pol-1996-10-18 0905-1609 HBG5082-00 Förhör av Boris Ersson.pdf

F: Vi fortsätter med en som heter, och som vi tidigare har nämnt i

förhöret, om du är snäll och gör en sammanfattning om den personen, Dirk Coetzee.

E: Ja, han var tidigare polisman och blev chef för den hemliga basen på Vlakplaas där man sysslade och han blev alltså chef för dom

morduppdrag och den mordverksamhet och terror som dom gjorde. Han är alltså en föregångare som chef där före Eugene de Kock, sen när han blev angiven av en av sina underlydande, så flydde han och erkände och pekade ut dom här verksamheterna och fick på det sättet skydd av ANC, så nu är han en av ANC:s, vad ska man säga, vittne i olika sammanhang, bl.a. mot de Kock. Han har bytt sida väldigt lämpligt. Jag skulle vilja kalla honom en, en sån här riktig, ja, en psykopat, en trevlig, välgymnastiserad stilig man som utan att blinka kan ha ihjäl folk och sen vad det verkar, inte känna någon djupare ångest för det. Vi hade det ganska trevligt.. Jag umgicks med honom rätt mycket och det var.. Det obehagliga var just det här att det inte fanns någon ångest bakåt.. Vad jag kunde se. Ja, en sån där mördarmaskin.

F: Ja, vi går över till Eugene de Kock.

E: Eugene de Kock har jag själv aldrig träffat, men han var ju den som efterträdde Dirk Coetzee som chef på Vlakplaas och efter vad det verkar, har bedrivit den här terrorn i ännu högre, större omfattning och dessutom sysslat mycket med ren kriminell verksamhet. Han är ju dömd för massor av såna här saker. Jag har ingen egen, närmare kunskap om honom.

F: Ja, vi går över till Riian Stander som du också tidigare har berättat en

del om.

E: Ja, Riian Stander kommer ur dom här boerkretsarna, dom här högergrupperna i trakten av Pretoria ute på landsbygden och har arbetat för Craig Williamson, är gammal god vän med Dirk Coetzee och har sysslat med, som jag uppfattar det, så har han sysslat mycket med bakgrundsarbete inför olika mord och liknande saker, alltså telefonavlyssning, spaning, den sortens verksamhet. Nu är han en frilansande säkerhetskonsult som bygger upp rika människors säkerhetssystem och företags säkerhetssystem.

F:

F: Peter Casselton.

E: Ja, han är ju en av dom här som arbetade för Craig Williamson med bl.a. Daisy Farm som bas. Han, jag har inte träffat honom själv heller, utan det här är vad jag har hört berättas, att han är en kallblodig mördare, att han har en del alkoholproblem och lever lite, det har inte gått så bra för honom i livet sedan dess. Att han var med och organiserade bombattacken på ANC:s kontor i London, att han har sysslat med stölder och smuggling och annat i samarbete. Är kompis med Craig Williamson.

?

E: Den känner jag inte till.

Pol-1996-10-18 0905-1609 HBG5082-00 Förhör av Boris Ersson.pdf

Pol-1996-10-18 0905-1609 HBG5082-00 Förhör av Boris Ersson.pdf

F: Ja, vi går över till Riian Stander som du också tidigare har berättat en

del om.

E: Ja, Riian Stander kommer ur dom här boerkretsarna, dom här högergrupperna i trakten av Pretoria ute på landsbygden och har arbetat för Craig Williamson, är gammal god vän med Dirk Coetzee och har sysslat med, som jag uppfattar det, så har han sysslat mycket med bakgrundsarbete inför olika mord och liknande saker, alltså telefonavlyssning, spaning, den sortens verksamhet. Nu är han en frilansande säkerhetskonsult som bygger upp rika människors säkerhetssystem och företags säkerhetssystem.

F:

F: Peter Casselton.

E: Ja, han är ju en av dom här som arbetade för Craig Williamson med bl.a. Daisy Farm som bas. Han, jag har inte träffat honom själv heller, utan det här är vad jag har hört berättas, att han är en kallblodig mördare, att han har en del alkoholproblem och lever lite, det har inte gått så bra för honom i livet sedan dess. Att han var med och organiserade bombattacken på ANC:s kontor i London, att han har sysslat med stölder och smuggling och annat i samarbete. Är kompis med Craig Williamson.

?

E: Den känner jag inte till.

F: Anthony White.

