wpu.nu

Skillnad mellan versioner av "Rikspolisstyrelsen"

Från wpu.nu

Rad 7: Rad 7:
 
Rikspolisstyrelsen (RPS)
 
Rikspolisstyrelsen (RPS)
 
Avsnitt: A
 
Avsnitt: A
Inledning/introduktion: (vid tiden för mordet 1986, från öppna tillgängliga källor)
+
Inledning/introduktion:<br>
Rikspolisstyrelsen (RPS) var vid tiden för mordet, 1986, på Sveriges statsminister Olof Palme en svensk statlig förvaltningsmyndighet under Justitiedepartementet.
+
(vid tiden för mordet 1986, från öppna tillgängliga källor)
 +
Rikspolisstyrelsen (RPS) var vid tiden för mordet, 1986, på Sveriges statsminister [[Olof Palme]] en svensk statlig förvaltningsmyndighet under Justitiedepartementet.
  
Allmänt:  
+
Allmänt:
 
RPS var central förvaltningsmyndighet för polisväsendet från 1964-07-01 till 2014-12-31. Den verkade för planmässighet, samordning och rationalisering inom polisväsendet.
 
RPS var central förvaltningsmyndighet för polisväsendet från 1964-07-01 till 2014-12-31. Den verkade för planmässighet, samordning och rationalisering inom polisväsendet.
  

Versionen från 30 november 2022 kl. 12.16


Foto

Plats för foto

Andra kända namn

RPS

Relevans
Avsnitt
Har inget eget avsnitt alt. ej angivet
Eget signalement
Ej angivet


Allmänt

Rikspolisstyrelsen (RPS) Avsnitt: A Inledning/introduktion:
(vid tiden för mordet 1986, från öppna tillgängliga källor) Rikspolisstyrelsen (RPS) var vid tiden för mordet, 1986, på Sveriges statsminister Olof Palme en svensk statlig förvaltningsmyndighet under Justitiedepartementet.

Allmänt: RPS var central förvaltningsmyndighet för polisväsendet från 1964-07-01 till 2014-12-31. Den verkade för planmässighet, samordning och rationalisering inom polisväsendet.

Till RPS hörde Säkerhetspolisen, Rikskriminalpolisen och Polishögskolan. RPS var chefsmyndighet för Statens kriminaltekniska laboratorium. RPS kunde också på uppdrag av regeringen leda polisens verksamhet för att förebygga brott och avslöja brott mot rikets säkerhet. Rikspolisstyrelsen fördelade också de statligt anslagna medlen för polisen mellan de olika polismyndigheterna.


Styrelse: Rikspolisstyrelsens styrelse tillsätts av regeringen. Den består av högst åtta ledamöter inklusive rikspolischefen som är ordförande. Styrelsens uppgift var att: pröva att verksamheten bedrivs effektivt och att den överensstämmer med syftet biträda rikspolischefen och föreslå åtgärder som den finner motiverade besluta om ekonomiska rapporter, såsom årsredovisning och budgetunderlag med mera besluta om åtgärder, redovisning och planer med anledning av olika revisionsrapporter besluta om föreskrifter som riktar sig till enskilda, kommuner eller landsting. Styrelsen bevakar dessutom verksamheten vid Säkerhetspolisen, för att se att de riktlinjer regeringen meddelar följs.  En gång om året, eller när det behövs, lämnar styrelsen synpunkter och förslag till regeringen.   Ledamöter: Rikspolischef (ordförande) Rikspolischefer: (tillika ordförande för Styrelsen) 1964 – 1978: Carl Persson 1978 – 1987: Holger Romander 1988 – 1988: Nils Erik Åhmansson 1988 – 1996: Björn Eriksson

Chef för Säkerhetspolisen (vice ordförande) Sex riksdagsledamöter När styrelsen handlade ärenden inom Säkerhetspolisens eller Rikskriminalpolisens område ingick även säkerhetspolischefen respektive rikskriminalchefen.

Organisation: Rikspolisstyrelsen: Inom Styrelsen fanns fyra avdelningar för - Säkerhetsfrågor | Säkerhetsavdelningen (RPS/Säk) - Polisfrågor | Rikskriminalpolisen (RKP, Rikskrim) - Teknik- och datafrågor | RPS Konsult - Administrations frågor | RPS “Sekretariat”



Nationella verksamheter: Polishögskolan Polismuseet Rikskriminalpolisen Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL)

Säkerhetsavdelningen (RPS/Säk) Säkerhetsavdelningen lyder direkt under rikspolischefen. När rikspolischefen har förhinder utövas hans tjänst i frågor som rör polisverksamhet rörande brott mot rikets säkerhet av chefen för säkerhetsavdelningen. Har även denne förhinder utövas tjänsten av den byråchef som rikspolischefen bestämmer. Chefer för Säkerhetsavdelningen 1964-1989 1964–1970: P.G. Vinge 1970–1976: Hans Holmér 1976–1987: Sven-Åke Hjälmroth 1987−1989: Sune Sandström

- Byrå A: (operativ verksamhet) (även kallad byrå E) Säkerhetsunderrättelsetjänst. Tyngdpunkten i arbetet gäller sådan verksamhet som berör rikets yttre säkerhet. Vid byrån handläggs även terroristärenden. Byråchef: Christer Ekberg • Sektioner / Rotlar (organisation var hemlig 1986)

- Byrå B: (Stödjande verksamhet för avdelningens övriga verksamheter.) (även kallad byrå F) Säkerhetsskyddsverksamhet & livvaktsverksamheten. Personal- och ekonomiadministration samt data. Byråchef: Sture Höglund Andre man: Bjarne Törner med ansvar för: Personskydd (livvaktsverksamhet), råd i särskilda fall av säkerhetsskydd, kontroll av säkerhetsskydd hos myndigheter, infiltrationsskydd (personalkontroll) samt avdelningens tekniska verksamhet (det fysiska säkerhetsskyddet, tekniska säkerhetsskyddsundersökningar m.m. samt tekniska undersökningar. • Sektioner / Rotlar (organisation var hemlig 1986) Personskyddsgruppen (Livvakter 8 st) Industriskyddsgruppen Personalkontroll Teknisk rotel

- RPS Konsult: RPS Konsult bedriver uppdragsverksamhet inom försäljning av programvara för automatisk databehandling, konsultverksamhet i fråga om användning av automatisk databehandling med särskild inriktning på datasäkerhet samt konsultverksamhet i fråga om säkerhetsskydd i övrigt. Byråchef: ???

- Sekretariat: Sekretariatet är ett stabsorgan som svarar för den övergripande planeringen och samordningen inom avdelningen. Sekretariatet svarar vidare för analys och kontaktverksamhet samt för försvarsplanläggningar. Byråchef: Per-Göran Näss

- Regioner: Fältorganisation. Fältorganisationen är indelad i regioner och lokala sektioner och är förlagd till olika orter ute i landet. Fältorganisationen lyder direkt under säkerhetsavdelningen och är alltså inte underställd den regionala eller lokala polischefen. Fältorganisationen är en spegel av den centrala organisationen och bedriver säkerhetsunderrättelsetjänst och säkerhetsskyddstjänst. • Lokala sektioner


I utredningen