wpu.nu

Skillnad mellan versioner av "Sida:Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/165"

Från wpu.nu

(Auto Google Cloud Vision OCR (mopocr2.py))
 
Sidans statusSidans status
-
Ej korrekturläst
+
Ej korrekturläst
Sidinnehåll (som ska inkluderas):Sidinnehåll (som ska inkluderas):
Rad 1: Rad 1:
Förfrågan till UD angående CIA
+
Förfrågan till UD angående [[CIA]]<br>
  
Den 30 maj 1988 sände PU:s biträdande spaningschef Ingemar Krusell
 
  
en skrivelse till UD, kanslirådet Nils G Rosenberg. I skrivelsen efter-
+
{{Tid|1988-05-30}}sände PU:s biträdande spaningschef [[Ingemar Krusell]] en skrivelse till UD, kanslirådet [[Nils G Rosenberg]].
  
frågade PU en skriftlig redogörelse med svar på ett antal frågor.
+
I skrivelsen efterfrågade PU en skriftlig redogörelse med svar på ett antal frågor.
  
 
Skrivelsen hade följande lydelse:
 
Skrivelsen hade följande lydelse:
  
Under den pågående förundersökningen och spaningarna efter gärningsman
+
Under den pågående förundersökningen och spaningarna efter gärningsman alternativa gärningsmän vid mordet på statsminister [[Olof Palme]], har s.k. spaningsuppslag inkommit beträffande olika utländska underrättelsetjänster.
  
alt. gärningsmän vid mordet på statsminister Olof Palme, har s.k.
+
För den kriminalistiska bedömningen av spaningsuppslagen krävs
 +
en mera ingående kännedom om underrättelseorganisationernas status i relation till regering och parlament, deras organisation och sätt att arbeta m.m.
  
spaningsuppslag inkommit beträffande olika utländska underrättelse-
+
Detta gäller bl. a. CIA, en organisation som för den oinvigde framstår såsom en ”stat i staten” och omspunnen av myter vad beträffar dess verksamheter.
  
tjänster. För den kriminalistiska bedömningen av spaningsuppslagen krävs
+
I spaningsunderlaget i mordfallet [[Olof Palme]] förekommer det under avsnittet [[Avsnitt:H425|H 425]] en rad spaningsuppslag, i vilka [[CIA]] angives på ett eller annat sätt ha initierat mordet. Dessa ger mindre anledning till konkreta misstankar utan fastmera till hypotetiska antaganden om möjliga motiv.
  
en mera ingående kännedom om underrättelseorganisationernas status i
+
Det har ifrån den svenska säkerhetspolisens sida (RPS-Säk.) anförts, att det skulle kunna vara till fördel för utredningen i ärendet – belysandet av CIA:s verksamhet – om ministern vid svenska ambassaden i Washington lämnade sin syn på organisationen.
  
relation till regering och parlament, deras organisation och sätt att arbeta
+
Åberopande dagens telefonsamtal hemställes om en skriftlig redogörelse såsom svar på följande frågeställningar:
  
m.m. Detta gäller bl. a. CIA, en organisation som för den oinvigde framstår
+
1. Vilken status intager [[CIA]] idag i relation till regering och parlament?
  
såsom en ”stat i staten” och omspunnen av myter vad beträffar dess
+
2. Har [[CIA]] genom konstitution eller eljest tilldelats någon fristående status i exekutivt hänseende i säkerhetsfrågor eller vid utformandet av sin policy i politiska frågor?
  
verksamheter.
+
3. Vilken är CIA:s främsta uppgift idag, och hur är dess verksamhet organiserad?
  
I spaningsunderlaget i mordfallet Olof Palme förekommer det under
+
4. Hur såg USA på Sverige och svensk politik vid tidpunkten för mordet på statsminister [[Olof Palme]]? (Frågan ställes mot bakgrund av de ”markeringar” som gjorts från USA:s sida under Vietnam-krigets dagar, hemkallande av ambassadören m.m.)
  
avsnittet H 425 en rad spaningsuppslag, i vilka CIA angives på ett eller
+
5. Vilken inriktning kan man presumera att [[CIA]] hade för sin verksamhet i Sverige vid mitten av 1980-talet?
  
annat sätt ha initierat mordet. Dessa ger mindre anledning till konkreta
+
6. Fanns det i början av år 1986 någon anledning för USA och dess underrättelseorgan [[CIA]] – utifrån en objektiv bedömning – att i personen och politikern [[Olof Palme]] se en sådan fara för de egna intressena, att ett undanröjande av honom låg nära till hands?
 
 
misstankar utan fastmera till hypotetiska antaganden om möjliga motiv.
 