· E: Ja, en rhodesier som var elitsoldat, jägare, smugglare, som efter Rhodesias sammanbrott, alltså den regimen, kom till Sydafrika och också en nära kontakt med Craig Williamson och jag har själv aldrig haft kontakt med honom, men man har beskrivit honom som en sån här,

en hård man från bushen, alltså en elitsoldat som kan, en farlig människa.

F: PaUL Asmusen.

E: Jag har bara hört hans namn nämnas, som en av dom som var inblandade i mordet på Palme, att han skulle ha varit i Stockholm då. Jag har inte hört eller frågat mig för något närmare om vem han är.

F:

E: Det var ett namn som jag själv inte har hört, men som jag.. En person som jag har hört nämnas utav en av dom andra svenskarna som.. Det var en svensk, vad heter det, biståndsarb.. eller valkontrollant som var i Sydafrika som ringde upp mig faktiskt, och ville tipsa mig om den här mannen. Han skulle ha varit en högre officer inom säkerhetstjänsten och kunna ha konkreta bevis i samband med mordet på Palme. Jag har själv.. Anders Hasselbom har försökt pumpa mig på om den här mannen skulle kunna vara någon av mina källor och han har då sagt, att var din källa, din främsta källa en högre officer inom säkerhetstjänsten. Och jag antar

Pol-1996-10-18 0905-1609 HBG5082-00 Förhör av Boris Ersson.pdf

Pol-1996-10-18 0905-1609 HBG5082-00 Förhör av Boris Ersson.pdf

F: Anthony White.

· E: Ja, en rhodesier som var elitsoldat, jägare, smugglare, som efter Rhodesias sammanbrott, alltså den regimen, kom till Sydafrika och också en nära kontakt med Craig Williamson och jag har själv aldrig haft kontakt med honom, men man har beskrivit honom som en sån här,

en hård man från bushen, alltså en elitsoldat som kan, en farlig människa.

F: PaUL Asmusen.

E: Jag har bara hört hans namn nämnas, som en av dom som var inblandade i mordet på Palme, att han skulle ha varit i Stockholm då. Jag har inte hört eller frågat mig för något närmare om vem han är.

F:

E: Det var ett namn som jag själv inte har hört, men som jag.. En person som jag har hört nämnas utav en av dom andra svenskarna som.. Det var en svensk, vad heter det, biståndsarb.. eller valkontrollant som var i Sydafrika som ringde upp mig faktiskt, och ville tipsa mig om den här mannen. Han skulle ha varit en högre officer inom säkerhetstjänsten och kunna ha konkreta bevis i samband med mordet på Palme. Jag har själv.. Anders Hasselbom har försökt pumpa mig på om den här mannen skulle kunna vara någon av mina källor och han har då sagt, att var din källa, din främsta källa en högre officer inom säkerhetstjänsten. Och jag antar

att det är den här mannen som syftas på, för jag har själv inte gjort några

efterforskningar.

F: Bertil Olofi Wedin.

· E: Jag har bara hört, läst i media om honom och hans liv på Cypern och så, men han är inte nämnd i några sammanhang för mig av folk i Sydafrika.

F: Craig Williamson

E: Sydafrikas främste spion och agent i modern tid, infiltrerade anti apartheidrörelsen och även till delar svensk bistånd och svensk socialdemokrati. En intelligent och charmig person, stor och tjock och frodig. Gift med en trevlig läkare, två söta flickor, en man som jag aldrig skulle tro var inblandad i våld och mord och grövre kriminalitet. Jag träffade honom under en lång eftermiddag och vi pratade och vi skildes, men med en väldigt trevlig stämning oss emellan, bortsett från själva ämnena, det vi pratade om, så jag kan förstå att folk har blivit lurade av honom. En.. Ja, jag vet inte hur jag ska beskriva honom mer än så. En av dom värsta, falskaste personer som, måste han ju vara, va. Men det är inte det intrycket man får, när man träffar honom.

F: Kan du säga vilka han har knytning till, i dom övriga som vi har räknat upp här?

Pol-1996-10-18 0905-1609 HBG5082-00 Förhör av Boris Ersson.pdf

Pol-1996-10-18 0905-1609 HBG5082-00 Förhör av Boris Ersson.pdf

att det är den här mannen som syftas på, för jag har själv inte gjort några

efterforskningar.

F: Bertil Olofi Wedin.

· E: Jag har bara hört, läst i media om honom och hans liv på Cypern och så, men han är inte nämnd i några sammanhang för mig av folk i Sydafrika.

