wpu.nu

Skillnad mellan versioner av "Sida:Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/379"

Från wpu.nu

(Auto Google Cloud Vision OCR (mopocr2.py))
 
Sidans statusSidans status
-
Ej korrekturläst
+
Ej korrekturläst
Sidinnehåll (som ska inkluderas):Sidinnehåll (som ska inkluderas):
Rad 1: Rad 1:
samma år presenterade han PKK som huvudspåret. Den 15 februari 1987
+
samma år presenterade han PKK som huvudspåret.  
  
(måste avse den 5 februari 1987, vår anm.) beslutade regeringen att led-
+
{{Tid|1987-02-15}}(måste avse {{Tid|1987-02-05}},vår anm.) beslutade regeringen att ledningen av spaningsarbetet skulle övertas av riksåklagaren.
  
ningen av spaningsarbetet skulle övertas av riksåklagaren. I samband med
+
I samband med att Holmér avgick i mars det året friställdes Per J och Per K som dennes livvakter.
  
att Holmér avgick i mars det året friställdes Per J och Per K som dennes
+
Alltsedan SÄK inlett sitt utredningsarbete beträffande PKK under sommaren 1984 hade buggning använts som spaningsmetod.
  
livvakter. Alltsedan SÄK inlett sitt utredningsarbete beträffande PKK
+
Buggningarna utfördes av FSG inom SÄK.
  
under sommaren 1984 hade buggning använts som spaningsmetod. Bugg-
+
Jan B hade i mars 1986 varit med vid diskussioner om vilka personer som skulle buggas.  
  
ningarna utfördes av FSG inom SÄK. Jan B hade i mars 1986 varit med vid
+
Buggningarna upphörde i princip i och med att Holmér avgick som spaningsledare.
  
diskussioner om vilka personer som skulle buggas. Buggningarna upphörde
+
{{Tid|1987-02-05}}bildades en arbetsgrupp inom SÄK för att undersöka PKK-spåret.
  
i princip i och med att Holmér avgick som spaningsledare. Den 5 februari
+
I gruppen ingick Walter K och Jan B, vilka båda fortsatte att hålla en kontinuerlig kontakt med Holmér.
  
1987 bildades en arbetsgrupp inom SÄK för att undersöka PKK-spåret. I
+
Näss tyckte att arbetet gick trögt i gruppen och under 1987 beslutade han dela upp den i två mindre grupper, varav den ena skulle syssla med PKK och den andra skulle ”ned på Sveavägen” med utredningen om mordet på Olof Palme.  
  
gruppen ingick Walter K och Jan B, vilka båda fortsatte att hålla en
+
Walter K och Jan B bad Näss under denna tid att få utföra buggning men denne ställde sig negativ till åtgärden.
  
kontinuerlig kontakt med Holmér. Näss tyckte att arbetet gick trögt i
+
I slutet av november 1987 nämnde Jan B för Näss att det fanns tillfälle att i utlandet höra källa A – en man med osäker identitet - men Näss var ointresserad och ville mer eller mindre lägga PKK-spåret åt sidan.
  
gruppen och under 1987 beslutade han dela upp den i två mindre grupper,
+
I slutet av 1987 och början på 1988 ägde en rad sammanträffanden rum där PKK-spåret och missförhållanden inom SÄK diskuterades.
  
varav den ena skulle syssla med PKK och den andra skulle ”ned på
+
Ebbe Carlsson träffade Lidbom i Paris och berättade för denne om sina teorier.
  
Sveavägen” med utredningen om mordet på Olof Palme. Walter K och Jan
+
Holmér kontaktade Lidbom och sade att Walter K och Jan B inte fick tillräckliga resurser för att utreda PKK-spåret.
  