 
 
Det har ifrån den svenska säkerhetspolisens sida (RPS-Säk.) anförts, att det
 
 
 
skulle kunna vara till fördel för utredningen i ärendet – belysandet av CIA:s
 
 
 
verksamhet – om ministern vid svenska ambassaden i Washington lämnade
 
 
 
sin syn på organisationen. Åberopande dagens telefonsamtal hemställes om
 
 
 
en skriftlig redogörelse såsom svar på följande frågeställningar:
 
 
 
1. Vilken status intager CIA idag i relation till regering och parlament?
 
 
 
2. Har CIA genom konstitution eller eljest tilldelats någon fristående status
 
 
 
i exekutivt hänseende i säkerhetsfrågor eller vid utformandet av sin policy i
 
 
 
politiska frågor?
 
 
 
3. Vilken är CIA:s främsta uppgift idag, och hur är dess verksamhet
 
 
 
organiserad?
 
 
 
4. Hur såg USA på Sverige och svensk politik vid tidpunkten för mordet på
 
 
 
statsminister Olof Palme? (Frågan ställes mot bakgrund av de
 
 
 
”markeringar” som gjorts från USA:s sida under Vietnam-krigets dagar,
 
 
 
hemkallande av ambassadören m.m.)
 
 
 
5. Vilken inriktning kan man presumera att CIA hade för sin verksamhet i
 
 
 
Sverige vid mitten av 1980-talet?
 
 
 
6. Fanns det i början av år 1986 någon anledning för USA och dess
 
 
 
underrättelseorgan CIA – utifrån en objektiv bedömning – att i personen
 
 
 
och politikern Olof Palme se en sådan fara för de egna intressena, att ett
 
 
 
undanröjande av honom låg nära till hands?
 

Versionen från 26 oktober 2022 kl. 11.24

Den här sidan har inte korrekturlästs


Förfrågan till UD angående CIA


1988-05-30 sände PU:s biträdande spaningschef Ingemar Krusell en skrivelse till UD, kanslirådet Nils G Rosenberg.

I skrivelsen efterfrågade PU en skriftlig redogörelse med svar på ett antal frågor.

Skrivelsen hade följande lydelse:

Under den pågående förundersökningen och spaningarna efter gärningsman alternativa gärningsmän vid mordet på statsminister Olof Palme, har s.k. spaningsuppslag inkommit beträffande olika utländska underrättelsetjänster.

För den kriminalistiska bedömningen av spaningsuppslagen krävs en mera ingående kännedom om underrättelseorganisationernas status i relation till regering och parlament, deras organisation och sätt att arbeta m.m.

Detta gäller bl. a. CIA, en organisation som för den oinvigde framstår såsom en ”stat i staten” och omspunnen av myter vad beträffar dess verksamheter.

I spaningsunderlaget i mordfallet Olof Palme förekommer det under avsnittet H 425 en rad spaningsuppslag, i vilka CIA angives på ett eller annat sätt ha initierat mordet. Dessa ger mindre anledning till konkreta misstankar utan fastmera till hypotetiska antaganden om möjliga motiv.

Det har ifrån den svenska säkerhetspolisens sida (RPS-Säk.) anförts, att det skulle kunna vara till fördel för utredningen i ärendet – belysandet av CIA:s verksamhet – om ministern vid svenska ambassaden i Washington lämnade sin syn på organisationen.

Åberopande dagens telefonsamtal hemställes om en skriftlig redogörelse såsom svar på följande frågeställningar:

1. Vilken status intager CIA idag i relation till regering och parlament?

2. Har CIA genom konstitution eller eljest tilldelats någon fristående status i exekutivt hänseende i säkerhetsfrågor eller vid utformandet av sin policy i politiska frågor?

3. Vilken är CIA:s främsta uppgift idag, och hur är dess verksamhet organiserad?

4. Hur såg USA på Sverige och svensk politik vid tidpunkten för mordet på statsminister Olof Palme? (Frågan ställes mot bakgrund av de ”markeringar” som gjorts från USA:s sida under Vietnam-krigets dagar, hemkallande av ambassadören m.m.)

5. Vilken inriktning kan man presumera att CIA hade för sin verksamhet i Sverige vid mitten av 1980-talet?

6. Fanns det i början av år 1986 någon anledning för USA och dess underrättelseorgan CIA – utifrån en objektiv bedömning – att i personen och politikern Olof Palme se en sådan fara för de egna intressena, att ett undanröjande av honom låg nära till hands?