F: Craig Williamson

E: Sydafrikas främste spion och agent i modern tid, infiltrerade anti apartheidrörelsen och även till delar svensk bistånd och svensk socialdemokrati. En intelligent och charmig person, stor och tjock och frodig. Gift med en trevlig läkare, två söta flickor, en man som jag aldrig skulle tro var inblandad i våld och mord och grövre kriminalitet. Jag träffade honom under en lång eftermiddag och vi pratade och vi skildes, men med en väldigt trevlig stämning oss emellan, bortsett från själva ämnena, det vi pratade om, så jag kan förstå att folk har blivit lurade av honom. En.. Ja, jag vet inte hur jag ska beskriva honom mer än så. En av dom värsta, falskaste personer som, måste han ju vara, va. Men det är inte det intrycket man får, när man träffar honom.

F: Kan du säga vilka han har knytning till, i dom övriga som vi har räknat upp här?

E: Ja, Johan Coetzee var ju hans chef. Dirk Coetzee och han har varit kollegor och tror jag, vänner, men är numera kraftigt ovänner. Eugene de Kock, jag vet inte vad Craig Williamson har för direkt knytning till de Kock, det har inte, vi har inte pratat om det. Jag har inte frågat om det. Riian Stander har jobbat direkt under, alltså i Long Reach som var Craig Williamsons bolag. Peter Casselton, en mycket nära vän till Craig Williamson och var också en av de agenter som förberedde sig på Williamsons Daisy Farm, för att göra attacker.

har jag faktiskt inte kommit i kontakt med, det namnet. Anthony White är ju en gammal kompis till Craig Williamson, också i det här gänget kring Long Reach och PaUL Asmussen. Den enda uppgift jag har om honom är ju att han skulle ha deltagit i mordet under befäl av Williamson. Överste

har jag inga egna uppgifter om och ingen kunskap om knytning till Williamson. Inte heller Wedin, faktiskt. Annat än att jag har hört talas om att Wedin skulle ha varit inblandad i bombningen på ANC:s kontor i någon sorts underordnad kapacitet där. Men det, jag tror jag har läst det i någon tidning, så det är ingenting som jag har från någon insatt källa.

F: Ersson tillfrågas också och ombeds med egna ord beskriva om hur han anser att trovärdigheten är i de uppgifter som Riian Stander lämnat till honom angående mordet på Olof Palme?

E: Ja, jag blev väldigt tagen när han började prata och när han dessutom var förmedlad så att säga, kontakten förmedlad av en av dom centrala personerna inom den gamla regimens mordkommando, Dirk Coetzee och när hans uppgifter var så pass konkreta när det gällde namn på

Pol-1996-10-18 0905-1609 HBG5082-00 Förhör av Boris Ersson.pdf

Pol-1996-10-18 0905-1609 HBG5082-00 Förhör av Boris Ersson.pdf

E: Ja, Johan Coetzee var ju hans chef. Dirk Coetzee och han har varit kollegor och tror jag, vänner, men är numera kraftigt ovänner. Eugene de Kock, jag vet inte vad Craig Williamson har för direkt knytning till de Kock, det har inte, vi har inte pratat om det. Jag har inte frågat om det. Riian Stander har jobbat direkt under, alltså i Long Reach som var Craig Williamsons bolag. Peter Casselton, en mycket nära vän till Craig Williamson och var också en av de agenter som förberedde sig på Williamsons Daisy Farm, för att göra attacker.

har jag faktiskt inte kommit i kontakt med, det namnet. Anthony White är ju en gammal kompis till Craig Williamson, också i det här gänget kring Long Reach och PaUL Asmussen. Den enda uppgift jag har om honom är ju att han skulle ha deltagit i mordet under befäl av Williamson. Överste

har jag inga egna uppgifter om och ingen kunskap om knytning till Williamson. Inte heller Wedin, faktiskt. Annat än att jag har hört talas om att Wedin skulle ha varit inblandad i bombningen på ANC:s kontor i någon sorts underordnad kapacitet där. Men det, jag tror jag har läst det i någon tidning, så det är ingenting som jag har från någon insatt källa.

F: Ersson tillfrågas också och ombeds med egna ord beskriva om hur han anser att trovärdigheten är i de uppgifter som Riian Stander lämnat till honom angående mordet på Olof Palme?

