wpu.nu

Skillnad mellan versioner av "Sida:Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/383"

Från wpu.nu

(Auto Google Cloud Vision OCR (mopocr2.py))
 
Sidans statusSidans status
-
Ej korrekturläst
+
Ej korrekturläst
Sidinnehåll (som ska inkluderas):Sidinnehåll (som ska inkluderas):
Rad 1: Rad 1:
(Domstolarnas vidare behandling av åtalet i ”smuggelmålet” redovisas
+
(Domstolarnas vidare behandling av åtalet i ”smuggelmålet” redovisas nedan.)
  
nedan.)
+
Turerna i den s.k. Ebbe Carlsson-affären saknar direkt betydelse för själva brottsutredningen, som sakligt sett inte tillfördes något av värde genom den verksamhet som bedrevs.
  
Turerna i den s.k. Ebbe Carlsson-affären saknar direkt betydelse för
+
Händelseförloppet påverkade däremot PU:s arbetsvillkor och funktion samt sannolikt också allmänhetens uppfattning om mordutredningen.
  
själva brottsutredningen, som sakligt sett inte tillfördes något av värde
+
Därvid är riksdagens konstitutionsutskotts bedömning av vissa konstitutionella aspekter av intresse.
 
 
genom den verksamhet som bedrevs. Händelseförloppet påverkade där-
 
 
 
emot PU:s arbetsvillkor och funktion samt sannolikt också allmän-
 
 
 
hetens uppfattning om mordutredningen. Därvid är riksdagens konstitu-
 
 
 
tionsutskotts bedömning av vissa konstitutionella aspekter av intresse.
 
  
 
Dessa redovisas under följande rubrik.
 
Dessa redovisas under följande rubrik.
Rad 21: Rad 13:
 
Bakgrunden till konstitutionsutskottets granskning var följande.
 
Bakgrunden till konstitutionsutskottets granskning var följande.
  
Konstitutionsutskottet hade granskat frågor kring mordutredningen
+
Konstitutionsutskottet hade granskat frågor kring mordutredningen både 1986 och 1987.
 
 
både 1986 och 1987. 1987 års granskning var inriktad på regeringens
 
 
 
kontakter med polis och åklagare samt beslutet om en omorganisation
 
 
 
av utredningen, dvs. i mångt och mycket det som behandlades av
 
 
 
Juristkommissionen och Parlamentariska kommissionen (jfr kapitel 1).
 
 
 
Granskningen berörde således bl.a. regeringens observatör i spanings-
 
 
 
ledningen och regeringens roll i de konflikter som förekom under det
 
 
 
första utredningsåret. Utskottet hade ingen egen kritik att rikta mot
 
 
 
fall önskemål om att i tulljournalen skulle anges elektronisk utrustning i
 
 
 
stället för avlyssningsutrustning. Vidare ville Sandström att rekommenda-
 
 
 
tionsbrevet skulle beslagtas och beläggas med sekretess och att han skulle
 
 
 
få uppgifter om hur många tulltjänstemän som kände till ingripandet mot
 
 
 
Per K och eventuellt även deras namn. Person ”Anders” frågade senare
 
 
 
Sandström om han ansåg att samtalet med tullen skulle ”loggas”.
 
  
Sandström svarade, att det var bättre att en PM upprättades. Bandspelaren
+
1987 års granskning var inriktad på regeringens kontakter med polis och åklagare samt beslutet om en omorganisation av utredningen, dvs. i mångt och mycket det som behandlades av Juristkommissionen och Parlamentariska kommissionen (jfr kapitel 1).
  
som regelmässigt används för att spela in samtal med ledningscentralen
+
Granskningen berörde således bl.a. regeringens observatör i spaningsledningen och regeringens roll i de konflikter som förekom under det första utredningsåret.
  
fungerade inte den aktuella natten. Sandström ringde samma natt till
+
Utskottet hade ingen egen kritik att rikta mot fall önskemål om att i tulljournalen skulle anges elektronisk utrustning i stället för avlyssningsutrustning.  
  
Åhmansson och omtalade vad som inträffat. Åhmansson ringde till Anna-
+
Vidare ville Sandström att rekommendationsbrevet skulle beslagtas och beläggas med sekretess och att han skulle få uppgifter om hur många tulltjänstemän som kände till ingripandet mot Per K och eventuellt även deras namn.
  
Greta Leijon som i sin tur ringde till statssekreteraren Kjell Larsson, vilken
+
Person ”Anders” frågade senare Sandström om han ansåg att samtalet med tullen skulle ”loggas”.
  
telefonledes kontaktade statsminister Ingvar Carlsson, som befann sig i
+
Sandström svarade, att det var bättre att en PM upprättades.
  