B bad Näss under denna tid att få utföra buggning men denne ställde sig
+
Han redogjorde också för sin uppfattning om missförhållandena inom SÄK, som skulle ha sin grund i att man före mordet på Olof Palme nonchalerat en tydlig hotbild anknuten till PKK.
  
negativ till åtgärden. I slutet av november 1987 nämnde Jan B för Näss att
+
Ebbe Carlsson bad Lidbom att fästa avseende vid vad Holmér sade.
  
det fanns tillfälle att i utlandet höra källa A – en man med osäker identitet –
+
Lidbom underrättade i december 1987 Åhmansson om motsättningarna inom SÄK.
  
men Näss var ointresserad och ville mer eller mindre lägga PKK-spåret åt
+
{{Tid|1988-01-11}}förklarade Walter K och Jan B för Näss att de ville ta in källa A till Sverige.
  
sidan.
+
Näss blev upprörd och sade att om källa A kom hit så skulle han få honom terroristutvisad.
  
I slutet av 1987 och början på 1988 ägde en rad sammanträffanden rum där
+
I syfte att sammanföra Åhmansson och Sandström med Lidbom inbjöd Ebbe Carlsson dem till middag den 13 januari.
  
PKK-spåret och missförhållanden inom SÄK diskuterades. Ebbe Carlsson
+
Under middagen anmodades Åhmansson att lägga vikt vid PKK-spåret.
  
träffade Lidbom i Paris och berättade för denne om sina teorier. Holmér
+
Kort därpå träffades Ebbe Carlsson, Walter K och Jan B, varvid de diskuterade PKK-spåret och Näss’ avoghet att ägna detta ett enligt deras mening tillräckligt intresse.
  
kontaktade Lidbom och sade att Walter K och Jan B inte fick tillräckliga
+
{{Tid|1987-02-08}}inledde Näss en föredragning om PKK för Åhmansson och Sandström.
  
resurser för att utreda PKK-spåret. Han redogjorde också för sin upp-
+
Walter K och Jan B var också närvarande.
  
fattning om missförhållandena inom SÄK, som skulle ha sin grund i att
+
Sedan Näss avlägsnat sig för andra ärenden fortsatte föredragningen av Jan B.
  
man före mordet på Olof Palme nonchalerat en tydlig hotbild anknuten till
+
Därvid klargjordes enligt Jan B att information om källa A inhämtats genom buggning.
  
PKK. Ebbe Carlsson bad Lidbom att fästa avseende vid vad Holmér sade.
+
Som ett resultat av föredragningen sade Åhmansson till Sandström att förstärka resurserna till utredningen om PKK.
  
Lidbom underrättade i december 1987 Åhmansson om motsättningarna
+
Omkring {{Tid|1987-02-10}}anlände källa A till Sverige och förhördes av Walter K och Jan B.
  
inom SÄK. Den 11 januari 1988 förklarade Walter K och Jan B för Näss
+
Några dagar senare sade Åhmansson till Walter K att
 
 
att de ville ta in källa A till Sverige. Näss blev upprörd och sade att om
 
 
 
källa A kom hit så skulle han få honom terroristutvisad.
 
 
 
I syfte att sammanföra Åhmansson och Sandström med Lidbom inbjöd
 
 
 
Ebbe Carlsson dem till middag den 13 januari. Under middagen anmodades
 
 
 
Åhmansson att lägga vikt vid PKK-spåret. Kort därpå träffades Ebbe
 
 
 
Carlsson, Walter K och Jan B, varvid de diskuterade PKK-spåret och Näss’
 
 
 
avoghet att ägna detta ett enligt deras mening tillräckligt intresse. Den 8
 
 
 
februari inledde Näss en föredragning om PKK för Åhmansson och
 
 
 
Sandström. Walter K och Jan B var också närvarande. Sedan Näss
 
 
 
avlägsnat sig för andra ärenden fortsattes föredragningen av Jan B. Därvid
 
 
 
klargjordes enligt Jan B att information om källa A inhämtats genom bugg-
 
 
 
ning. Som ett resultat av föredragningen sade Åhmansson till Sandström att
 
 
 
förstärka resurserna till utredningen om PKK.
 