E: Ja, jag blev väldigt tagen när han började prata och när han dessutom var förmedlad så att säga, kontakten förmedlad av en av dom centrala personerna inom den gamla regimens mordkommando, Dirk Coetzee och när hans uppgifter var så pass konkreta när det gällde namn på

människor och annat, så kände jag väldigt starkt, att det här är .alarmerande och det verkar som om det kan finnas något i det och det var därför jag snabbt tog kontakt med svenska ambassaden och Pierre Schori Sveriges regering och Dullah Omar. Sen har det varit så mycket krångel med att få Riian Stander att ställa upp och vittna, så att jag har ibland tvivlat på hur pass, alltså om man kunde lita på honom. Jag har också sagt till honom, hur ska jag kunna tro på vad du säger, när du inte liksom genomför det vi nu har kommit överens om, dvs ställer upp och vittnar. Så att.. Men jag.. Ja..Antingen är han en väldigt utstuderad lögnare, eller också så är han övertygad om att han talar sanning och jag tycker att det är så pass mycket i det han säger, så att det förtjänar en rejäl undersökning. Det är min enda synpunkt.

F: Jag vill också ställa.. Är det planerat av dig att försöka nå honom på något sätt och ta en ny kontakt med honom eller har ni kommit överens om nånting i den vägen, i den senaste kontakten?

E: Jag har bett hans advokat, Vim Cornelius, att han ska ta kontakt med mig, att Riian Stander ska ta kontakt med mig, och jag har också faktiskt ringt till.. Han har en mobiltelefon där det finns en sån där postlåda där man.. Han svarar inte själv nämligen, utan han väljer själv vem han vill ringa upp. Och där har jag hälsat, bara nu för några dagar sen, att jag vill att han ska ta kontakt med mig, eller med sin advokat om han nu vill gå genom honom. För att, skälet till det här, det är ju det att jag har brutit vår överenskommelse om att hålla hans namn hemligt, i och med att de Kock gick ut det blev sån där massmediacirkus av det här, så har jag.. Då gjorde jag det valet, att jag gav hans namn till den svenska polisen

Pol-1996-10-18 0905-1609 HBG5082-00 Förhör av Boris Ersson.pdf

Pol-1996-10-18 0905-1609 HBG5082-00 Förhör av Boris Ersson.pdf

människor och annat, så kände jag väldigt starkt, att det här är .alarmerande och det verkar som om det kan finnas något i det och det var därför jag snabbt tog kontakt med svenska ambassaden och Pierre Schori Sveriges regering och Dullah Omar. Sen har det varit så mycket krångel med att få Riian Stander att ställa upp och vittna, så att jag har ibland tvivlat på hur pass, alltså om man kunde lita på honom. Jag har också sagt till honom, hur ska jag kunna tro på vad du säger, när du inte liksom genomför det vi nu har kommit överens om, dvs ställer upp och vittnar. Så att.. Men jag.. Ja..Antingen är han en väldigt utstuderad lögnare, eller också så är han övertygad om att han talar sanning och jag tycker att det är så pass mycket i det han säger, så att det förtjänar en rejäl undersökning. Det är min enda synpunkt.

F: Jag vill också ställa.. Är det planerat av dig att försöka nå honom på något sätt och ta en ny kontakt med honom eller har ni kommit överens om nånting i den vägen, i den senaste kontakten?

E: Jag har bett hans advokat, Vim Cornelius, att han ska ta kontakt med mig, att Riian Stander ska ta kontakt med mig, och jag har också faktiskt ringt till.. Han har en mobiltelefon där det finns en sån där postlåda där man.. Han svarar inte själv nämligen, utan han väljer själv vem han vill ringa upp. Och där har jag hälsat, bara nu för några dagar sen, att jag vill att han ska ta kontakt med mig, eller med sin advokat om han nu vill gå genom honom. För att, skälet till det här, det är ju det att jag har brutit vår överenskommelse om att hålla hans namn hemligt, i och med att de Kock gick ut det blev sån där massmediacirkus av det här, så har jag.. Då gjorde jag det valet, att jag gav hans namn till den svenska polisen

och det här vill jag.. Jag vill gentemot honom klara ut det här och jag kommer naturligtvis att ta dom chanser jag kan ta, att få honom och berätta. Men om jag får en sådan kontakt, så lovar jag att genast berätta det för er.

F: Det var tacknämligt. Det var nästa fråga annars. Jag vill också fråga dig, om du har nånting i övrigt som du tycker att jag inte har frågat om, eller någon upplysning över huvud taget i övrigt, om det som vi har pratat om under dagen, som du vill lämna till oss?

E: Nej, jag kan inte komma på, alltså vad jag.. Jag kan inte komma på nåt i hastigheten, men vad jag skulle vara väldigt nyfiken på, men där är jag inte kompetent, det skulle vara att korsbefrukta det jag har hört med vad en sån som Anders Hasselbom och andra som har, eller ni då, som har studerat vad som skedde runt själv mordplatsen och det här s.k. polisspåret och finns det, alltså dom sakerna är jag ju väldigt nyfiken på, men jag har inte forskat i det, men det är ert jobb.