New York. Anna-Greta Leijon ringde tillbaka till Åhmansson och bad
+
Bandspelaren som regelmässigt används för att spela in samtal med ledningscentralen fungerade inte den aktuella natten.
  
honom framföra något till Ebbe Carlsson, vilket skedde. Ebbe Carlsson
+
Sandström ringde samma natt till Åhmansson och omtalade vad som inträffat.
  
lämnade ett besked, som Åhmansson framförde till Anna-Greta Leijon.
+
Åhmansson ringde till Anna-Greta Leijon som i sin tur ringde till statssekreteraren Kjell Larsson, vilken telefonledes kontaktade statsminister Ingvar Carlsson, som befann sig i New York.
  
Åhmansson har i sin vittnesutsaga förklarat, att han inte har något minne av
+
Anna-Greta Leijon ringde tillbaka till Åhmansson och bad honom framföra något till Ebbe Carlsson, vilket skedde.
  
innehållet i dessa senare samtal.
+
Ebbe Carlsson lämnade ett besked, som Åhmansson framförde till Anna-Greta Leijon.
  
Tullen i Helsingborg önskade besked av RPS, om hur man skulle förfara
+
Åhmansson har i sin vittnesutsaga förklarat, att han inte har något minne av innehållet i dessa senare samtal.
  
med utrustningen. RPS´ direktion sammankallades den 2 juni för att ta
+
Tullen i Helsingborg önskade besked av RPS, om hur man skulle förfara med utrustningen.
  
ställning i frågan. Påföljande dag underrättades tullverket om att RPS inte
+
RPS´ direktion sammankallades den 2 juni för att ta ställning i frågan.
  
ville befatta sig med utrustningen.
+
Påföljande dag underrättades tullverket om att RPS inte ville befatta sig med utrustningen.

Versionen från 17 september 2021 kl. 11.15

Den här sidan har inte korrekturlästs


(Domstolarnas vidare behandling av åtalet i ”smuggelmålet” redovisas nedan.)

Turerna i den s.k. Ebbe Carlsson-affären saknar direkt betydelse för själva brottsutredningen, som sakligt sett inte tillfördes något av värde genom den verksamhet som bedrevs.

Händelseförloppet påverkade däremot PU:s arbetsvillkor och funktion samt sannolikt också allmänhetens uppfattning om mordutredningen.

Därvid är riksdagens konstitutionsutskotts bedömning av vissa konstitutionella aspekter av intresse.

Dessa redovisas under följande rubrik.

Konstitutionsutskottets granskning

Bakgrunden till konstitutionsutskottets granskning var följande.

Konstitutionsutskottet hade granskat frågor kring mordutredningen både 1986 och 1987.

1987 års granskning var inriktad på regeringens kontakter med polis och åklagare samt beslutet om en omorganisation av utredningen, dvs. i mångt och mycket det som behandlades av Juristkommissionen och Parlamentariska kommissionen (jfr kapitel 1).

Granskningen berörde således bl.a. regeringens observatör i spaningsledningen och regeringens roll i de konflikter som förekom under det första utredningsåret.

Utskottet hade ingen egen kritik att rikta mot fall önskemål om att i tulljournalen skulle anges elektronisk utrustning i stället för avlyssningsutrustning.

Vidare ville Sandström att rekommendationsbrevet skulle beslagtas och beläggas med sekretess och att han skulle få uppgifter om hur många tulltjänstemän som kände till ingripandet mot Per K och eventuellt även deras namn.

Person ”Anders” frågade senare Sandström om han ansåg att samtalet med tullen skulle ”loggas”.

Sandström svarade, att det var bättre att en PM upprättades.

Bandspelaren som regelmässigt används för att spela in samtal med ledningscentralen fungerade inte den aktuella natten.

Sandström ringde samma natt till Åhmansson och omtalade vad som inträffat.

Åhmansson ringde till Anna-Greta Leijon som i sin tur ringde till statssekreteraren Kjell Larsson, vilken telefonledes kontaktade statsminister Ingvar Carlsson, som befann sig i New York.

Anna-Greta Leijon ringde tillbaka till Åhmansson och bad honom framföra något till Ebbe Carlsson, vilket skedde.

Ebbe Carlsson lämnade ett besked, som Åhmansson framförde till Anna-Greta Leijon.

Åhmansson har i sin vittnesutsaga förklarat, att han inte har något minne av innehållet i dessa senare samtal.

Tullen i Helsingborg önskade besked av RPS, om hur man skulle förfara med utrustningen.

RPS´ direktion sammankallades den 2 juni för att ta ställning i frågan.

Påföljande dag underrättades tullverket om att RPS inte ville befatta sig med utrustningen.