 
 
Omkring den 10 februari anlände källa A till Sverige och förhördes av
 
 
 
Walter K och Jan B. Några dagar senare sade Åhmansson till Walter K att
 

Versionen från 13 september 2021 kl. 17.15

Den här sidan har inte korrekturlästs


samma år presenterade han PKK som huvudspåret.

1987-02-15 (måste avse 1987-02-05 ,vår anm.) beslutade regeringen att ledningen av spaningsarbetet skulle övertas av riksåklagaren.

I samband med att Holmér avgick i mars det året friställdes Per J och Per K som dennes livvakter.

Alltsedan SÄK inlett sitt utredningsarbete beträffande PKK under sommaren 1984 hade buggning använts som spaningsmetod.

Buggningarna utfördes av FSG inom SÄK.

Jan B hade i mars 1986 varit med vid diskussioner om vilka personer som skulle buggas.

Buggningarna upphörde i princip i och med att Holmér avgick som spaningsledare.

1987-02-05 bildades en arbetsgrupp inom SÄK för att undersöka PKK-spåret.

I gruppen ingick Walter K och Jan B, vilka båda fortsatte att hålla en kontinuerlig kontakt med Holmér.

Näss tyckte att arbetet gick trögt i gruppen och under 1987 beslutade han dela upp den i två mindre grupper, varav den ena skulle syssla med PKK och den andra skulle ”ned på Sveavägen” med utredningen om mordet på Olof Palme.

Walter K och Jan B bad Näss under denna tid att få utföra buggning men denne ställde sig negativ till åtgärden.

I slutet av november 1987 nämnde Jan B för Näss att det fanns tillfälle att i utlandet höra källa A – en man med osäker identitet - men Näss var ointresserad och ville mer eller mindre lägga PKK-spåret åt sidan.

I slutet av 1987 och början på 1988 ägde en rad sammanträffanden rum där PKK-spåret och missförhållanden inom SÄK diskuterades.

Ebbe Carlsson träffade Lidbom i Paris och berättade för denne om sina teorier.

Holmér kontaktade Lidbom och sade att Walter K och Jan B inte fick tillräckliga resurser för att utreda PKK-spåret.

Han redogjorde också för sin uppfattning om missförhållandena inom SÄK, som skulle ha sin grund i att man före mordet på Olof Palme nonchalerat en tydlig hotbild anknuten till PKK.

Ebbe Carlsson bad Lidbom att fästa avseende vid vad Holmér sade.

Lidbom underrättade i december 1987 Åhmansson om motsättningarna inom SÄK.

1988-01-11 förklarade Walter K och Jan B för Näss att de ville ta in källa A till Sverige.

Näss blev upprörd och sade att om källa A kom hit så skulle han få honom terroristutvisad.

I syfte att sammanföra Åhmansson och Sandström med Lidbom inbjöd Ebbe Carlsson dem till middag den 13 januari.

Under middagen anmodades Åhmansson att lägga vikt vid PKK-spåret.

Kort därpå träffades Ebbe Carlsson, Walter K och Jan B, varvid de diskuterade PKK-spåret och Näss’ avoghet att ägna detta ett enligt deras mening tillräckligt intresse.

1987-02-08 inledde Näss en föredragning om PKK för Åhmansson och Sandström.

Walter K och Jan B var också närvarande.

Sedan Näss avlägsnat sig för andra ärenden fortsatte föredragningen av Jan B.

Därvid klargjordes enligt Jan B att information om källa A inhämtats genom buggning.

Som ett resultat av föredragningen sade Åhmansson till Sandström att förstärka resurserna till utredningen om PKK.

Omkring 1987-02-10 anlände källa A till Sverige och förhördes av Walter K och Jan B.

Några dagar senare sade Åhmansson till Walter K att