F: Ja, jag kan ju säga det, att det är ju vårt jobb att försöka utföra den här korsbefruktningen och kan väl säga då, att vi kommer naturligtvis göra allt vad vi kan för att se om det finns några knytningar åt något håll här över huvud taget.

E: Ja.

Pol-1996-10-18 0905-1609 HBG5082-00 Förhör av Boris Ersson.pdf

Pol-1996-10-18 0905-1609 HBG5082-00 Förhör av Boris Ersson.pdf

och det här vill jag.. Jag vill gentemot honom klara ut det här och jag kommer naturligtvis att ta dom chanser jag kan ta, att få honom och berätta. Men om jag får en sådan kontakt, så lovar jag att genast berätta det för er.

F: Det var tacknämligt. Det var nästa fråga annars. Jag vill också fråga dig, om du har nånting i övrigt som du tycker att jag inte har frågat om, eller någon upplysning över huvud taget i övrigt, om det som vi har pratat om under dagen, som du vill lämna till oss?

E: Nej, jag kan inte komma på, alltså vad jag.. Jag kan inte komma på nåt i hastigheten, men vad jag skulle vara väldigt nyfiken på, men där är jag inte kompetent, det skulle vara att korsbefrukta det jag har hört med vad en sån som Anders Hasselbom och andra som har, eller ni då, som har studerat vad som skedde runt själv mordplatsen och det här s.k. polisspåret och finns det, alltså dom sakerna är jag ju väldigt nyfiken på, men jag har inte forskat i det, men det är ert jobb.

F: Ja, jag kan ju säga det, att det är ju vårt jobb att försöka utföra den här korsbefruktningen och kan väl säga då, att vi kommer naturligtvis göra allt vad vi kan för att se om det finns några knytningar åt något håll här över huvud taget.

E: Ja.

F: Avslutningsvis vill jag fråga dig om du kan minnas var du fanns fredagen den 28 februari 1986 och hur du blev underrättad om att mordet på Olof Palme hade skett i Stockholm på Sveavägen?
E: Jag var då i en liten by som heter Drevdagen i norra Dalarna och höll på och gjorde reportage om livet, alltså för radion, om livet i den trakten uppe i fjällvärlden och jag sov i en soffa hos en kvinna som hette och blev väckt då på morgonen utav henne med kaffe och smörgåsar och hon var alldeles uppskakad och sa att hon hade hört på radionyheterna att Olof Palme var död. Det minns jag, det var precis vad som hände då.


F: Förhöret indikterąt på band efter gjorda konceptanteckningar och jag frågar dig om det är riktigt återgivet på det sättet som du har berättat det för mig, samt avslutningen i dialogform.
E: Ja, dina sammanfattningar stämmer med vad jag har velat säga, så det är helt korrekt.


F: Vill du ha bandet återuppspelat för dig?
E: Nej, det behövs inte.


F: Därmed avslutas förhöret kl. 16.09. Luleå som ovan Jan Svelin krinsp 961023/GT

Pol-1996-10-18 0905-1609 HBG5082-00 Förhör av Boris Ersson.pdf

Pol-1996-10-18 0905-1609 HBG5082-00 Förhör av Boris Ersson.pdf

F: Avslutningsvis vill jag fråga dig om du kan minnas var du fanns fredagen den 28 februari 1986 och hur du blev underrättad om att mordet på Olof Palme hade skett i Stockholm på Sveavägen?
E: Jag var då i en liten by som heter Drevdagen i norra Dalarna och höll på och gjorde reportage om livet, alltså för radion, om livet i den trakten uppe i fjällvärlden och jag sov i en soffa hos en kvinna som hette och blev väckt då på morgonen utav henne med kaffe och smörgåsar och hon var alldeles uppskakad och sa att hon hade hört på radionyheterna att Olof Palme var död. Det minns jag, det var precis vad som hände då.


F: Förhöret indikterąt på band efter gjorda konceptanteckningar och jag frågar dig om det är riktigt återgivet på det sättet som du har berättat det för mig, samt avslutningen i dialogform.
E: Ja, dina sammanfattningar stämmer med vad jag har velat säga, så det är helt korrekt.


F: Vill du ha bandet återuppspelat för dig?
E: Nej, det behövs inte.


F: Därmed avslutas förhöret kl. 16.09. Luleå som ovan Jan Svelin krinsp 961023/GT

Ersson säger också på fråga, att när han började undersöka fallen, så

dyker namn på olika poliser upp. Tillfrågad om han kan beskriva den sydafrikanska polisens uppbyggnad och huruvida de poliser som

›, „förekommer i hans material är s.k. vanliga poliser eller tillhör någon typ av säkerhetstjänst.

Ersson uppger, att han är inte riktigt klar över uppbyggnaden på den sydafrikanska polisen vid denna tid, men säger att både polisen och säkerhetstjänsten hade olika avdelningar som delvis konkurrerade och delvis samarbetade med varandra. Han säger vidare, att de poliser som hade ägnat sig åt den egentliga tortyren inte var att beteckna som vanliga poliser och tillhörde inte heller den militära säkerhetstjänsten. Han säger att detta var enskilda poliser i olika befattningar. Han säger vidare, att i Port Elisabeth så fanns i det stora polishuset en säkerhets- polisavdelning som ofta förekom i offrens berättelse och som

benämndes sjunde våningen.

Ersson säger, att under våren 1994, när han befann sig i Sydafrika, så ägnade han sig mest åt IDAF och offren för den tidigare sydafrikanska regimen. Han säger vidare, att under sitt höstbesök i Sydafrika 1994 så kom han att ägna sig mera åt förövarna och offrens advokater och att han då inriktade sig närmast på Pretoria och Johannesburg. Han nämner vidare, att han under denna period kom att träffa en person vid namn Dirk Coetzee. Denna person är den första person som nämner någonting om Sydafrika och dess inblandning i Palmemordet.

Pol-1996-10-18 0905-1609 HBG5082-00 Förhör av Boris Ersson.pdf

Pol-1996-10-18 0905-1609 HBG5082-00 Förhör av Boris Ersson.pdf

Ersson säger också på fråga, att när han började undersöka fallen, så

dyker namn på olika poliser upp. Tillfrågad om han kan beskriva den sydafrikanska polisens uppbyggnad och huruvida de poliser som

›, „förekommer i hans material är s.k. vanliga poliser eller tillhör någon typ av säkerhetstjänst.

Ersson uppger, att han är inte riktigt klar över uppbyggnaden på den sydafrikanska polisen vid denna tid, men säger att både polisen och säkerhetstjänsten hade olika avdelningar som delvis konkurrerade och delvis samarbetade med varandra. Han säger vidare, att de poliser som hade ägnat sig åt den egentliga tortyren inte var att beteckna som vanliga poliser och tillhörde inte heller den militära säkerhetstjänsten. Han säger att detta var enskilda poliser i olika befattningar. Han säger vidare, att i Port Elisabeth så fanns i det stora polishuset en säkerhets- polisavdelning som ofta förekom i offrens berättelse och som

benämndes sjunde våningen.

Ersson säger, att under våren 1994, när han befann sig i Sydafrika, så ägnade han sig mest åt IDAF och offren för den tidigare sydafrikanska regimen. Han säger vidare, att under sitt höstbesök i Sydafrika 1994 så kom han att ägna sig mera åt förövarna och offrens advokater och att han då inriktade sig närmast på Pretoria och Johannesburg. Han nämner vidare, att han under denna period kom att träffa en person vid namn Dirk Coetzee. Denna person är den första person som nämner någonting om Sydafrika och dess inblandning i Palmemordet.

!.

'

Tillfrågad om vad denne person hade för ställning i det sydafrikanska

samhället, så uppger Ersson, att han tidigare på 1970-talet varit chefi.. * säkerhetstjänstens mordkommando, benämnd Hit Squard, och beläget på

en plats utanför Pretoria, benämnd Vlakplaas. Ersson säger vidare, att

när han gjorde sina. undersökningar, kom han att möta namnet Dirk

· Coetzee vid ett flertal tillfällen. Han tog också del av en bok "In the heart of the whore" av författaren Jacques Pauw.

Ersson säger, att när han läste denna bok, så upptäckte han, att samma namn, Dirk Coetzee, fanns med. Han fann flera av de händelser som han själv stött på, skildrade i boken, varför han beslöt sig för att försöka

komma i kontakt med nämnde Coetzee. Han får också senare klartecken

av ANC:s säkerhetstjänst, att besöka personen ifråga.

Tillfrågad specifikt om den tidigare nämnda säkerhetstjänsten som Dirk Coetzee skulle ha varit chef för och huruvida denna är polisiär eller militär, så uppger Ersson, att han inte känner till detta, men tror att den är polisiär.

Ersson tillfrågas om när han träffar och var han träffar Dirk Coetzee första gången. Ersson uppger, att han träffade Dirk Coetzee första gången i dennes bostad belägen i ett villaområde i Pretoria. Detta sker i början av första veckan i oktober 1994. Under de två följande veckorna så träffar han Dirk Coetzee intensivt ett flertal gånger, bl.a. besöker man den tidigare nämnda Vlakplaas.

Pol-1996-10-18 0905-1609 HBG5082-00 Förhör av Boris Ersson.pdf

Pol-1996-10-18 0905-1609 HBG5082-00 Förhör av Boris Ersson.pdf

!.

'

Tillfrågad om vad denne person hade för ställning i det sydafrikanska

samhället, så uppger Ersson, att han tidigare på 1970-talet varit chefi.. * säkerhetstjänstens mordkommando, benämnd Hit Squard, och beläget på

en plats utanför Pretoria, benämnd Vlakplaas. Ersson säger vidare, att

när han gjorde sina. undersökningar, kom han att möta namnet Dirk

· Coetzee vid ett flertal tillfällen. Han tog också del av en bok "In the heart of the whore" av författaren Jacques Pauw.

Ersson säger, att när han läste denna bok, så upptäckte han, att samma namn, Dirk Coetzee, fanns med. Han fann flera av de händelser som han själv stött på, skildrade i boken, varför han beslöt sig för att försöka

komma i kontakt med nämnde Coetzee. Han får också senare klartecken

av ANC:s säkerhetstjänst, att besöka personen ifråga.

Tillfrågad specifikt om den tidigare nämnda säkerhetstjänsten som Dirk Coetzee skulle ha varit chef för och huruvida denna är polisiär eller militär, så uppger Ersson, att han inte känner till detta, men tror att den är polisiär.

Ersson tillfrågas om när han träffar och var han träffar Dirk Coetzee första gången. Ersson uppger, att han träffade Dirk Coetzee första gången i dennes bostad belägen i ett villaområde i Pretoria. Detta sker i början av första veckan i oktober 1994. Under de två följande veckorna så träffar han Dirk Coetzee intensivt ett flertal gånger, bl.a. besöker man den tidigare nämnda Vlakplaas.

Ersson uppger, att nämnda villaområde där Dirk Coetzee bor ligger i en

dalgång mellan två bergskedjor och att ironiskt nog så bor han ganska nära president Nelson Mandela.

Tillfrågad om när Ersson första gången av Dirk Coetzee får höra om Palmemordet, så uppger han, att han den aktuella dagen befann sig i Dirk Coetzees hus. Han filmade huset och omgivningarna och gjorde en längre intervju med Dirk Coetzee. Under denna intervju så kom Dirk Coetzee att uppge, att han hade uppgifter om Palmemordet. Han uppmanade Ersson, att prata med Craig Williamson vilken skulle vara inblandad i mordet. För att styrka detta, så säger också Dirk Coetzee, att han skulle kunna sammanföra Ersson med en person som hade en närmare koppling till mordet på Olof Palme och som skulle känna till mer än vad han själv gjorde. Han nämner i detta sammanhang också namnet på denna person, Riian Stander, som skulle ha arbetat i ett företag drivet av Craig Williamson, benämnt Long Reach. Ersson säger också, att denne Riian Stander är den person han kallat för källa A eller Mr A i de skrivelser som han tillställt Palmeutredningen.

Tillfrågad om Craig Williamson och vad denna är för en person, så uppger Ersson, att det är sydafrikas främste spion i modern tid och som han tidigare nämnt i sina skrivelser, är den person som infiltrerar i IUEF, beläget i Geneve.

Ytterligare uppgifter om nämnda person kommer senare i förhöret.

Ersson tillfrågas också om Dirk Coetzee under intervjun uttryckligen sagt någonting angående mordet på Olof Palme. Ersson säger, att

Pol-1996-10-18 0905-1609 HBG5082-00 Förhör av Boris Ersson.pdf

Pol-1996-10-18 0905-1609 HBG5082-00 Förhör av Boris Ersson.pdf

Ersson uppger, att nämnda villaområde där Dirk Coetzee bor ligger i en

dalgång mellan två bergskedjor och att ironiskt nog så bor han ganska nära president Nelson Mandela.

Tillfrågad om när Ersson första gången av Dirk Coetzee får höra om Palmemordet, så uppger han, att han den aktuella dagen befann sig i Dirk Coetzees hus. Han filmade huset och omgivningarna och gjorde en längre intervju med Dirk Coetzee. Under denna intervju så kom Dirk Coetzee att uppge, att han hade uppgifter om Palmemordet. Han uppmanade Ersson, att prata med Craig Williamson vilken skulle vara inblandad i mordet. För att styrka detta, så säger också Dirk Coetzee, att han skulle kunna sammanföra Ersson med en person som hade en närmare koppling till mordet på Olof Palme och som skulle känna till mer än vad han själv gjorde. Han nämner i detta sammanhang också namnet på denna person, Riian Stander, som skulle ha arbetat i ett företag drivet av Craig Williamson, benämnt Long Reach. Ersson säger också, att denne Riian Stander är den person han kallat för källa A eller Mr A i de skrivelser som han tillställt Palmeutredningen.

Tillfrågad om Craig Williamson och vad denna är för en person, så uppger Ersson, att det är sydafrikas främste spion i modern tid och som han tidigare nämnt i sina skrivelser, är den person som infiltrerar i IUEF, beläget i Geneve.

Ytterligare uppgifter om nämnda person kommer senare i förhöret.

Ersson tillfrågas också om Dirk Coetzee under intervjun uttryckligen sagt någonting angående mordet på Olof Palme. Ersson säger, att

Coetzee sagt följande ”jag har hört från folk som vet om vad som hände vid mordet på Olof Palme". Han sa också, "jag vet vilka som gjorde det" och ”vill du träffa dom, är du intresserad”. I detta sammanhang så

.

·nämner också Coetzee namnet Anthony White, som ansvarig för mordet i Stockholm.

Tillfrågad om vad Ersson menar med ordet ansvarig, så säger Ersson

efter att ha funderat ett tag, att hans minne är, att Coetzee sagt att Anthony White var den som mördade Olof Palme, men säger att han vill kontrollera detta i sitt material.

Efter att ha kontrollerat i textmassan till sina filmer, så framgår det att Dirk Coetzee sagt "the man who killed Palme was Anthony White”, alltså den som mördade Olof Palme var Anthony White. Detta hämtat från sidan 55, intervju med "Dirk Coetzee at home nr. 2" och med tidsangivelsen 005437.

Ersson tillfrågas också i det här sammanhanget om Dirk Coetzee sagt att han själv varit inblandad i planering eller utförandet av mordet på Olof Palme. Ersson uppger, att Dirk Coetzee sagt, att han inte varit inblandad i mordet på Olof Palme.

Ersson tillfrågas om Dirk Coetzee lyckades ordna mötet med den person som skulle "veta lite mer”, således den tidigare nämnde Riian Stander. Ersson uppger, att Dirk Coetzee ordnade detta möte och att man träffas hemma hos Dirk Coetzee. Ersson säger, att när han kommer till Dirks bostad denna gång, så finns Riian Stander redan på plats. Han sitter vid

Pol-1996-10-18 0905-1609 HBG5082-00 Förhör av Boris Ersson.pdf

Pol-1996-10-18 0905-1609 HBG5082-00 Förhör av Boris Ersson.pdf

Coetzee sagt följande ”jag har hört från folk som vet om vad som hände vid mordet på Olof Palme". Han sa också, "jag vet vilka som gjorde det" och ”vill du träffa dom, är du intresserad”. I detta sammanhang så

.

·nämner också Coetzee namnet Anthony White, som ansvarig för mordet i Stockholm.

Tillfrågad om vad Ersson menar med ordet ansvarig, så säger Ersson

efter att ha funderat ett tag, att hans minne är, att Coetzee sagt att Anthony White var den som mördade Olof Palme, men säger att han vill kontrollera detta i sitt material.

Efter att ha kontrollerat i textmassan till sina filmer, så framgår det att Dirk Coetzee sagt "the man who killed Palme was Anthony White”, alltså den som mördade Olof Palme var Anthony White. Detta hämtat från sidan 55, intervju med "Dirk Coetzee at home nr. 2" och med tidsangivelsen 005437.

Ersson tillfrågas också i det här sammanhanget om Dirk Coetzee sagt att han själv varit inblandad i planering eller utförandet av mordet på Olof Palme. Ersson uppger, att Dirk Coetzee sagt, att han inte varit inblandad i mordet på Olof Palme.

Ersson tillfrågas om Dirk Coetzee lyckades ordna mötet med den person som skulle "veta lite mer”, således den tidigare nämnde Riian Stander. Ersson uppger, att Dirk Coetzee ordnade detta möte och att man träffas hemma hos Dirk Coetzee. Ersson säger, att när han kommer till Dirks bostad denna gång, så finns Riian Stander redan på plats. Han sitter vid